< Κατα Μαρκον 9 >
1 Καὶ ἔλεγεν αὐτοῖς, Ἀμὴν λέγω ὑμῖν ὅτι εἰσί τινες τῶν ὧδε ἑστηκότων, οἵτινες οὐ μὴ γεύσωνται θανάτου, ἕως ἂν ἴδωσι τὴν βασιλείαν τοῦ Θεοῦ ἐληλυθυῖαν ἐν δυνάμει.
Amasung Jisuna makhoida makha tana hairak-i, “Eina nakhoida tasengnamak hairibasini, mapham asida lepliba makhoi kharadi Tengban Mapugi Leibak aduna panggalga loinana lakpa adu udriba phaoba sibagi mahao tangloi.”
2 Καὶ μεθ᾿ ἡμέρας ἓξ παραλαμβάνει ὁ Ἰησοῦς τὸν Πέτρον καὶ τὸν Ἰάκωβον καὶ τὸν Ἰωάννην, καὶ ἀναφέρει αὐτοὺς εἰς ὄρος ὑψηλὸν κατ᾿ ἰδίαν μόνους. Καὶ μετεμορφώθη ἔμπροσθεν αὐτῶν,
Numit taruknigi matungda Jisuna Peter, Jacob amadi John khaktabu tonganna puraduna awangba ching amada kakhatle. Aduga mapham aduda Ibungona makhoigi mamangda sak-ong hongle.
3 καὶ τὰ ἱμάτια αὐτοῦ ἐγένετο στίλβοντα, λευκὰ λίαν ὡς χιών, οἷα γναφεὺς ἐπὶ τῆς γῆς οὐ δύναται λευκᾶναι.
Amasung Ibungogi phijoldu taibangpanda leiriba phisuba kanana suduna ngouhanba ngamba adudagi thoidok hendokna nganna-langna ngourakle.
4 Καὶ ὤφθη αὐτοῖς Ἠλίας σὺν Μωσεῖ, καὶ ἦσαν συλλαλοῦντες τῷ Ἰησοῦ.
Adudagi makhoina khang-houdana Elijah amadi Moses thoraktuna Jisuga wari sanaba adu ure.
5 Καὶ ἀποκριθεὶς ὁ Πέτρος λέγει τῷ Ἰησοῦ, Ῥαββί, καλόν ἐστιν ἡμᾶς ὧδε εἶναι· καὶ ποιήσωμεν σκηνὰς τρεῖς, σοὶ μίαν, καὶ Μωσεῖ μίαν, καὶ Ἠλίᾳ μίαν.
Maduda Peter-na Jisuda hairak-i, “Oja Ibungo, eikhoina mapham asida leijabasi eikhoigidamak kayada phakhraba! Eikhoina sang ahum haibadi Ibungogi ama, Moses-ki ama, amasung Elijah-gi ama sasi.”
6 Οὐ γὰρ ᾔδει τί λαλήσῃ· ἦσαν γὰρ ἔκφοβοι.
Peter-na kari haigadage haiba khangdaduna waheising asi haibani, maramdi makhoi adukki matik kirammi.
7 Καὶ ἐγένετο νεφέλη ἐπισκιάζουσα αὐτοῖς· καὶ ἦλθε φωνὴ ἐκ τῆς νεφέλης λέγουσα, Οὗτός ἐστιν ὁ υἱός μου ὁ ἀγαπητός· αὐτοῦ ἀκούετε.
Adudagi leichil ama thoraktuna makhoibu khanjinlammi, amasung leichil maraktagi khonjel amana hairak-i, “Masi eigi nungsiraba Ichanupani, mahakna haiba tao!”
8 Καὶ ἐξάπινα περιβλεψάμενοι, οὐκέτι οὐδένα εἶδον, ἀλλὰ τὸν Ἰησοῦν μόνον μεθ᾿ ἑαυτῶν.
Adudagi makhoina akoibada yengbada, ikhang khang-houdana Jisu nattana atei kana amatabu amuk ukhidre.
9 Καταβαινόντων δὲ αὐτῶν ἀπὸ τοῦ ὄρους, διεστείλατο αὐτοῖς ἵνα μηδενὶ διηγήσωνται ἃ εἶδον, εἰ μὴ ὅταν ὁ υἱὸς τοῦ ἀνθρώπου ἐκ νεκρῶν ἀναστῇ.
