< Ἰησοῦς Nαυῆ 24 >
1 καὶ συνήγαγεν Ἰησοῦς πάσας φυλὰς Ισραηλ εἰς Σηλω καὶ συνεκάλεσεν τοὺς πρεσβυτέρους αὐτῶν καὶ τοὺς γραμματεῖς αὐτῶν καὶ τοὺς δικαστὰς αὐτῶν καὶ ἔστησεν αὐτοὺς ἀπέναντι τοῦ θεοῦ
Hiche jouchun Joshua’n Israel phung jousechu upa hole lamkai ho chule thutan vaihom ho jouse Shechem mah anakou khommin hitichun amaho ahungun Pathen angsungah ahung dingun ahi.
2 καὶ εἶπεν Ἰησοῦς πρὸς πάντα τὸν λαόν τάδε λέγει κύριος ὁ θεὸς Ισραηλ πέραν τοῦ ποταμοῦ κατῴκησαν οἱ πατέρες ὑμῶν τὸ ἀπ’ ἀρχῆς Θαρα ὁ πατὴρ Αβρααμ καὶ ὁ πατὴρ Ναχωρ καὶ ἐλάτρευσαν θεοῖς ἑτέροις
Joshua’n mipi abonchao jeh a chun hitin anaseije, “Pakai Israel Pathenin hitin aseije, napului teniu Abraham le Nahor pa Terah chu khanglui laijin Euphrates lui galla achenguvin chujong le amahon pathen lim semthu hojong ana houvun ahi.
3 καὶ ἔλαβον τὸν πατέρα ὑμῶν τὸν Αβρααμ ἐκ τοῦ πέραν τοῦ ποταμοῦ καὶ ὡδήγησα αὐτὸν ἐν πάσῃ τῇ γῇ καὶ ἐπλήθυνα αὐτοῦ σπέρμα καὶ ἔδωκα αὐτῷ τὸν Ισαακ
Ahinla Keiman napuluiju Abraham chu Euphrate gallam akon chun Canaan gamma kahin puilutnin ahi. Keiman achapa Isaac’a konin chilhah tamtah kanapen ahi.
4 καὶ τῷ Ισαακ τὸν Ιακωβ καὶ τὸν Ησαυ καὶ ἔδωκα τῷ Ησαυ τὸ ὄρος τὸ Σηιρ κληρονομῆσαι αὐτῷ καὶ Ιακωβ καὶ οἱ υἱοὶ αὐτοῦ κατέβησαν εἰς Αἴγυπτον καὶ ἐγένοντο ἐκεῖ εἰς ἔθνος μέγα καὶ πολὺ καὶ κραταιόν
Isaac chu Jacob le Esau kanapen ahi. Esau chu Seir molsang langchu kanapen, Jacob le achilhahte chu Egypt langa anache suh un ahi.
5 καὶ ἐκάκωσαν αὐτοὺς οἱ Αἰγύπτιοι καὶ ἐπάταξεν κύριος τὴν Αἴγυπτον ἐν οἷς ἐποίησεν αὐτοῖς καὶ μετὰ ταῦτα ἐξήγαγεν ὑμᾶς
Hiche jouchun Keiman Mose le Aaron kanasollin chuleh Egypt machun natset khohtah kana laansah in, hiche jouchun Keiman nangho chu chamlhat mite nahitheina diuvin kahin puidoh un ahi.
6 ἐξ Αἰγύπτου καὶ εἰσήλθατε εἰς τὴν θάλασσαν τὴν ἐρυθράν καὶ κατεδίωξαν οἱ Αἰγύπτιοι ὀπίσω τῶν πατέρων ὑμῶν ἐν ἅρμασιν καὶ ἐν ἵπποις εἰς τὴν θάλασσαν τὴν ἐρυθράν
Ahinlah napu napa teohin twikhanglensan alhunphatnun, Egypt miten Sakol kangtalai jin nahin nungdel taovin ahi.
