Pwovèb 31
1 Men Pawòl wa Lemwèl, men konsèy manman l' te ba li:
Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
2 Kisa pou m' di ou, pitit mwen, pitit ki soti nan zantray mwen? Se mwen ki te mande Bondye pou l' ban mwen ou. Kisa pou m' di ou?
Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
3 Pa gaspiye kouray ou nan fanm. Veye zo ou ak fanm k'ap fè malè chèf yo.
Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
4 Lemwèl monchè, yon wa pa fèt pou nan bwè bweson. Chèf pa fèt pou nan bwè gwòg.
O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
5 Lè yo bwè konsa, yo bliye lòd yo te bay. Yo p'ap pran ka malere yo.
Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
6 Se moun ki dekouraje ak lavi ki tonbe nan gwòg. Se moun ki gen gwo lapenn nan kè yo ki lage kò yo nan bweson.
Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
7 Yo bwè pou yo bliye mizè yo, pou yo pa chonje lapenn yo.
Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
8 Louvri bouch ou pale pou moun ki pa ka pale pou tèt yo. Defann kòz moun ki san sekou yo.
Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
9 Pale pou yo. Pa fè patipri. Defann kòz malere yo ak endijan yo.
Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
10 Sa pa fasil pou moun jwenn yon bon madanm. Lè li jwenn li, li gen plis valè pase yon boul lò.
Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
11 Mari l' mete tout konfyans li nan li. Tout bagay ap mache byen lakay li.
Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
12 Madanm lan p'ap janm aji mal ak mari l', l'ap pase tout lavi l' ap fè l' byen.
Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
13 Li chache lenn mouton ak fil swa, li travay yo fè twal ak men l'.
Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
14 Tankou bato k'ap pote machandiz, li al byen lwen chache manje mete nan kay la.
Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
15 Solèy poko leve, li gen tan sou pye l', l'ap pare manje pou moun nan kay la. L'ap di sèvant yo sa pou yo fè.
Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
16 Li fè lide sou yon tè, li achte l' ak lajan li fè ak men l'. Li fè jaden rezen sou li.
Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
17 Li mare ren l', li twouse manch rad li pou l' travay.
Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
18 Li santi zafè l' ap mache byen, li rete byen ta lannwit ap travay.
Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
19 Li file koton, li koud rad li.
Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
20 Li lonje men l' bay pòv. Li pran ka malere.
Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
21 Li pa pè fredi pou moun lakay li, paske tout moun gen rad cho pou mete sou yo.
Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
22 Li fè kouvèti lenn pou kabann yo. Tout rad li yo fèt ak twal wouj tise byen sere.
Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
23 Mari l', se yonn nan chèf fanmi lavil la. Tout moun lavil la ap nonmen non l' an byen.
Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
24 Madanm li fe rad pou l' vann, li fè bèl senti, li vann yo ak machann.
Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
25 Li gen anpil kouraj, tout moun respekte l', li pa pè denmen.
Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
26 Lè li louvri bouch li, se bon konsèy li bay. Li toujou gen bon pawòl nan bouch li.
Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
27 Li konnen vire tounen tout moun nan kay la. Li toujou gen yon bagay l'ap fè.
Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
28 Tout pitit li yo ap fè l' konpliman. Mari l' menm ap fè lwanj li.
Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
29 L'ap di: Mwen konnen anpil madanm. Men ou menm, nanpwen tankou ou!
Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
30 Bèl fanm pa di bon madanm pou sa. Bèl figi pa la pou lontan. Men, y'a fè lwanj yon fanm ki gen krentif pou Seyè a.
Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
31 Ba li sa ki pou li a. Lè y'a wè sa l' fè, se pou tout moun fè lwanj li.
Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