Aduga makhoina chingthak adudagi asum kumtharakpa matamda Jisuna makhoida yathang piraduna hairak-i, “Nakhoina ukhibasing adu Migi Machanupa aduna sibadagi hinggattriba phaoba mi kana amatada tamthokkanu.”
10 Καὶ τὸν λόγον ἐκράτησαν πρὸς ἑαυτούς, συζητοῦντες τί ἐστι τὸ ἐκ νεκρῶν ἀναστῆναι.
Makhoina Ibungogi yathangdu ngakcharammi. Adumakpu makhoigi marakta “Sibadagi hinggatpa” haibasigi wahanthok karino haina makhoi masen amaga amaga hangnarammi.
11 Καὶ ἐπηρώτων αὐτόν, λέγοντες ὅτι Λέγουσιν οἱ γραμματεῖς ὅτι Ἠλίαν δεῖ ἐλθεῖν πρῶτον;
Amasung makhoina Ibungoda hanglak-i, “Karigi Christtana laktringeida Elijah-na hanna lakkani haina Wayel Yathanggi Ojasingna hairibano?”
12 Ὁ δὲ ἀποκριθείς, εἶπεν αὐτοῖς, Ἠλίας μὲν ἐλθὼν πρῶτον, ἀποκαθιστᾷ πάντα· καὶ πῶς γέγραπται ἐπὶ τὸν υἱὸν τοῦ ἀνθρώπου, ἵνα πολλὰ πάθῃ καὶ ἐξουδενωθῇ.
Maduda Jisuna makhoida khumlak-i, “Asengbamak Elijah-na hanna lakkani aduga pot pumnamak masagi oipham thokpa phibhamda hanjinbigani. Aduga Migi Machanupa aduna awa ana kaya khaanggani amasung mahakpu inthokpigani haina Mapugi Puyada karamna iribano?
13 Ἀλλὰ λέγω ὑμῖν ὅτι καὶ Ἠλίας ἐλήλυθε, καὶ ἐποίησαν αὐτῷ ὅσα ἠθέλησαν, καθὼς γέγραπται ἐπ᾿ αὐτόν.
Adumakpu eina nakhoida hairi, Elijah-di lakkhre aduga Mapugi Puyada mahakki maramda ikhibagumna, misingna makhoigi apamba adu mangonda toukhre.”
14 Καὶ ἐλθὼν πρὸς τοὺς μαθητάς, εἶδεν ὄχλον πολὺν περὶ αὐτούς, καὶ γραμματεῖς συζητοῦντας αὐτοῖς.
Adudagi makhoina atei tung-inbasing adugi manakta amuk halakpa matamda, yamlaba miyam amana makhoigi akoibada leiramba aduga Wayel Yathanggi Ojasing kharana tung-inbasing aduga wahang paohangnaduna leiramba adu ure.
15 Καὶ εὐθέως πᾶς ὁ ὄχλος ἰδὼν αὐτὸν ἐξεθαμβήθη, καὶ προστρέχοντες ἠσπάζοντο αὐτόν.
Aduga miyam aduna Jisubu hek ubada yamna ngaklammi, amasung manakta chensinduna mahakpu okcharammi.
16 Καὶ ἐπηρώτησε τοὺς γραμματεῖς, Τί συζητεῖτε πρὸς αὐτούς;
Jisuna makhoida hanglak-i, “Nakhoina makhoiga kari maramda wahang paohangnaribano?”
17 Καὶ ἀποκριθεὶς εἷς ἐκ τοῦ ὄχλου εἶπε, Διδάσκαλε, ἤνεγκα τὸν υἱόν μου πρός σε, ἔχοντα πνεῦμα ἄλαλον.
Miyam adugi maraktagi nupa amana khumlak-i, “Oja Ibungo, eina eigi ichanupabu Ibungogi nakta pujarakpani maramdi mangonda phattaba thawai ama changduna leire aduga wa ngangbasu thoktre.