7 καὶ ἀνεβοήσαμεν πρὸς κύριον καὶ ἔδωκεν νεφέλην καὶ γνόφον ἀνὰ μέσον ἡμῶν καὶ ἀνὰ μέσον τῶν Αἰγυπτίων καὶ ἐπήγαγεν ἐπ’ αὐτοὺς τὴν θάλασσαν καὶ ἐκάλυψεν αὐτούς καὶ εἴδοσαν οἱ ὀφθαλμοὶ ὑμῶν ὅσα ἐποίησεν κύριος ἐν γῇ Αἰγύπτῳ καὶ ἦτε ἐν τῇ ἐρήμῳ ἡμέρας πλείους
Hichun napu napa teuchu Pakai komma ahung penjah jeng phat nun nanghole Egypt te kikah a thim kana jinsah in, twikhanglen chu kana vallhun sahin, hitichun namitmu changtah un Egypt te chunga hitobanghi kana tongdoh in ahi. HIche jouchun gamthip noijah phatsottah nahung chengtaovin ahi.
8 καὶ ἤγαγεν ὑμᾶς εἰς γῆν Αμορραίων τῶν κατοικούντων πέραν τοῦ Ιορδάνου καὶ παρετάξαντο ὑμῖν καὶ παρέδωκεν αὐτοὺς κύριος εἰς τὰς χεῖρας ὑμῶν καὶ κατεκληρονομήσατε τὴν γῆν αὐτῶν καὶ ἐξωλεθρεύσατε αὐτοὺς ἀπὸ προσώπου ὑμῶν
Ajona in Keiman nanghochu Jordan pang nisolamma cheng Amor mite gamsunga kahin puilut’un ahi. Amahon nangho chu nakisat piuvin ahinlah keiman amahochu namasangtah uva kasuhmang pehun ahi. Keiman amaho chunga galjona kapeuvin hitichun nanghon agamsungu nalo uvin nachen khum taovin ahi.
9 καὶ ἀνέστη Βαλακ ὁ τοῦ Σεπφωρ βασιλεὺς Μωαβ καὶ παρετάξατο τῷ Ισραηλ καὶ ἀποστείλας ἐκάλεσεν τὸν Βαλααμ ἀράσασθαι ὑμῖν
Hiche jouchun Moab lengpa Zippor chapa Balak chun Israel dounan gal ahin boltaovin ahi. Aman Be’or chapa Balaam chu nangho gaosap dingin ahin kouvin
10 καὶ οὐκ ἠθέλησεν κύριος ὁ θεός σου ἀπολέσαι σε καὶ εὐλογίαν εὐλόγησεν ὑμᾶς καὶ ἐξείλατο ὑμᾶς ἐκ χειρῶν αὐτῶν καὶ παρέδωκεν αὐτούς
Ahinlah keiman kana noppeh pon, keiman Balaam chu nangho joh phatthei kanaboh sahtan, hitichun nangho chu Balak a kon in kana huhdoh tan ahi.
11 καὶ διέβητε τὸν Ιορδάνην καὶ παρεγενήθητε εἰς Ιεριχω καὶ ἐπολέμησαν πρὸς ὑμᾶς οἱ κατοικοῦντες Ιεριχω ὁ Αμορραῖος καὶ ὁ Χαναναῖος καὶ ὁ Φερεζαῖος καὶ ὁ Ευαῖος καὶ ὁ Ιεβουσαῖος καὶ ὁ Χετταῖος καὶ ὁ Γεργεσαῖος καὶ παρέδωκεν αὐτοὺς κύριος εἰς τὰς χεῖρας ὑμῶν
Nangho Jordan vadung nagalkai juva Jericho nahung lhun phatnun, Amor mite, Perizz mite, Canaan mite, Hit mite, Girgash mite, Hivi mite le Jebus miten bang bangun Jericho mitenjong nanadou taovin ahi. Ahinlah keiman amaho chu kana josah taovin ahi.
12 καὶ ἐξαπέστειλεν προτέραν ὑμῶν τὴν σφηκιάν καὶ ἐξέβαλεν αὐτοὺς ἀπὸ προσώπου ὑμῶν δώδεκα βασιλεῖς τῶν Αμορραίων οὐκ ἐν τῇ ῥομφαίᾳ σου οὐδὲ ἐν τῷ τόξῳ σου
Keiman Amor lengteni delmang dingin nangho masang’ah khoise kanasol masan ahi. Nagaljonao chu nachem muleh nathalpi ahipon ahi.
13 καὶ ἔδωκεν ὑμῖν γῆν ἐφ’ ἣν οὐκ ἐκοπιάσατε ἐπ’ αὐτῆς καὶ πόλεις ἃς οὐκ ᾠκοδομήσατε καὶ κατῳκίσθητε ἐν αὐταῖς καὶ ἀμπελῶνας καὶ ἐλαιῶνας οὓς οὐκ ἐφυτεύσατε ὑμεῖς ἔδεσθε
Nathanat nao hilou gamchu kapeuvin chuleh nasah dohsao hilou khopiho kapeuvin nanghon tun nachenpha taovin ahi. Natusao hilou leh Olive gammang jong naneh diuvin kapeuvin ahi.
