< Βασιλειῶν Αʹ 10 >

1 καὶ ἔλαβεν Σαμουηλ τὸν φακὸν τοῦ ἐλαίου καὶ ἐπέχεεν ἐπὶ τὴν κεφαλὴν αὐτοῦ καὶ ἐφίλησεν αὐτὸν καὶ εἶπεν αὐτῷ οὐχὶ κέχρικέν σε κύριος εἰς ἄρχοντα ἐπὶ τὸν λαὸν αὐτοῦ ἐπὶ Ισραηλ καὶ σὺ ἄρξεις ἐν λαῷ κυρίου καὶ σὺ σώσεις αὐτὸν ἐκ χειρὸς ἐχθρῶν αὐτοῦ κυκλόθεν καὶ τοῦτό σοι τὸ σημεῖον ὅτι ἔχρισέν σε κύριος ἐπὶ κληρονομίαν αὐτοῦ εἰς ἄρχοντα
Anante Samueli'a masave tafena erino masavena Soli anumpi taginteteno, antako hunenteno anage hu'ne, Amanahu'zama huana, Israeli vahe'a kegava hanane huno Ra Anumzamo'a kini kazeri otie.
2 ὡς ἂν ἀπέλθῃς σήμερον ἀπ’ ἐμοῦ καὶ εὑρήσεις δύο ἄνδρας πρὸς τοῖς τάφοις Ραχηλ ἐν τῷ ὁρίῳ Βενιαμιν ἁλλομένους μεγάλα καὶ ἐροῦσίν σοι εὕρηνται αἱ ὄνοι ἃς ἐπορεύθητε ζητεῖν καὶ ἰδοὺ ὁ πατήρ σου ἀποτετίνακται τὸ ῥῆμα τῶν ὄνων καὶ ἐδαψιλεύσατο δῑ ὑμᾶς λέγων τί ποιήσω ὑπὲρ τοῦ υἱοῦ μου
Hagi menina natrenka vunka Reselima asente'naza mopamofo agente'ma Zelza Benzameni naga'mofo moparega uhanati'nunka, tare netre ome zanagenakeno, zanagra kasamike hakenkama vu'nana donki afura hago hake'za eri fore hu'naze huke kasamigaha'e. Hagi negafa'a donki afutaminkura agesa ontahino, kagriku tusi agesa nentahino, nankna hu'na mofavreni'a kegahue huno nehuno mani'ne.
3 καὶ ἀπελεύσει ἐκεῖθεν καὶ ἐπέκεινα ἥξεις ἕως τῆς δρυὸς Θαβωρ καὶ εὑρήσεις ἐκεῖ τρεῖς ἄνδρας ἀναβαίνοντας πρὸς τὸν θεὸν εἰς Βαιθηλ ἕνα αἴροντα τρία αἰγίδια καὶ ἕνα αἴροντα τρία ἀγγεῖα ἄρτων καὶ ἕνα αἴροντα ἀσκὸν οἴνου
Hagi anantetira vunka Taboria ra oki zafa agafare uhanatigahane. Hagi anantera 3'a vene'nemo'za Anumzamofo mono ome hunte'naku Beteli nevanagenka ome zanagegahane. Magomo'a 3'a agaho meme afu'zaga avrena, magomo'a 3'a breti erina, mago'mo'a waini tintafe eri'ne'za mareri'za nevanagenka ome zamagegahane.
4 καὶ ἐρωτήσουσίν σε τὰ εἰς εἰρήνην καὶ δώσουσίν σοι δύο ἀπαρχὰς ἄρτων καὶ λήμψῃ ἐκ τῆς χειρὸς αὐτῶν
Hagi ana venenemo'za negagesu'za kazeri frufra hunegante'za tare bretia kamigahazanki, ana tare bretia erio.
5 καὶ μετὰ ταῦτα εἰσελεύσῃ εἰς τὸν βουνὸν τοῦ θεοῦ οὗ ἐστιν ἐκεῖ τὸ ἀνάστημα τῶν ἀλλοφύλων ἐκεῖ Νασιβ ὁ ἀλλόφυλος καὶ ἔσται ὡς ἂν εἰσέλθητε ἐκεῖ εἰς τὴν πόλιν καὶ ἀπαντήσεις χορῷ προφητῶν καταβαινόντων ἐκ τῆς Βαμα καὶ ἔμπροσθεν αὐτῶν νάβλα καὶ τύμπανον καὶ αὐλὸς καὶ κινύρα καὶ αὐτοὶ προφητεύοντες
Hagi anantetira Filistia sondia vahe'mo'zama Ra Anumzamofo agonare Gibeama kuma eme ante'za mani'nare vugahane. Hagi ana kumapima ufrenunka mago'a kasnampa vahezaga agonaregati ne-eza zamagra zamazampina laire nehaza zavenane hapue nehaza zavenane, nase'nasepane, konkene, eri'ne'za ahe'za ne-eza kasanampa kea hu'za ne-esaza vahe ome tutagiha huzmantegahane.
6 καὶ ἐφαλεῖται ἐπὶ σὲ πνεῦμα κυρίου καὶ προφητεύσεις μετ’ αὐτῶν καὶ στραφήσῃ εἰς ἄνδρα ἄλλον
Hagi anante Ra Anumzamofo Avamu'mo kagripi hanavenentake huno efresigenka, kagranena kasanampa ke nehunka, ruzahe hunka ruzahu vahe efore hugahane.