18 Καὶ ὅπου ἂν αὐτὸν καταλάβῃ, ῥήσσει αὐτόν· καὶ ἀφρίζει, καὶ τρίζει τοὺς ὀδόντας αὐτοῦ, καὶ ξηραίνεται· καὶ εἶπον τοῖς μαθηταῖς σου ἵνα αὐτὸ ἐκβάλωσι, καὶ οὐκ ἴσχυσαν.
Thawai aduna mahakpu hek laksinba khudingda mahakpu leimaida inthui, aduga mayada konggol kaduna maya krak krak chik-i, amasung masa pumba chap ting-i. Eihakna Ibungogi tung-inbasingda thawai adu tanthokpinaba haijarambani, adubu makhoina tanthokpa ngamdre.”
19 Ὁ δὲ ἀποκριθεὶς αὐτῷ λέγει, Ὦ γενεὰ ἄπιστος, ἕως πότε πρὸς ὑμᾶς ἔσομαι; Ἕως πότε ἀνέξομαι ὑμῶν; Φέρετε αὐτὸν πρός με.
Jisuna makhoida hairak-i, “He thajadaba mirol! Kayam kuina eina nakhoiga leiminnakhigadage? Kayam kuina eina nakhoibu khaangkhigadage? Nupamacha adu eigi inakta pusillak-u.”
20 Καὶ ἤνεγκαν αὐτὸν πρὸς αὐτόν· καὶ ἰδὼν αὐτόν, εὐθέως τὸ πνεῦμα ἐσπάραξεν αὐτόν· καὶ πεσὼν ἐπὶ τῆς γῆς, ἐκυλίετο ἀφρίζων.
Adudagi makhoina nupamacha adu Jisugi manakta pusillaklammi. Aduga phattaba thawai aduna Jisubu hek ubaga nupamacha adubu ot-neiduna nik-hallammi. Adudagi mahak leimaida ture amasung mayada konggol karaduna, tharo tharo onba houre.
21 Καὶ ἐπηρώτησε τὸν πατέρα αὐτοῦ, Πόσος χρόνος ἐστίν, ὡς τοῦτο γέγονεν αὐτῷ; Ὁ δὲ εἶπε, Παιδιόθεν.
Jisuna mapa aduda hanglak-i, “Mahakna asumna toubasi matam kayam kuiraklabage?” Mapa aduna khumlak-i, “Mahakna angang oiringeidagi touraklabani.
22 Καὶ πολλάκις αὐτὸν καὶ εἰς πῦρ ἔβαλε καὶ εἰς ὕδατα, ἵνα ἀπολέσῃ αὐτόν· ἀλλ᾿ εἴ τι δύνασαι, βοήθησον ἡμῖν, σπλαγχνισθεὶς ἐφ᾿ ἡμᾶς.
Phattaba thawai asina mahakpu hatnanaba kayarak meinungda hunjilli amasung isingda langthei. Aduna Ibungona karigumba khara toubiba ngamba oibirabadi, eikhoibu nungsibiyu amasung eikhoibu pangbiyu.”
23 Ὁ δὲ Ἰησοῦς εἶπεν αὐτῷ, Τὸ εἰ δύνασαι πιστεῦσαι, πάντα δυνατὰ τῷ πιστεύοντι.
Jisuna khumlak-i, “‘Nahakna ngamlabadi’ haibadi karino! Thajaba leiba mahak aduda pumnamak oithokpa ngaktani.”
24 Καὶ εὐθέως κράξας ὁ πατὴρ τοῦ παιδίου, μετὰ δακρύων ἔλεγε, Πιστεύω, Κύριε, βοήθει μου τῇ ἀπιστίᾳ.
Maduda mapa aduna mapi sintharaduna khudak adumaktada laona hairak-i, “Ibungo, eina thajei adubu mapung phade, eina mapungphana thajaba leinaba eibu pangbiyu.”
25 Ἰδὼν δὲ ὁ Ἰησοῦς ὅτι ἐπισυντρέχει ὄχλος, ἐπετίμησε τῷ πνεύματι τῷ ἀκαθάρτῳ, λέγων αὐτῷ, Τὸ πνεῦμα τὸ ἄλαλον καὶ κωφόν, ἐγώ σοι ἐπιτάσσω, ἔξελθε ἐξ αὐτοῦ, καὶ μηκέτι εἰσέλθῃς εἰς αὐτόν.