14 καὶ νῦν φοβήθητε κύριον καὶ λατρεύσατε αὐτῷ ἐν εὐθύτητι καὶ ἐν δικαιοσύνῃ καὶ περιέλεσθε τοὺς θεοὺς τοὺς ἀλλοτρίους οἷς ἐλάτρευσαν οἱ πατέρες ὑμῶν ἐν τῷ πέραν τοῦ ποταμοῦ καὶ ἐν Αἰγύπτῳ καὶ λατρεύετε κυρίῳ
“Hijeh chun nalungthim pumpiuvin Pakai chu gingunlang akin bolluvin. Napu napateovin Euphrate vadung gallang Egypt ma anachenlai uva ana houvu semthu pathen hochu a itih a dingin paimang soh helluvin lang Pakai kin jengbou bollun.
15 εἰ δὲ μὴ ἀρέσκει ὑμῖν λατρεύειν κυρίῳ ἕλεσθε ὑμῖν ἑαυτοῖς σήμερον τίνι λατρεύσητε εἴτε τοῖς θεοῖς τῶν πατέρων ὑμῶν τοῖς ἐν τῷ πέραν τοῦ ποταμοῦ εἴτε τοῖς θεοῖς τῶν Αμορραίων ἐν οἷς ὑμεῖς κατοικεῖτε ἐπὶ τῆς γῆς αὐτῶν ἐγὼ δὲ καὶ ἡ οἰκία μου λατρεύσομεν κυρίῳ ὅτι ἅγιός ἐστιν
Ahinlah hiche Pakai kin hi nabol nomlou helluva ahileh koikin nabol dinguham tunihin kilhen khen jenguvin. Euphrates gallanga napu napateo semthu pathen hochu nahou joh diuham? Ahilouleh tua nachennao gamsunga ana chengah Amor mite semthu pathen hojoh chu nahou diuham kilhen khen taovin. Keima leh kainsung miten vang a i-tihchan hijongleh Pakai kinchu kabol jing jeng dingu ahi,” ati.
16 καὶ ἀποκριθεὶς ὁ λαὸς εἶπεν μὴ γένοιτο ἡμῖν καταλιπεῖν κύριον ὥστε λατρεύειν θεοῖς ἑτέροις
Mipiten hitihin adonbut nuva, “Keihon itih hijongleh Pakai chu nungsunna semthu pathen dang kin kabollou heldiu ahi.
17 κύριος ὁ θεὸς ἡμῶν αὐτὸς θεός ἐστιν αὐτὸς ἀνήγαγεν ἡμᾶς καὶ τοὺς πατέρας ἡμῶν ἐξ Αἰγύπτου καὶ διεφύλαξεν ἡμᾶς ἐν πάσῃ τῇ ὁδῷ ᾗ ἐπορεύθημεν ἐν αὐτῇ καὶ ἐν πᾶσιν τοῖς ἔθνεσιν οὓς παρήλθομεν δῑ αὐτῶν
Ajeh chu Pakai Pathen le keiholeh kapu kapateo Egypt gam sohchan na akonna eina huhdoh uva chu ahi. Aman datmo umthil kidang nasatah keiho mitmulah in ana bollin ahi. Keihon gamthipnoi melmate lah a lam kahin jotnaova hin aman eihin pui galkai uvah amabou ahi.
18 καὶ ἐξέβαλεν κύριος τὸν Αμορραῖον καὶ πάντα τὰ ἔθνη τὰ κατοικοῦντα τὴν γῆν ἀπὸ προσώπου ἡμῶν ἀλλὰ καὶ ἡμεῖς λατρεύσομεν κυρίῳ οὗτος γὰρ θεὸς ἡμῶν ἐστιν
Hiche gamma anacheng Amor miteleh namdangho jouse eina nodoh peh uvah Pakai amabou ahi. Hijeh chun keihon jong ama kinbou kaboldiu ahi, ajeh chu amabou hi ka Pathennu ahi”.
