< Sòm 108 >

1 Se yon chante David. Mwen pare, Bondye. Mwen pral chante, mwen pral fè lwanj ou ak tout kè mwen.
En sång, en psalm av David.
2 M'ap pran gita mwen, m'ap pran bandjo mwen, mwen pral fè solèy leve!
Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
3 Seyè, m'a fè lwanj ou nan mitan pèp yo! M'a chante pou ou nan mitan tout nasyon yo!
Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
4 Ou renmen nou anpil anpil, ou toujou kenbe pawòl ou.
Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
5 Bondye, fè wè nan syèl la jan ou gen pouvwa! Fè yo wè pouvwa ou sou tout latè!
Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
6 Delivre nou ak pouvwa ou! Reponn nou lè nou lapriyè nan pye ou, pou moun ou renmen anpil yo ka jwenn delivrans.
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
7 Bondye rete kote ki apa pou li a, li di: -Mwen kontan anpil. Mwen pral separe lavil Sichèm. Mwen pral fè apantaj Fon Soukòt.
På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
8 Peyi Galarad, se pou mwen li ye. Peyi Manase tou. M'ap fè peyi Efrayim tounen yon kas pou pwoteje tèt mwen. Peyi Jida, se baton kòmandman m' li ye.
Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
9 Men, m'ap fè peyi Moab sèvi m' kivèt pou m' fè twalèt mwen. M'ap poze men m' sou peyi Edon. Peyi Filisti a menm, m'ap mache pran l' ak kè kontan.
Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
10 Ki moun ki pou mennen m' nan lavil ki byen gade a? Ki moun ki pou mennen m' lavil Edon?
Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»
11 Eske se pa ou menm, Bondye, ki pou fè sa pou mwen, ou menm ki te vire do ban nou, ou menm ki pa soti ansanm ak lame nou yo ankò?
Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
12 Tanpri, ede nou goumen kont lènmi nou yo, paske sekou lèzòm se pawòl nan bouch.
Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
13 Avèk Bondye bò kote nou, n'a fè bèl bagay nan lagè. Se li menm k'ap kraze lènmi nou yo anba pye l'.
Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.

< Sòm 108 >