Miyam aduna mapham aduda thuna omsillakpa Jisuna urabada, mahakna phattaba thawai aduda cheiraduna hairak-i, “Na pangba amasung lon thoktabagi thawai, nupamacha asidagi thokkhro aduga amuk hanna mangonda changdanaba eina nangonda yathang piri.”
26 Καὶ κράξαν, καὶ πολλὰ σπαράξαν αὐτόν, ἐξῆλθε· καὶ ἐγένετο ὡσεὶ νεκρός, ὥστε πολλοὺς λέγειν ὅτι ἀπέθανεν.
Maduda thawai aduna houna laoraduna nupamacha adubu tamthina ot-neiduna nik-hallamlaga mangondagi thokkhre. Adudagi nupamacha adu asibagum taduna leirammi amasung mipum khudingmakna hairak-i, “Mahak sire.”
27 Ὁ δὲ Ἰησοῦς κρατήσας αὐτὸν τῆς χειρός, ἤγειρεν αὐτόν· καὶ ἀνέστη.
Adubu Jisuna nupamacha adubu makhut paibiduna chingkhatpire amasung mahak lepkhatlakle.
28 Καὶ εἰσελθόντα αὐτὸν εἰς οἶκον, οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ ἐπηρώτων αὐτὸν κατ᾿ ἰδίαν ὅτι Ἡμεῖς οὐκ ἠδυνήθημεν ἐκβαλεῖν αὐτό;
Adudagi Jisuna yum manungda changlaklaba matungda mahakki tung inbasingna mangonda lonna hanglak-i, “Eikhoinadi thawai adubu tanthokpa karigi ngamdribano?”
29 Καὶ εἶπεν αὐτοῖς, Τοῦτο τὸ γένος ἐν οὐδενὶ δύναται ἐξελθεῖν, εἰ μὴ ἐν προσευχῇ καὶ νηστείᾳ.
Ibungona khumlak-i, “Asigumbasing asi charahenba amadi haijabagi mapanna nattanadi atei kari amatana ngamde.”
30 Καὶ ἐκεῖθεν ἐξελθόντες παρεπορεύοντο διὰ τῆς Γαλιλαίας· καὶ οὐκ ἤθελεν ἵνα τις γνῷ.
Adudagi Jisu amasung mahakki tung inbasingna mapham adu thadoklamlaga Galilee-gi lam phaoduna chatlammi. Aduga Ibungona mahak kadaida leibage haibasi mi kana amatada khang-hanba pamlamde.
31 Ἐδίδασκε γὰρ τοὺς μαθητὰς αὐτοῦ, καὶ ἔλεγεν αὐτοῖς ὅτι Ὁ υἱὸς τοῦ ἀνθρώπου παραδίδοται εἰς χεῖρας ἀνθρώπων, καὶ ἀποκτενοῦσιν αὐτόν· καὶ ἀποκτανθείς, τῇ τρίτῃ ἡμέρᾳ ἀναστήσεται.
Maramdi Ibungona mahakki tung-inbasingbu tambiduna leirammi. Ibungona hairak-i, “Migi Machanupa adubu misinggi makhutta pithokkani aduga makhoina mahakpu hatkani; adumakpu humnisuba numitta mahak amuk hinggatkani.”
32 Οἱ δὲ ἠγνόουν τὸ ῥῆμα, καὶ ἐφοβοῦντο αὐτὸν ἐπερωτῆσαι.
Adubu Ibungona hairibasing adu makhoina khangba ngamlamde, aduga makhoina Ibungoda hangbasu kirammi.
33 Καὶ ἦλθεν εἰς Καπερναούμ· καὶ ἐν τῇ οἰκίᾳ γενόμενος ἐπηρώτα αὐτούς, Τί ἐν τῇ ὁδῷ πρὸς ἑαυτοὺς διελογίζεσθε;
Adudagi makhoina Capernaum-da laklammi, aduga yum amada leiringeida Jisuna mahakki tung inbasingda hanglak-i, “Nakhoina lambida yetnakhiba adu kari maramdano?”