19 καὶ εἶπεν Ἰησοῦς πρὸς τὸν λαόν οὐ μὴ δύνησθε λατρεύειν κυρίῳ ὅτι θεὸς ἅγιός ἐστιν καὶ ζηλώσας οὗτος οὐκ ἀνήσει ὑμῶν τὰ ἁμαρτήματα καὶ τὰ ἀνομήματα ὑμῶν
Hichun Joshua in mipiho chu agihsallin in hitin aseije, “Nanghon Pakai kinhi boljou pouvin nate, ajeh chu Pakai hi thengtah leh thangthip Pathen ahi. Aman nachonsetnao leh Ama nadou ah o jouse nangaidam pouvinte.
20 ἡνίκα ἐὰν ἐγκαταλίπητε κύριον καὶ λατρεύσητε θεοῖς ἑτέροις καὶ ἐπελθὼν κακώσει ὑμᾶς καὶ ἐξαναλώσει ὑμᾶς ἀνθ’ ὧν εὖ ἐποίησεν ὑμᾶς
Ahin nanghon Pakai chu nanungsun uva semthu pathen dang kin nahin boljeng tah uva ahileh tumasangin nahin ngailulheh jengu jongleng, nangho douva hung pangding nahin suhmang dingu ahi” ati.
21 καὶ εἶπεν ὁ λαὸς πρὸς Ἰησοῦν οὐχί ἀλλὰ κυρίῳ λατρεύσομεν
Ahinlah mipiho chun Joshua chu adonbut un, “Ahipoi keihon Pakai kinchu kabol teidiu ahi” atiuve.
22 καὶ εἶπεν Ἰησοῦς πρὸς τὸν λαόν μάρτυρες ὑμεῖς καθ’ ὑμῶν ὅτι ὑμεῖς ἐξελέξασθε κύριον λατρεύειν αὐτῷ
Joshua’n jong aseijin, “Nangho nathulhuhnao chunga nanh hole nangho ahettohsah nahiuve, nanghon Pakai kin bolding nakilhen taove” ati. Amahon adonbutnun, “Henge, keihon kathuseijuhi keiho mama ahetoh kahiuve,” atiuvin ahi.
23 καὶ νῦν περιέλεσθε τοὺς θεοὺς τοὺς ἀλλοτρίους τοὺς ἐν ὑμῖν καὶ εὐθύνατε τὴν καρδίαν ὑμῶν πρὸς κύριον θεὸν Ισραηλ
Joshua’n aseijin, “Aphai hute ahileh nalah uva milim semthuho chu sumang unlang Pakai na Pathennu langa chun kiheijun lang nalungthim pumpi peuvin,” ati.
24 καὶ εἶπεν ὁ λαὸς πρὸς Ἰησοῦν κυρίῳ λατρεύσομεν καὶ τῆς φωνῆς αὐτοῦ ἀκουσόμεθα
Mipite chun Joshua komma asejun, “Keihon, Pakai Pathen kinjong kaboldiu, ama thujengbou kangai diu ahi” atiuve.
25 καὶ διέθετο Ἰησοῦς διαθήκην πρὸς τὸν λαὸν ἐν τῇ ἡμέρᾳ ἐκείνῃ καὶ ἔδωκεν αὐτῷ νόμον καὶ κρίσιν ἐν Σηλω ἐνώπιον τῆς σκηνῆς τοῦ θεοῦ Ισραηλ
Hitichun Joshua’n hiche nikhochun Shechem’ah mipi chutoh kitep nakhat ana sem’un Pakai thupeh holeh adanthupeh hochu anit diuvin ana kitepsah in ahi.
26 καὶ ἔγραψεν τὰ ῥήματα ταῦτα εἰς βιβλίον νόμον τοῦ θεοῦ καὶ ἔλαβεν λίθον μέγαν καὶ ἔστησεν αὐτὸν Ἰησοῦς ὑπὸ τὴν τερέμινθον ἀπέναντι κυρίου
Joshua’n hiche hochu Pathen dan lekhabua anajihlut nin ahi. Chuleh hiche hetjingna dinga hin songlentah khat Pakai ponbun kom gangpi phungnoi ana tungdoh in ahi.
