Pwovèb 3
1 Pitit mwen, pa janm bliye sa mwen moutre ou yo. Kenbe tou sa mwen di ou fè yo nan kè ou.
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 Se yo k'ap fè ou viv lontan. Se yo k'ap fè ou viv ak kè poze.
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 Se pou ou toujou viv byen ak tout moun. Se pou ou toujou gen yon sèl pawòl. Mete pawòl mwen yo nan kou ou tankou yon kolye, kenbe yo nan kè ou pou ou pa janm bliye yo.
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 Si ou fè sa, Bondye va kontan avè ou, lèzòm va nonmen non ou an byen.
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 Mete tout konfyans ou nan Seyè a. Pa gade sou sa ou konnen.
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 Toujou chonje Seyè a nan tou sa w'ap fè. Li menm, l'a moutre ou chemen pou ou pran.
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 Pa mete nan tèt ou ou gen plis konprann pase sa. Gen krentif pou Seyè a, refize fè sa ki mal.
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 Lè ou fè sa, se va tankou yon bon medikaman: W'a toujou gaya, ou p'ap janm soufri doulè.
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 Fè wè jan ou gen respè pou Seyè a: ba li nan tou sa ou genyen, ofri l' premye donn ou rekòlte nan jaden ou.
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 Lè ou fè sa, galata ou ap toujou chaje danre. Barik diven ou yo ap plen ra bouch.
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 Pitit mwen, lè Seyè a ap pini ou, pa betize ak sa. Lè l'ap korije ou, pa dekouraje.
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 Paske Seyè a korije moun li renmen, menm jan yon papa korije pitit li renmen anpil la.
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 Ala bon sa bon pou moun ki gen konesans, pou moun ki rive gen bon konprann!
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 Benefis l'ap rapòte pi bon pase sa lajan bay. Avantaj l'ap bay gen plis valè pase lò.
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 Sajès pi bon pase boul lò. Nanpwen anyen moun ta renmen genyen ki ka parèt devan li.
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 Yon bò, bon konprann ap fè moun viv lontan. Yon lòt bò, l'ap bay richès, l'ap fè moun respekte ou.
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 L'ap fè moun viv ak kè kontan. L'ap fè ou reyisi nan tou sa w'ap fè.
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 Moun ki gen bon konprann jwenn lavi. Sa bon nèt pou moun ki gen bon konprann!
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 Avèk bon konprann li, Bondye kreye latè. Avèk entèlijans li, li mete syèl la nan plas li.
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 Avèk konesans li, li fè larivyè yo koule. Li fè nwaj yo bay lapli sou latè.
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 Pitit mwen, kenbe pye konesans ou, pa pèdi konprann ou. Pa janm kite anyen fè ou bliye yo.
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 Y'ap ba ou lavi, y'ap fè lavi ou bèl tankou yon kolye ki pase nan kou ou.
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 W'a fè chemen ou nan lavi san ou pa pè anyen. Ou p'ap janm bite sou anyen.
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 Lè ou pral kouche, ou p'ap pè anyen. Lè w'a fin lonje kò ou, w'a dòmi nèt ale.
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 Ou p'ap bezwen pè: malè p'ap rete konsa pou l' tonbe sou tèt ou. Ni tou, sa ki rive mechan yo p'ap rive ou.
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 Paske se Seyè a ki tout espwa ou. Li p'ap kite ou pran nan pèlen.
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 Pa refize fè byen pou moun ki nan nesesite, chak fwa ou santi ou ka fè sa.
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 Si ou gen lajan sou ou, ou pa ka di frè parèy ou: Ale non! Tounen denmen. M'a ba ou kichòy!
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 Moun k'ap viv ansanm avè ou, ki mete konfyans yo nan ou, pa manniganse anyen ki pou fè yo mal.
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 Pa fè kabouyay san rezon ak yon moun san li pa janm fè ou anyen ki mal.
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 Pa anvye sò mechan yo. Pa mete nan tèt ou pou ou fè tankou yo.
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 Paske Seyè a pa vle wè moun ki deprave. Men, li mete moun ki mache dwat yo nan tout sekrè l' yo.
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 Madichon Bondye chita lakay mechan yo. Men, benediksyon l' ap kouvri kay moun ki mache dwat yo.
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 Moun k'ap pase moun nan betiz, Bondye ap pase yo nan betiz tou. Men, moun ki fè byen, l'ap moutre yo jan li renmen yo.
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 Y'a fè lwanj moun ki gen bon konprann yo, men moun fou yo, se wont y'a wont.
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.