34 Οἱ δὲ ἐσιώπων· πρὸς ἀλλήλους γὰρ διελέχθησαν ἐν τῇ ὁδῷ, τίς μείζων.
Adubu makhoina Ibungoda paokhum piramde, maramdi lambida makhoina makhoigi marakta kanana khwaidagi henna chaobage haiduna yetnarammi.
35 Καὶ καθίσας ἐφώνησε τοὺς δώδεκα, καὶ λέγει αὐτοῖς, Εἴ τις θέλει πρῶτος εἶναι, ἔσται πάντων ἔσχατος, καὶ πάντων διάκονος.
Adudagi Jisuna phamtharaduna tung-inba taranithoi adubu kouraga makhoida hairak-i, “Kanagumbana makok oininglabadi mahakna khwaidagi atonba mapham adu lougadabani amasung pumnamakki thougal touba mi oigadabani.”
36 Καὶ λαβὼν παιδίον, ἔστησεν αὐτὸ ἐν μέσῳ αὐτῶν· καὶ ἐναγκαλισάμενος αὐτό, εἶπεν αὐτοῖς·
Adudagi Ibungona apikpa angang amabu makhoigi marakta lephalle. Aduga Ibungogi pambomna angang adubu konbiraga makhoida hairak-i,
37 Ὃς ἐὰν ἓν τῶν τοιούτων παιδίων δέξηται ἐπὶ τῷ ὀνόματί μου, ἐμὲ δέχεται· καὶ ὃς ἐὰν ἐμὲ δέξηται, οὐκ ἐμὲ δέχεται, ἀλλὰ τὸν ἀποστείλαντά με.
“Kanagumba amana asigumba apikpa angangsing asigi maraktagi amabu eigi mingda lousinjarabadi mahakna eibu lousinjabani; aduga kanagumba amana eibu lousinjarabadi, mahakna ei khaktabu lousinjaba natte adubu eibu tharakpa Ibungo Mahak adubusu lousinjabani.”
38 Ἀπεκρίθη δὲ αὐτῷ ὁ Ἰωάννης, λέγων, Διδάσκαλε, εἴδομέν τινα ἐν τῷ ὀνόματί σου ἐκβάλλοντα δαιμόνια, ὃς οὐκ ἀκολουθεῖ ἡμῖν· καὶ ἐκωλύσαμεν αὐτόν, ὅτι οὐκ ἀκολουθεῖ ἡμῖν.
John-na Ibungoda hairak-i, “Oja Ibungo, eikhoina Ibungogi mingda lai phattabasing tanthokpa mi ama ujei amasung eikhoina mangonda madu toknanaba hairammi maramdi mahak eikhoigi irakta yaoba mi natte.”
39 Ὁ δὲ Ἰησοῦς εἶπε, Μὴ κωλύετε αὐτόν· οὐδεὶς γάρ ἐστιν ὃς ποιήσει δύναμιν ἐπὶ τῷ ὀνόματί μου, καὶ δυνήσεται ταχὺ κακολογῆσαί με.
Jisuna makhoida hairak-i, “Mahakpu khamganu, maramdi eigi mingda angakpa thabak touraga thuna eigi maramda phattaba wa haigadaba mi kanasu leite.
40 Ὃς γὰρ οὐκ ἔστι καθ᾿ ἡμῶν ὑπὲρ ἡμῶν ἐστιν.
Maramdi eikhoigi maiyokta leitaba mahak adu eikhoigi mini.
41 Ὃς γὰρ ἂν ποτίσῃ ὑμᾶς ποτήριον ὕδατος ἐν τῷ ὀνόματί μου, ὅτι Χριστοῦ ἐστέ, ἀμὴν λέγω ὑμῖν, οὐ μὴ ἀπολέσῃ τὸν μισθὸν αὐτοῦ.
Eina nakhoida tasengnamak hairibasini, madudi kanagumbana nakhoibu Christtagi misingni haiduna, eigi mingda ising glass ama pirabadi mahakna sungsoi soidana mahakki mana phangjagani.
42 Καὶ ὃς ἂν σκανδαλίσῃ ἕνα τῶν μικρῶν τῶν πιστευόντων εἰς ἐμέ, καλόν ἐστιν αὐτῷ μᾶλλον εἰ περίκειται λίθος μυλικὸς περὶ τὸν τράχηλον αὐτοῦ, καὶ βέβληται εἰς τὴν θάλασσαν.