27 καὶ εἶπεν Ἰησοῦς πρὸς τὸν λαόν ἰδοὺ ὁ λίθος οὗτος ἔσται ἐν ὑμῖν εἰς μαρτύριον ὅτι αὐτὸς ἀκήκοεν πάντα τὰ λεχθέντα αὐτῷ ὑπὸ κυρίου ὅ τι ἐλάλησεν πρὸς ἡμᾶς σήμερον καὶ ἔσται οὗτος ἐν ὑμῖν εἰς μαρτύριον ἐπ’ ἐσχάτων τῶν ἡμερῶν ἡνίκα ἐὰν ψεύσησθε κυρίῳ τῷ θεῷ μου
Joshua’n mipiho kommah anaseije, “Pakaiyin eiho komma aseijouse chu hiche song hin ajasoh keijin ahi. Nangho Pakaija nakitep naova konna nanung chonnuva ahileh hichehi nangho douna-a hettohsah hiding ahi” ati.
28 καὶ ἀπέστειλεν Ἰησοῦς τὸν λαόν καὶ ἐπορεύθησαν ἕκαστος εἰς τὸν τόπον αὐτοῦ
Hiche jouchun, Joshua’n mipihochu abonchan ainlam cheh a asoldohtan ahi.
29 καὶ ἐλάτρευσεν Ισραηλ τῷ κυρίῳ πάσας τὰς ἡμέρας Ἰησοῦ καὶ πάσας τὰς ἡμέρας τῶν πρεσβυτέρων ὅσοι ἐφείλκυσαν τὸν χρόνον μετὰ Ἰησοῦ καὶ ὅσοι εἴδοσαν πάντα τὰ ἔργα κυρίου ὅσα ἐποίησεν τῷ Ισραηλ
Hiche jouhin Pakai lhacha Nun chapa Joshua chu kum jakhat le somkhat alhinchun athitan ahi.
30 καὶ ἐγένετο μετ’ ἐκεῖνα καὶ ἀπέθανεν Ἰησοῦς υἱὸς Ναυη δοῦλος κυρίου ἑκατὸν δέκα ἐτῶν
Amahon ama gamchan dinga ana kipehna mun, Gaash mol sahlang Ephraim thinglhang gam Timnath-serah munnah anavui taovin ahi.
31 καὶ ἔθαψαν αὐτὸν πρὸς τοῖς ὁρίοις τοῦ κλήρου αὐτοῦ ἐν Θαμναθασαχαρα ἐν τῷ ὄρει τῷ Εφραιμ ἀπὸ βορρᾶ τοῦ ὄρους Γαας ἐκεῖ ἔθηκαν μετ’ αὐτοῦ εἰς τὸ μνῆμα εἰς ὃ ἔθαψαν αὐτὸν ἐκεῖ τὰς μαχαίρας τὰς πετρίνας ἐν αἷς περιέτεμεν τοὺς υἱοὺς Ισραηλ ἐν Γαλγαλοις ὅτε ἐξήγαγεν αὐτοὺς ἐξ Αἰγύπτου καθὰ συνέταξεν αὐτοῖς κύριος καὶ ἐκεῖ εἰσιν ἕως τῆς σήμερον ἡμέρας
Israel mipite chun, Joshua hinlaisen, chuleh Pakaiyin Israel tedinga anabol hojouse atahsa tah a hin hechen Joshua thinunga hingnalai upa ho hinlai sungsen Pakai kin phatah in ahin bollun ahi.
32 καὶ τὰ ὀστᾶ Ιωσηφ ἀνήγαγον οἱ υἱοὶ Ισραηλ ἐξ Αἰγύπτου καὶ κατώρυξαν ἐν Σικιμοις ἐν τῇ μερίδι τοῦ ἀγροῦ οὗ ἐκτήσατο Ιακωβ παρὰ τῶν Αμορραίων τῶν κατοικούντων ἐν Σικιμοις ἀμνάδων ἑκατὸν καὶ ἔδωκεν αὐτὴν Ιωσηφ ἐν μερίδι
Israel ten Egypt ahin dalhah uva ahinpoh u Joseph gu-ho chu, Jacob min Hamor chatea konna dangka jakhatna anachoh gamsung Shechem munna chun anavuijun ahi. Hiche gamhi Joseph chilhahho chandinga anakipe gamsunga chu umma ahi.
33 καὶ ἐγένετο μετὰ ταῦτα καὶ Ελεαζαρ υἱὸς Ααρων ὁ ἀρχιερεὺς ἐτελεύτησεν καὶ ἐτάφη ἐν Γαβααθ Φινεες τοῦ υἱοῦ αὐτοῦ ἣν ἔδωκεν αὐτῷ ἐν τῷ ὄρει τῷ Εφραιμ
Aaron chapa Eleazer athitai. Amachu achapa Phinehas anakipe Gibeah khopi sung Ephraim thinglhangah anavuijun ahi.