Pwovèb 3
1 Pitit mwen, pa janm bliye sa mwen moutre ou yo. Kenbe tou sa mwen di ou fè yo nan kè ou.
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Se yo k'ap fè ou viv lontan. Se yo k'ap fè ou viv ak kè poze.
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Se pou ou toujou viv byen ak tout moun. Se pou ou toujou gen yon sèl pawòl. Mete pawòl mwen yo nan kou ou tankou yon kolye, kenbe yo nan kè ou pou ou pa janm bliye yo.
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 Si ou fè sa, Bondye va kontan avè ou, lèzòm va nonmen non ou an byen.
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Mete tout konfyans ou nan Seyè a. Pa gade sou sa ou konnen.
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 Toujou chonje Seyè a nan tou sa w'ap fè. Li menm, l'a moutre ou chemen pou ou pran.
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Pa mete nan tèt ou ou gen plis konprann pase sa. Gen krentif pou Seyè a, refize fè sa ki mal.
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Lè ou fè sa, se va tankou yon bon medikaman: W'a toujou gaya, ou p'ap janm soufri doulè.
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Fè wè jan ou gen respè pou Seyè a: ba li nan tou sa ou genyen, ofri l' premye donn ou rekòlte nan jaden ou.
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 Lè ou fè sa, galata ou ap toujou chaje danre. Barik diven ou yo ap plen ra bouch.
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Pitit mwen, lè Seyè a ap pini ou, pa betize ak sa. Lè l'ap korije ou, pa dekouraje.
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Paske Seyè a korije moun li renmen, menm jan yon papa korije pitit li renmen anpil la.
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Ala bon sa bon pou moun ki gen konesans, pou moun ki rive gen bon konprann!
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Benefis l'ap rapòte pi bon pase sa lajan bay. Avantaj l'ap bay gen plis valè pase lò.
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 Sajès pi bon pase boul lò. Nanpwen anyen moun ta renmen genyen ki ka parèt devan li.
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 Yon bò, bon konprann ap fè moun viv lontan. Yon lòt bò, l'ap bay richès, l'ap fè moun respekte ou.
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 L'ap fè moun viv ak kè kontan. L'ap fè ou reyisi nan tou sa w'ap fè.
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 Moun ki gen bon konprann jwenn lavi. Sa bon nèt pou moun ki gen bon konprann!
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Avèk bon konprann li, Bondye kreye latè. Avèk entèlijans li, li mete syèl la nan plas li.
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 Avèk konesans li, li fè larivyè yo koule. Li fè nwaj yo bay lapli sou latè.
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Pitit mwen, kenbe pye konesans ou, pa pèdi konprann ou. Pa janm kite anyen fè ou bliye yo.
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 Y'ap ba ou lavi, y'ap fè lavi ou bèl tankou yon kolye ki pase nan kou ou.
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 W'a fè chemen ou nan lavi san ou pa pè anyen. Ou p'ap janm bite sou anyen.
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 Lè ou pral kouche, ou p'ap pè anyen. Lè w'a fin lonje kò ou, w'a dòmi nèt ale.
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Ou p'ap bezwen pè: malè p'ap rete konsa pou l' tonbe sou tèt ou. Ni tou, sa ki rive mechan yo p'ap rive ou.
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Paske se Seyè a ki tout espwa ou. Li p'ap kite ou pran nan pèlen.
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Pa refize fè byen pou moun ki nan nesesite, chak fwa ou santi ou ka fè sa.
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Si ou gen lajan sou ou, ou pa ka di frè parèy ou: Ale non! Tounen denmen. M'a ba ou kichòy!
Säg icke till din nästa: »Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig», fastän du kunde strax.
29 Moun k'ap viv ansanm avè ou, ki mete konfyans yo nan ou, pa manniganse anyen ki pou fè yo mal.
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Pa fè kabouyay san rezon ak yon moun san li pa janm fè ou anyen ki mal.
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Pa anvye sò mechan yo. Pa mete nan tèt ou pou ou fè tankou yo.
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Paske Seyè a pa vle wè moun ki deprave. Men, li mete moun ki mache dwat yo nan tout sekrè l' yo.
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Madichon Bondye chita lakay mechan yo. Men, benediksyon l' ap kouvri kay moun ki mache dwat yo.
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Moun k'ap pase moun nan betiz, Bondye ap pase yo nan betiz tou. Men, moun ki fè byen, l'ap moutre yo jan li renmen yo.
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 Y'a fè lwanj moun ki gen bon konprann yo, men moun fou yo, se wont y'a wont.
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.
