Sòm 147
1 Lwanj pou Seyè a! Sa bon nèt pou nou chante pou Seyè a. Sa bon nèt pou nou fè lwanj Seyè a. Wi, li merite l' vre!
Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
2 Seyè a ap rebati lavil Jerizalèm. L'ap fè moun Izrayèl ki te gaye nan mitan lòt nasyon yo tounen lakay yo.
HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
3 L'ap bay moun ki nan gwo lapenn yo kouraj. L'ap geri moun ki blese yo.
Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
4 Li konte konbe zetwal ki genyen! Li konnen non yo chak.
Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
5 Seyè nou an gen pouvwa. Li gen anpil fòs. Konesans li pa gen limit.
Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
6 Seyè a ap bay pòv malere yo men pou yo leve. Men, l'ap rabese mechan yo jouk atè.
HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
7 Chante yon chante pou Seyè a pou nou di l' mèsi. Fè mizik pou Bondye nou an ak gita.
Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
8 Se li ki kouvri syèl la ak nwaj yo. Se li ki pare lapli pou tè a. Se li ki fè zèb pouse sou mòn yo.
honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
9 Li bay bèt yo manje, li bay ti kònèy yo manje lè yo rele.
honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
10 Li pa pran plezi l' nan chwal ki gen fòs, ni se pa kouraj moun ki fè kè l' kontan.
Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
11 Moun ki fè kè l' kontan, se moun ki gen krentif pou li, se moun ki mete tout espwa yo nan li, paske yo konnen li renmen yo.
HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
12 Nou menm, moun lavil Jerizalèm, fè lwanj Seyè a! Nou menm, moun mòn Siyon, fè lwanj Bondye nou an!
Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
13 Li fè pòt kay nou yo vin pi solid. Li voye benediksyon sou pitit nou yo nan mitan nou.
Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
14 L'ap veye fwontyè peyi a pou pa gen lagè! L'ap plen vant nou ak bon kalite manje.
Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
15 Li pase yon lòd: lòd la kouri byen vit toupatou sou latè.
Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
16 Li fè lanèj tonbe kouvri latè tankou koton. Li fè lawouze tounen ti moso glas sou tout pyebwa.
Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
17 Li voye lagrèl tankou gravye. Ki moun ki ka sipòte fredi li voye?
Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
18 Li pase yon lòd, li fè yo tout fonn. Li fè van soufle, dlo pran koule toupatou.
Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
19 Li fè pitit Jakòb yo konnen pawòl li. li fè pèp Izrayèl la konnen lòd li yo ak sa li deside.
Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
20 Li pa aji konsa ak okenn lòt nasyon. Li pa fè yo konnen sa l' deside fè. Lwanj pou Seyè a!
Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