“Kanagumba mi amana eibu thajaba apikpa angangsing asigi maraktagi amabu papta tahallabadi, mahakki mangakta achouba chakkri nung ama yansillaga achouba ipakta thadabana mahakkidamaktadi henna phei.
43 Καὶ ἐὰν σκανδαλίζῃ σε ἡ χείρ σου, ἀπόκοψον αὐτήν· καλόν σοι ἐστὶ κυλλὸν εἰς τὴν ζωὴν εἰσελθεῖν, ἢ τὰς δύο χεῖρας ἔχοντα ἀπελθεῖν εἰς τὴν γέενναν, εἰς τὸ πῦρ τὸ ἄσβεστον, (Geenna )
Maram aduna nahakki khutna nahakpu papta tahallabadi, madu kakthatkho. Maramdi nakhut ani pallaga norokki mutnaidaba meida langsinbabudi, nakhut namata panduna hingbada changbana nahakkidamak henna phei. (Geenna )
44 ὅπου ὁ σκώληξ αὐτῶν οὐ τελευτᾷ, καὶ τὸ πῦρ οὐ σβέννυται.
Norok aduda makhoibu chariba hal siba naide, aduga makhoibu chakliba meisu mutpa naide.
45 Καὶ ἐὰν ὁ πούς σου σκανδαλίζῃ σε, ἀπόκοψον αὐτόν· καλόν ἐστί σοι εἰσελθεῖν εἰς τὴν ζωὴν χωλόν, ἢ τοὺς δύο πόδας ἔχοντα βληθῆναι εἰς τὴν γέενναν, εἰς τὸ πῦρ τὸ ἄσβεστον, (Geenna )
Nahakki khongna nahakpu papta tahallabadi, madu kakthatkho. Maramdi nakhong ani pallaga norokta langsinbabudi, nakhong nama yaodana hingbada changbana nahakkidamak henna phei. (Geenna )
46 ὅπου ὁ σκώληξ αὐτῶν οὐ τελευτᾷ, καὶ τὸ πῦρ οὐ σβέννυται.
Norok aduda makhoibu chariba hal siba naide, aduga makhoibu chakliba meisu mutpa naide.
47 Καὶ ἐὰν ὁ ὀφθαλμός σου σκανδαλίζῃ σε, ἔκβαλε αὐτόν· καλόν σοι ἐστὶ μονόφθαλμον εἰσελθεῖν εἰς τὴν βασιλείαν τοῦ Θεοῦ, ἢ δύο ὀφθαλμοὺς ἔχοντα βληθῆναι εἰς τὴν γέενναν τοῦ πυρός, (Geenna )
Nahakki mitna nahakpu papta tahallabadi, madu kotthokkho. Maramdi namit ani pallaga norokta langsinbabudi, namit namatang pallaga Tengban Mapugi leibakta changbana nahakkidamak henna phei. (Geenna )
48 ὅπου ὁ σκώληξ αὐτῶν οὐ τελευτᾷ, καὶ τὸ πῦρ οὐ σβέννυται.
Norok aduda makhoibu chariba hal siba naide, aduga makhoibu chakliba meisu mutpa naide.
49 Πᾶς γὰρ πυρὶ ἁλισθήσεται, καὶ πᾶσα θυσία ἁλὶ ἁλισθήσεται.
“Maramdi iratpot khudingmakpu thumna seng-hanba adugumna mi khudingbu meina seng-hangani.
50 Καλὸν τὸ ἅλας· ἐὰν δὲ τὸ ἅλας ἄναλον γένηται, ἐν τίνι αὐτὸ ἀρτύσετε; Ἔχετε ἐν ἑαυτοῖς ἅλας, καὶ εἰρηνεύετε ἐν ἀλλήλοις.
“Thumdi aphabani, adubu thumna thumgi mahao mangkhrabadi, nakhoina madu kamdouna amuk mahao leihan-gadage? “Nakhoi nasen-gi marakta thumgi magunsing adu leihallu, aduga nakhoi amaga amaga ingthana leiminnou.”