Pwovèb 14
1 Bon konprann yon fanm fè kay li mache byen. Men, yon fanm sòt ap kraze kay li ak pwòp men li.
Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
2 Moun ki mache dwat, se yo ki gen krentif pou Seyè a. Men, moun k'ap mache kwochi pa pran Bondye pou anyen.
Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
3 Pawòl nan bouch moun san konprann, se fwèt pou dèyè yo. Men, pawòl nan bouch moun ki gen bon konprann, se pwoteksyon yo.
I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
4 Kote ki pa gen bèf pou rale chari pa gen rekòt. Lè bèt ou anfòm w'ap fè bon rekòt.
Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
5 Yon bon temwen p'ap bay manti. Yon fo temwen p'ap di verite.
Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
6 Moun ki gen lògèy plen kè yo, yo mèt chache konesans, yo p'ap janm jwenn li. Men, pou moun ki gen lespri, se bagay fasil.
Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
7 Pa pwoche bò kote moun san konprann. Se pa anba bouch yo w'ap pran anyen.
Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
8 Moun ki gen bon konprann konnen sa l'ap fè. Moun sòt mete nan tèt li li konnen, men se tèt li l'ap twonpe.
Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
9 Moun sòt pran peche sèvi jwèt. Men, moun k'ap mache dwat pare pou rekonèt tò yo.
De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
10 Lè ou nan lapenn, se ou ki konnen sa w'ap soufri. Konsa tou, lè kè ou kontan, pesonn pa ka kontan avè ou.
Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
11 Fanmi mechan yo gen pou disparèt. Men, fanmi moun k'ap mache dwat yo gen pou devlope.
De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
12 Chemen ou kwè ki bon an, se li ki mennen tou dwat nan lanmò.
Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
13 Ou mèt ap ri, kè ou ka nan lapenn. Apre kontantman, se kè sere.
Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
14 Moun k'ap fè sa ki mal ap jwenn sa l'ap chache a. Konsa tou, moun k'ap fè byen an ap jwenn rekonpans li.
Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
15 Yon moun sòt ap kwè tou sa yo di l'. Men, moun ki gen konprann veye kote l'ap mete pye l'.
Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
16 Moun ki gen bon konprann pran prekosyon yo, yo egzante malè. Moun sòt yo awogan, yo toujou konprann zafè yo bon.
Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
17 Lè yon moun gen san wo, l'ap toujou fè betiz. Men, moun ki kalkile anvan ap toujou rete kè pòpòz.
Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
18 Moun san konprann aji tankou moun fou. Men, rekonpans moun ki gen lespri se konesans.
De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
19 Move moun gen pou wete chapo devan bon moun. Moun mechan gen pou bese tèt devan moun k'ap mache dwat yo.
De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
20 Lè ou pòv, ou pa gen zanmi. Lè ou rich, ou plen zanmi.
Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
21 Se yon peche ou fè lè ou meprize frè parèy ou. Men, ala bon sa bon pou moun ki gen pitye pou pòv malere!
Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
22 Lè w'ap chache fè sa ki mal, ou pèdi chemen ou. Men, lè w'ap chache fè sa ki byen, moun ap toujou renmen ou, yo p'ap janm lage ou.
De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
23 Travay, w'a jwenn tou sa ou bezwen. Rete chita ap pale anpil ap rann ou pòv.
Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
24 Rekonpans moun ki gen konprann se konesans. Moun san konprann ap toujou aji tankou moun sòt.
De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
25 Lè yon temwen di laverite, li sove lavi inonsan. Lè li bay manti, li twonpe jij yo.
Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
26 Lè yon moun gen krentif pou Bondye, li gen kote pou l' apiye. Pitit li yo ap jwenn pwoteksyon bò kot Bondye.
Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
27 Gen krentif pou Bondye, w'a gen lavi. Ou p'ap tonbe lè lavi ou an danje.
I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
28 Tout pouvwa yon wa, se lè peyi l'ap kòmande a gen anpil moun. Men, lè pa gen moun nan peyi a, wa a pa vo anyen.
Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
29 Moun ki pa fè kòlè fasil, se moun ki gen bon konprann. Men, moun ki gen san wo fè wè jan li sòt.
Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
30 Lè ou gen kè ou poze, ou kenbe kò ou an sante. Men, anvye sò lòt moun se tankou yon maladi k'ap manje ou nan zo.
Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
31 Lè w'ap peze pòv malere, se Bondye ki fè l' la w'ap derespekte. Men, lè ou aji byen ak pòv, se pi bèl sèvis ou ka rann Bondye.
Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
32 Mechanste mechan an, se sa k'ap jete l' atè. Men, moun ki fè sa ki byen, y'ap pwoteje l' menm lè lavi l' an danje.
Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
33 Moun ki gen konprann, se tout tan y'ap chache konnen. Men, moun sòt pa chache konnen anyen.
I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
34 Lè gen jistis nan yon peyi, sa leve peyi a. Men, peche lenjistis se yon wont pou yon nasyon.
Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
35 Wa a kontan lè moun k'ap travay avè l' yo fè travay yo byen. Men, l'ap move sou moun k'ap fè travay yo mal.
En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
