Pwovèb 8
1 Tande byen. Sajès ap rele byen fò. Entèlijans ap pale fò pou tout moun tande.
Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?
2 Li kanpe sou tèt ti mòn yo, sou bò wout la, nan mitan kalfou yo.
Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;
3 L'ap pale byen fò bò pòtay lavil la, sou tout papòt yo, l'ap di:
Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;
4 Nou menm lèzòm, se ak nou m'ap pale. M'ap rele pou tout moun ki sou latè tande.
O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.
5 Nou menm ki pa gen konprann, vin aprann sa ki rele gen bon konprann Nou menm k'ap aji tankou moun fou, vin aprann sa ki rele gen lespri.
Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.
6 Louvri zòrèy nou. Mwen pral di pawòl ki konsekan. Tou sa mwen pral di yo se bagay ki dwat.
Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.
7 Sa m' pral di la a se verite. Mwen pa kapab bay manti.
Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.
8 Tou sa ki soti nan bouch mwen, se pawòl ki dwat. Nan sa m' di yo pa gen anyen ki pa vre, pa gen anyen ki kwochi.
All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;
9 Yo klè pou moun ki gen bon konprann. Yo kòrèk pou moun ki gen konesans.
De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.
10 Pito ou chache gen bon konprann pase pou ou gen lajan. Pito ou chache gen konesans pase pou ou gen pi bon lò.
Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.
11 Paske, mwen menm Bon Konprann, mwen pi bon pase boul lò. Pa gen anyen ou ta renmen genyen ki ka konpare avè m'.
Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.
12 Mwen menm Bon Konprann, mwen gen lespri. Mwen gen bon tèt pou m' konprann.
Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.
13 Lè yon moun gen krentif pou Bondye, li rayi sa ki mal. Mwen pa vle wè moun lògey ak moun awogan, moun ki gen move kondit ak moun k'ap bay manti.
Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.
14 Se mwen ki bay bon konsèy, ki bay moun ladrès. Mwen gen konprann, mwen gen fòs pouvwa.
Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;
15 Se mwen ki bay wa yo ladrès pou yo kòmande. Se mwen ki fè chèf yo pase bon lòd pou pa gen lenjistis.
Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.
16 Se mwen menm ki bay tout chèf yo tèt pou yo kòmande. Se mwen menm ki fè sa tou pou tout lòt chèf yo ansanm ak tout lòt moun k'ap dirije lèzòm.
Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.
17 Mwen renmen moun ki renmen m'. Depi yon moun chache m', fòk li jwenn mwen.
Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.
18 Mwen bay richès, mwen bay pouvwa. Mwen bay byen k'ap la pou lontan, mwen fè tout bagay byen.
Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.
19 Tou sa mwen bay pi bon lontan pase pi bon lò ki genyen. Yo pi bon pase ajan.
Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.
20 Mwen fè moun mache dwat devan Bondye. Mwen fè yo mache yon jan pou yo pa fè moun lenjistis.
Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;
21 Lè moun renmen m', mwen ba yo anpil byen. Mwen plen kay yo ak richès.
Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.
22 Seyè a te fè m' lè li te fèk konmanse ak plan travay li. Li te fè m' lontan lontan anvan tout bagay.
Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.
23 Li te fè m' nan konmansman nèt, an premye, anvan tout lòt bagay sou latè.
Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.
24 Lè m' te fèk parèt, pa t' ankò gen lanmè. pa t' ankò gen ankenn sous dlo.
Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.
25 Lè m' te fèt la, pa t' ankò gen ankenn mòn menm. Ata ti mòn yo pa t' ankò nan plas yo.
Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.
26 Bondye pa t' ankò fè latè ak jaden. Pa menm premye grenn pousyè tè a pa t' ankò fèt.
Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.
27 Mwen te la lè li t'ap mete syèl la nan plas li, lè li t'ap trase liy kote syèl la kontre ak latè a.
Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;
28 Mwen te la lè li t'ap mete nwaj yo nan syèl la, lè li t'ap fè sous dlo pete anba lanmè a.
Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;
29 Mwen te la lè li t'ap bay dlo lanmè a limit pou l' pa depase, lè li t'ap poze fondasyon tè a.
Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;
30 Mwen te la bò kote l' ap travay avè l'. Chak jou mwen t'ap fè tout bagay ki te fè l' plezi. Mwen te toujou kontan travay anba je l'.
Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;
31 Mwen te kontan mache toupatou sou latè. Mwen te pran plezi m' ak lèzòm.
Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.
32 Koulye a, pitit mwen yo, louvri zòrèy nou pou nou tande mwen. Ala bon sa bon pou moun ki fè sa m' di yo fè!
Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.
33 Louvri zòrèy nou pou nou tande sa m'ap moutre nou. N'a vin gen bon konprann. Pa meprize bagay konsa.
Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.
34 Ala bon sa bon pou moun ki koute m', pou moun ki chita nan papòt mwen chak jou, pou moun k'ap tann bò poto galeri kay mwen!
Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.
35 Lè yon moun jwenn mwen, se lavi li jwenn. Li antre nan favè Bondye.
Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.
36 Men moun ki vire do ban mwen ap fè tèt yo mal. Moun ki rayi m', se moun k'ap mache ak sèkèy yo anba bra yo.
Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.
