Jòb 39
1 Eske ou konnen lè kabrit mawon yo ap fè pitit? Eske ou janm wè kote fenmèl yo ap miba?
Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
2 Eske ou konnen konbe mwa yo pote yon pitit nan vant yo? Kilè pitit yo rive dat pou yo fèt?
Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
3 Eske ou konnen lè yo pral kwoupi pou miba, lè y'ap fè pitit yo nan mitan dezè a?
De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
4 Pitit yo grandi, yo pran fòs, yo kite manman yo, y' ale, yo pa tounen.
Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
5 Ki moun ki bay bourik mawon libète yo? Ki moun ki lage yo nan savann?
Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
6 Mwen ba yo dezè pou kay yo. Mwen kite yo viv nan savann tè sale a.
Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
7 Tout bri k'ap fèt nan lavil yo pa di yo anyen. Pesonn pa ka donte yo pou fè yo travay.
Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
8 Yo mache nan tout mòn yo dèyè manje. Y'ap chache fèy vèt pou yo mete anba dan yo.
Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
9 Eske ou ka fè bèf mawon travay pou ou? Eske l'ap rete pase nwit mare nan lakou kay ou?
Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
10 Eske ou ka pase kòd nan kou yonn pou fè l' raboure tè a pou ou? Eske ou ka fè l' rale chari pou woule tè jaden ou yo?
Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
11 Eske ou ka konte sou gwo fòs kouraj li pou fè li travay di pou ou?
Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
12 Eske ou kwè l'ap asepte pote rekòt ou soti nan jaden? Eske l'ap asepte ranmase grenn ou yo sou glasi?
Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
13 Otrich alèz lè l'ap bat zèl li, men, li pa ka vole tankou sigòy.
Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
14 Otrich la ponn ze l' yo atè konsa. Se chalè tè a ki fè yo kale.
Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
15 Li pa konnen nenpòt moun k'ap pase ka pile yo, nenpòt bèt nan raje ka kraze yo anba pye.
Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
16 Li fè tankou ze yo pa pou li. Sa pa di l' anyen si li bay tèt li tout lapenn ponn ze yo pou gremesi,
Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
17 Se mwen menm, Bondye, ki fè l' sòt konsa, ki pa ba li lespri menm.
Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
18 Men, lè l' pran kouri, nanpwen kavalye sou chwal ki ka pran devan l'.
Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
19 Eske se ou menm ki bay chwal yo fòs, ki mete bèl krenyen sou kou yo?
Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
20 Eske se ou ki fè yo sote ponpe tankou kabrit, ki fè yo ranni pou fè moun pè?
Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
21 Y'ap pyafe konsa nan ti fon yo, y'ap bat tè a ak zago yo. Yo kouri ak tout fòs yo lè yo nan lagè.
Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
22 Se brave danje yo ye. Yo pa janm pè anyen. Pa gen zam ki pou fè yo fè bak.
Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
23 Lè konsa, ti sak flèch ki nan do kavalye yo ap fè bri. Lans ak frenn ki nan men yo ap fè zèklè.
Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
24 Yo eksite, yo pa ka tann. Y'ap kouri sou lènmi an. Lè yo tande twonpèt la soufle, yo pa ka rete an plas.
Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
25 Chak fwa twonpèt la soufle, yo fè han! Yo gen tan pran sant batay la byen lwen. Yo tande chèf yo k'ap pase lòd byen fò.
För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
26 Eske se ou ki moutre grigri jan pou l' vole lè li louvri zèl li yo vole ale nan sid?
Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
27 Eske se ou ki bay malfini lòd pou li fè nich li byen wo sou tèt mòn yo?
Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
28 Li rete sou tèt gwo wòch yo. Se la li pase nwit. Kote l' ye a, moun pa ka vin pran l'.
På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
29 Se la li rete, l'ap veye bèt pou l' trape manje. Li te mèt byen lwen, l'ap wè yo ak je li.
Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
30 Se san bèt ti malfini yo bwè. Kote ki gen kadav, se la yo ye.
Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.
