Pwovèb 21
1 Seyè a dirije lespri yon wa, menm jan li dirije yon kouran dlo nan kannal. Li mennen l' kote li vle.
Konungars hjärtan äro i HERRENS hand såsom vattenbäckar: han leder dem varthelst han vill.
2 Lèzòm mete nan lide yo tou sa y'ap fè dwat. Men, pa bliye, se Seyè a k'ap jije sa ki nan kè yo.
Var man tycker sin väg vara den rätta, men HERREN är den som prövar hjärtan.
3 Fè sa ki dwat. Pa nan patipri. Sa fè Seyè a plezi pi plis pase bèt ou ta touye pou li.
Att öva rättfärdighet och rätt, det är mer värt för HERREN än offer.
4 Fè awogans, gonfle lestonmak yo sou moun, se sa ase mechan yo ap chache fè. Tou sa se peche.
Stolta ögon och högmodigt hjärta -- de ogudaktigas lykta är dem till synd.
5 Lè ou pran san ou pou ou travay, tou sa w'ap fè ap ba ou benefis. Men, lè ou twò prese, ou p'ap janm gen anyen.
Den idoges omtanke leder allenast till vinning, men all fikenhet allenast till förlust.
6 Moun k'ap mache bay manti pou fè lajan ap kouri dèyè van. Se lanmò y'ap chache.
De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden.
7 Move zak mechan yo ap fè a ap fini ak yo, paske yo derefize fè sa ki dwat devan Bondye.
De ogudaktigas övervåld bortrycker dem själva, eftersom de icke vilja göra vad rätt är.
8 Moun k'ap fè sa ki mal ap mache sou chemen plen detou. Men, inonsan yo fè sa ki dwat.
En oärlig mans väg är idel vrånghet, men en rättskaffens man handla redligt
9 Pito ou rete pou kont ou nan yon kwen galata pase pou ou rete nan kay ak yon fanm ki toujou ap chache kont.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
10 Mechan toujou anvi fè sa ki mal. Yo pa gen pitye pou pesonn.
Den ogudaktiges själ har lust till det onda; hans nästa finner ingen barmhärtighet hos honom.
11 Lè yo pini yon moun ki renmen pase lòt nan betiz, se yon leson pou moun ki pa gen lespri. Men, moun ki gen bon konprann, lè yo pale avè l', li vin gen plis konesans.
Straffar man bespottaren, så bliver den fåkunnige vis: och undervisar man den vise, så inhämtar han kunskap.
12 Bondye pa nan patipri, li konnen sa k'ap pase anndan kay mechan yo. Li fè malè tonbe sou yo.
Den Rättfärdige giver akt på den ogudaktiges hus, han störtar de ogudaktiga i olycka.
13 Si ou fèmen zòrèy ou pou ou pa tande pòv k'ap mande ou lacharite, konsa tou pesonn p'ap tande ou lè w'a mande sekou.
Den som tillsluter sitt öra för den armes rop, han skall själv ropa utan att få svar.
14 Lè yon moun fache sou ou, si ou ba li yon kado an kachèt, w'a fè l' vin frèt. Wi, yon kado glise nan pòch li ap kase fe l'.
En hemlig gåva stillar vrede och en skänk i lönndom våldsammaste förbittring.
15 Lè yo rann jistis san patipri, moun ki mache dwat yo gen kè kontan. Men, mechan yo gen kè kase.
Det är den rättfärdiges glädje att rätt skipa, men det är ogärningsmännens skräck.
16 Lè yon moun pèdi chemen l' pou l' aji tankou moun fou, se lanmò k'ap fè li siyon.
Den människa som far vilse ifrån förståndets väg, hon hamnar i skuggornas krets.
17 Lè ou renmen plezi, w'ap toujou pòv. Lè ou renmen bon bweson ak bon manje, ou p'ap janm gen lajan.
Den som älskar glada dagar varder fattig; den som älskar vin och olja bliver icke rik.
18 Lè pou malè ta tonbe sou moun ki mache dwat yo, se sou mechan yo li tonbe.
Den ogudaktige varder given såsom lösepenning för den rättfärdige, och den trolöse sättes i de redligas ställe.
19 Pito ou viv pou kont ou nan yon dezè pase pou ou viv nan kay ak yon fanm ki tout tan ap chache kont, ki tout tan ap plenyen.
Bättre är att bo i ett öde land än med en trätgirig och besvärlig kvinna.
20 Moun ki gen konprann ap gen gwo richès ak kantite bon manje lakay yo. Men, moun sòt gaspiye tout lajan yo.
Dyrbara skatter och salvor har den vise i sin boning, men en dåraktig människa förslösar sitt gods.
21 Lè yon moun pa fè lenjistis, lè li gen bon kè, l'ap viv lontan. Tout zafè l' ap mache byen, y'ap respekte l'.
Den som far efter rättfärdighet och godhet, han finner liv, rättfärdighet och ära.
22 Yon nonm lespri ka pran yon lavil kote ki gen anpil grannèg. L'ap kraze fòs ki t'ap fè yo pa pè anyen an.
En vis man kan storma en stad full av hjältar och bryta ned det fäste som var dess förtröstan.
23 Veye bouch ou ak lang ou, ou p'ap nan pwoblèm.
Den som besvarar sin mun och sin tunga han bevarar sitt liv för nöd.
24 Moun k'ap pase Bondye nan betiz, se moun ki radi, se moun ki awogan. Yo pa gen konsiderasyon pou pesonn.
Bespottare må den kallas, som är fräck och övermodig, den som far fram med fräck förmätenhet.
25 Parese pa anvi leve ni lou ni lejè. Se sa k'ap touye l' la tou.
Den lates begärelse för honom till döden, i det att hans händer icke vilja arbeta.
26 Tout lajounen l'ap kalkile sou sa l' ta renmen genyen. Men, moun ki mache dwat yo gen pou bay, y'ap bay san gad dèyè.
Den snikne är alltid full av snikenhet; men den rättfärdige giver och spar icke.
27 Seyè a pa ka sipòte lè mechan yo ap ofri bèt pou touye pou li. Sa pi mal toujou lè yo ofri bèt pou touye ba li avèk lide mechanste dèyè tèt yo.
De ogudaktigas offer är en styggelse; mycket mer, när det frambäres i skändligt uppsåt.
28 Temwen k'ap bay manti gen pou l' mouri. Men, yo p'ap koupe pawòl nan bouch moun ki peze sa l'ap di.
Ett lögnaktigt vittne skall förgås; men en man som hör på får allt framgent tala.
29 Mechan toujou pran pòz radi l'. Men, moun ki mache dwat la konnen sa l'ap fè.
En ogudaktig man uppträder fräckt; men den redlige vandrar sina vägar ståndaktigt.
30 Devan Seyè a pa gen ni moun konnen, ni moun lespri, ni moun ki gen bon konprann.
Ingen vishet, intet förstånd, intet råd förmår något mot HERREN.
31 Moun pare chwal pou y' al fè lagè, men se Seyè a k'ap deside kilès k'ap genyen batay la.
Hästar rustas ut för stridens dag, men från HERREN är det som segern kommer.
