Jòb 41
1 Eske ou ka pran levyatan an nan zen? Eske ou ka mare lang li ak yon kòd?
Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
2 Eske ou ka pase yon bwa wozo nan nen l'? Eske ou ka pèse machwè l' ak yon gwo zen?
Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
3 Eske li pral mande ou: Tanpri souple, kite m' ale? Eske l'ap pale dous avè ou?
Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
4 Eske l'ap pase kontra avè ou pou l' sèvi ou pou tout tan?
Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
5 Eske ou ka mare l' tankou yon ti zwezo pou pitit fi ou yo ka jwe avè l'?
Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
6 Eske moun k'ap fè lapèch yo pral fè lajan avè l'? Eske machann yo pral koupe l' an moso pou yo vann?
Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
7 Eske ou ka pike tout po kò l' ak fwenn? Eske ou ka pèse tèt li ak yon fwenn?
Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
8 Seye mete men ou sou li yon grenn fwa, ou p'ap janm fè sa ankò, lè w'a chonje sa l'a fè ou!
Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
9 Depi ou wè levyatan an, ou pèdi tout kouraj ou. Ou annik wè l', ou tonbe atè.
Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
10 Si yo leve l' nan dòmi, li move. Pa gen moun ki ka kanpe devan l'.
Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
11 Ki moun ki ka atake l' san anyen pa rive l'? Pa gen moun sou latè ki ka fè sa.
Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
12 Mwen pa bezwen di ou anyen sou pa t' janm li yo. Men, m'a fè ou konnen pa gen bèt ki gen fòs pase l'.
Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
13 Pesonn pa janm rive dechire premye po li. Ni pesonn pa janm rive pèse karapas li.
Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
14 Ki moun ki janm fòse l' louvri bouch li? Dan nan bouch li, se bagay ki pou fè moun kouri.
Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
15 Tout do l', se yon seri gwo kal mare yonn ak lòt. Yo di kou wòch.
Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
16 Yo kole yonn ak lòt, yo fè yon sèl. Pa gen yon ti fant nan mitan yo pou lè pase.
Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
17 Yo sitèlman byen kole yonn ak lòt anyen pa ka separe yo.
Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
18 Lè l' estènen, limyè fè yan-yan. Je l' klere tankou solèy lè l'ap leve.
När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
19 Flanm dife ap soti nan bouch li. Tensèl dife ap vole soti ladan l'.
Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
20 Lafimen ap soti nan tout twou nen l' tankou nan yon chodyè k'ap bouyi sou dife.
Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
21 Souf li ta ka limen bwa dife. Flanm dife ap soti nan bouch li.
Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
22 Se nan kou li tout fòs li ye. Depi moun wè l', kè yo kase.
På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
23 Po li fè kal kal sou tout kò li. Yo kole yonn ak lòt. Yo di kou wòch.
Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
24 Kè li di kou wòch, li pa pè anyen. Li fèm kou wòl moulen.
Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
25 Lè li leve kanpe, ata gwonèg yo pè. Yo kouri san gad dèyè.
När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
26 Pa gen nepe ki ka blese l'. Ni fwenn, ni lans, ni flèch pa ka fè l' anyen.
Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
27 Pou li, nenpòt bout fè lejè kou pay, nenpòt bout asye mou tankou bannann mi.
Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
28 Pa gen kout flèch ki pou fè l' kouri. Wòch fistibal, se boul koton pou li.
Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
29 Yon baton fè se yon bwa mayi pou li. Li ri lè yo voye lans sou li.
ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
30 Anba vant li graj graj tankou moso kannari kraze. Kote li pase nan labou a, li make l' tankou machin k'ap kraze boul tè nan jaden.
På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
31 Lè l' plonje, li boulvèse fon lanmè a, se tankou dlo nan chodyè k'ap bouyi sou dife. Li fè l' bouyi tankou dlo nan veso y'ap boule odè.
Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
32 Lè l'ap naje, li kite nan dlo a yon chemen ki klere nan solèy la. Li fè tout lanmè a kimen.
Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
33 Pa gen bèt tankou l' sou latè. Bondye kreye l' pou l' pa janm pè anyen.
Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
34 Li gade bèt ki pi fewòs yo nan je. Se li ki wa tout bèt sovaj yo.
På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
