Pwovèb 24

1 Pa anvye sò mechan yo. Pa chache fè zanmi ak yo.

Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.

2 Yon sèl bagay ki nan tèt yo, se fè mechanste. Yon sèl pawòl ki nan bouch yo, se fè moun mal.

Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.

3 Bon konprann ap fè kay ou kanpe. Bon konesans ap fè l' kanpe fèm.

Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.

4 Kote ki gen konesans, pyès kay yo plen ak bon bagay ki koute chè.

Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.

5 Pito ou gen bon konprann pase ou gen fòs. Wi, moun ki gen konesans vo plis pase moun ki gwonèg.

En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.

6 Paske, se pou ou ranje plan ou anvan ou antre nan batay. Plis ou gen moun k'ap ba ou konsèy, plis ou gen chans pou ou genyen batay la.

Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.

7 Pawòl moun konprann twò wo pou moun san konprann. Yo pa gen anyen pou yo di kote koze serye ap pale.

Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.

8 Lè yon moun tout tan ap kalkile jan pou l' fè sa ki mal, y'ap rele l' malveyan.

Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.

9 Tou sa moun san konprann gen lide fè, se fè sa ki mal. Konsa tou, moun pa vle wè moun k'ap plede pase moun nan betiz.

Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.

10 Si jou malè ou pa gen kouraj pou kenbe, ou pa t' janm gen fòs vre.

Den är icke stark, som i nödene icke fast är.

11 Delivre moun y'ap trennen pou y' al touye. Sove moun y'ap bourade pou y' al egzekite.

Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.

12 Si ou pran pòz ou pa t' konn sa, chonje Bondye. Li menm k'ap jije sa ki nan kè moun, l'ap wè sa. Li menm k'ap veye tou sa w'ap fè, l'ap konn sa. L'ap fè tout moun peye pou sa yo fè.

Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?

13 Pitit mwen, bwè siwo myèl, sa bon pou ou. Menm jan siwo myèl k'ap koule soti nan gato myèl dous nan bouch ou,

Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.

14 se konsa konesans ak bon konprann bon pou nanm ou. Si ou genyen yo, w'a fè chemen ou nan lavi. Sa w'ap tann lan, lavalas p'ap pote l' ale.

Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.

15 Pa janm fè plan tankou mechan yo pou chache fofile kò ou anndan kay moun k'ap mache dwat. Pa chache devalize kote l' rete a.

Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.

16 Paske, moun k'ap mache dwat yo te mèt tonbe sèt fwa. Pa pè, y'ap toujou leve ankò. Men, nan mechanste yo, mechan yo ap tonbe, yo p'ap ka leve ankò.

Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.

17 Pa prese fè kè ou kontan lè malè rive lènmi ou. Pa kouri fè fèt lè li bite.

Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.

18 Seyè a ap wè sa. Sa p'ap fè l' plezi. Li ka rive pa pini l' poutèt sa.

Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.

19 Pa kite moun k'ap fè sa ki mal fè ou pèdi tèt ou. Pa anvye sò mechan yo.

Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.

20 Paske mechan yo pa pral lwen. Lavi yo tankou yon lanp k'ap mouri.

Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.

21 Pitit mwen, gen krentif pou Seyè a. Respekte wa a. Ou pa gen anyen pou ou wè ak moun k'ap kenbe tèt ak yo.

Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.

22 Moun sa yo ap rete konsa, malè ap tonbe sou yo. Ou pa janm konnen ki kalite malè Seyè a osinon wa a ka fè rive sou ou.

Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?

23 Men lòt pawòl moun ki gen bon konprann yo te di ankò. Sa pa bon pou yon jij gade sou figi moun lè l'ap rann jijman.

Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.

24 Lè yon jij di yon moun ki fè sa ki mal: Se ou ki gen rezon, jij sa a, tout moun gen pou madichonnen l'. Y'ap rayi l' toupatou sou latè.

Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.

25 Men, jij ki pini moun ki antò a va gen kè kontan. Bondye va beni l'. Tout zafè l' va mache byen.

Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.

26 Lè ou bay yon bon repons, ou aji tankou yon bon zanmi.

Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.

27 Regle tout zafè ou. Mete jaden ou anfòm. Apre sa, ou mèt tabli.

Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.

28 Pa leve pale sou do frè parèy ou san rezon. Pa bay manti sou li.

Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.

29 Pa janm di li fè m', m'ap fè l' tou. M'ap fè l' peye sa li fè a.

Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.

30 Mwen pase bò jaden yon nonm parese, bò jaden rezen yon moun ki san konprann.

Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;

31 Pikan te fin pran jaden an nèt. Move zèb t'ap pouse toupatou. Lantouraj jaden yo te fin tonbe.

Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.

32 Lè mwen wè sa, mwen kalkile. Mwen gade, sa ban m' yon leson.

Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.

33 Dòmi, kabicha, kouche sou do, kwaze men ou dèyè tèt ou... Se bon!

Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;

34 W'ap rete konsa, w'ap wè ou pòv. Mizè ap tonbe sou ou tankou yon ansasen san ou pa atann.

Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.