Jòb 21
1 Lè sa a, Jòb pran lapawòl ankò, li di konsa:
Job svarade och sade:
2 -Manyè tande sa m' pral di nou la a, non! Tanpri, charite m' ti ankourajman sa a!
Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
3 Ban m' yon ti chans pou m' pale. Lè m'a fini, nou mèt pase m' nan betiz kont nou!
Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
4 Se pa avèk yon moun mwen annafè. Mwen gen rezon si m' pa ka tann ankò!
Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
5 Voye je nou gade m' byen. N'a sezi. N'a mete men nan bouch.
Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6 Mwen menm, lè m' chonje sa ki rive m', m' pè. Tout kò m' pran tranble.
När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7 Poukisa Bondye kite mechan yo ap viv? Li kite yo rive vye granmoun, epi tout zafè yo mache byen?
Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8 Yo gen pitit ak pitit pitit. Yo wè yo ap grandi devan je yo.
Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9 Bondye pa voye malè sou yo pou pini yo. Y'ap viv alèz lakay yo san ankenn danje.
Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10 Wi, bèf yo kwaze san mank, yo fè pitit san pèdi pòte.
Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11 Timoun yo ap kouri tankou ti mouton nan savann. Y'ap jwe, y'ap sote tankou ti kabrit.
Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12 Y'ap chante, y'ap jwe gita, y'ap bat tanbou, y'ap danse pandan moun ap jwe fif pou yo.
De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
14 Se yo menm k'ap plede di Bondye: Kite n' an repo! Nou pa bezwen konnen jan ou vle pou moun viv la.
De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15 Kisa Bondye ki gen tout pouvwa a ye menm pou nou sèvi l' la? Kisa sa ap rapòte nou lè nou lapriyè l'?
Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16 Yo pretann tou sa yo genyen se kouraj yo ki ba yo l'. Yo pa t' janm mete Bondye nan koze yo. Mwen pa dakò ak jan y'ap pale a, non.
Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17 Ou janm wè limyè mechan an mouri? Ou janm tande malè rive yo? On jan wè Bondye fè kolè pou l' pini malveyan yo,
Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18 pou van bwote yo ale tankou zèb chèch, pou van tanpèt chase yo tankou pay pitimi?
De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
19 Yo pretann di Bondye va pini pitit pou peche papa yo! Poukisa se pa papa yo menm li pini pou yo ka pran leson?
Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
20 Se pou mechan yo te wè chatiman yo. Se yo menm ki te pou santi kòlè Bondye ki gen tout pouvwa a pa dous.
Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
21 Ki mele yo sa ki rive pitit yo, lè yo fin ale, lè yo fin viv tan pou yo te viv la?
Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
22 Men, Bondye ki jije ata zanj ki nan syèl la, ki moun ki ka moutre l' sa pou li fè?
Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
23 Gen moun ki pa janm malad jouk yo mouri. Jouk jou yo antre anba tè, yo kontan, yo pa gen tèt chaje.
Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
24 Yo gra nan tout kò yo, tout zo yo plen ak mwèl.
Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
25 Yon lòt menm pa janm konnen sa ki rele kè kontan. Li pase tout lavi l' nan nesesite, li mouri nan mizè.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
26 Men, lè tou de mouri, yo antere yo, vèmen kouvri kadav yo menm jan.
Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
27 Men wi, mwen konnen sa ki nan tèt nou. Mwen konnen ki move lide n'ap fè sou mwen koulye a.
Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
28 N'ap mande kote kay gwo zotobre a. Sa ki rive kay nèg ki te konn fè sa ki mal la.
Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
29 Kouman? Nou pa pale ak moun ki vwayaje? Nou pa konn ki nouvèl y'ap bay?
Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
30 Jou Bondye ankòlè, lè l'ap pini an, se toujou mechan yo ki resi chape kò yo!
Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
31 Men, ki moun ki ka kanpe devan yo pou akize yo? Ki moun ki ka fè yo peye sa yo fè a?
Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
32 Yo fè bèl lantèman pou yo. Yo mete moun veye tonm yo.
Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
33 Foul moun ap swiv sèkèy yo, yon pati moun devan, yon pati moun dèyè. Menm tè a chita dous sou kadav yo.
Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
34 Lèfini, n'ap chache konsole m' ak yon bann pawòl san sans. Tou sa n'ap reponn mwen la a se manti.
Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?
