< Sòm 3 >
1 David t'ap kouri pou Absalon, pitit li, lè li ekri sòm sa a. Seyè, ala anpil lènmi m' yo anpil! Ala anpil moun k'ap leve dèyè m' yo anpil!
En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.
2 Ala anpil moun k'ap pale sou mwen yo anpil! Y'ap di: Aa! Bondye p'ap delivre l'!
HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.
3 Men ou menm, Seyè, w'ap toujou pran defans mwen. W'ap fè m' genyen batay la. Ou p'ap kite m' wont devan lènmi m' yo.
Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»
4 Mwen rele Seyè a ak tout fòs mwen. Li rete sou mòn ki apa pou li a, li reponn mwen.
Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.
5 Mwen kouche, mwen dòmi, mwen leve anbyen, paske Seyè a ap soutni mwen.
Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. (Sela)
6 Mwen pa pè tout kantite moun sa yo ki sènen m' toupatou.
Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.
7 Leve non, Seyè! Sove m' non, Bondye mwen! Ou bay tout lènmi m' yo yon souflèt. Ou kase dan mechan yo.
Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.
8 Se ou menm sèl, Seyè, ki ka sove nou. Beni tout pèp ou a.
Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder. Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. (Sela)