7 καὶ ἔσται ὅταν ἥξει τὰ σημεῖα ταῦτα ἐπὶ σέ ποίει πάντα ὅσα ἐὰν εὕρῃ ἡ χείρ σου ὅτι θεὸς μετὰ σοῦ
Hagi kagrite'ma ana avame'zama efore'ma hanigenka ketesunka, inankna hu'na vahera zamazama hanugeno knare hugahie hunka kagesama antahi'nana zana, amane hugahane. Na'ankure Ra Anumzamo'a kagrane mani'neno kza hugahie.
8 καὶ καταβήσῃ ἔμπροσθεν τῆς Γαλγαλα καὶ ἰδοὺ καταβαίνω πρὸς σὲ ἀνενεγκεῖν ὁλοκαύτωσιν καὶ θυσίας εἰρηνικάς ἑπτὰ ἡμέρας διαλείψεις ἕως τοῦ ἐλθεῖν με πρὸς σέ καὶ γνωρίσω σοι ἃ ποιήσεις
Hagi anantetira Gilgali vugotenka uraminka nevuge'na, Nagra anantega eme kagranena kre fanane hu ofane, rimpa fru ofanena kresramana vugahue. Hagi 7ni'a zagegna navegantenka mani'nege'na kagritega e'na nazanoma hanana zana eme kasamigahue.
9 καὶ ἐγενήθη ὥστε ἐπιστραφῆναι τῷ ὤμῳ αὐτοῦ ἀπελθεῖν ἀπὸ Σαμουηλ μετέστρεψεν αὐτῷ ὁ θεὸς καρδίαν ἄλλην καὶ ἦλθεν πάντα τὰ σημεῖα ἐν τῇ ἡμέρᾳ ἐκείνῃ
Hagi Soli'ma rukrahe huno Samuelima atreno nevigeno'a, Anumzamo'a Soli agu'a azeri ruzahe hu'ne. Ana higeno ana zupage ana maka avame'zamofo kema asami'nea kemo'a rgare'ne.
10 καὶ ἔρχεται ἐκεῖθεν εἰς τὸν βουνόν καὶ ἰδοὺ χορὸς προφητῶν ἐξ ἐναντίας αὐτοῦ καὶ ἥλατο ἐπ’ αὐτὸν πνεῦμα θεοῦ καὶ ἐπροφήτευσεν ἐν μέσῳ αὐτῶν
Hagi Soli'ene eri'za ne'anema Gibiama ehanatikeno'a, mago'a kasnampa vahe'mo'za tutagiha huznante'za kasnampa ke nehazageno, Solina Anumzamofo Avamu'mo agrite hanavetino egeno, ana vahe'ene eri mago huno kasnampa kea hu'ne.
11 καὶ ἐγενήθησαν πάντες οἱ εἰδότες αὐτὸν ἐχθὲς καὶ τρίτην καὶ εἶδον καὶ ἰδοὺ αὐτὸς ἐν μέσῳ τῶν προφητῶν καὶ εἶπεν ὁ λαὸς ἕκαστος πρὸς τὸν πλησίον αὐτοῦ τί τοῦτο τὸ γεγονὸς τῷ υἱῷ Κις ἦ καὶ Σαουλ ἐν προφήταις
Hagi Solima ko'ma ke'za antahi'za hu'naza vahe'mo'za kageno kasnampa vahe'ene erimago huno kasnampa kema nehige'za nege'za, zamagra zamagra amanage hu'naze, Kisi nemofontera na'a fore nehie? Agranena kasnampa vahe fore nehie.
12 καὶ ἀπεκρίθη τις αὐτῶν καὶ εἶπεν καὶ τίς πατὴρ αὐτοῦ διὰ τοῦτο ἐγενήθη εἰς παραβολήν ἦ καὶ Σαουλ ἐν προφήταις
Hu'za hazageno mago ana kumate ne'mo mani'nereti otino amanage hu'ne, Mago'a vahe'mo'a amne kasnampa vahera fore hugahie. Iza agri nefa'a mani'ne. Hagi e'i ana agafare anagea nehaze, Soli'a agranena kasnampa vahe mani'nefi? hu'za nehaze.
13 καὶ συνετέλεσεν προφητεύων καὶ ἔρχεται εἰς τὸν βουνόν
Hagi Soli'ma kasnampa kema huvagareteno'a, mono'ma ome nehaza agonarega marerino vu'ne.
14 καὶ εἶπεν ὁ οἰκεῖος αὐτοῦ πρὸς αὐτὸν καὶ πρὸς τὸ παιδάριον αὐτοῦ ποῦ ἐπορεύθητε καὶ εἶπαν ζητεῖν τὰς ὄνους καὶ εἴδαμεν ὅτι οὐκ εἰσίν καὶ εἰσήλθομεν πρὸς Σαμουηλ
Hagi anante Soli nenogo'a Soline eri'za ne'anena zanantahigeno, iga vuteta nea'e? Higeno Soli'a kenona huno, tagra donki afuku ome hako'ana onketa atreta Samueli ome kenaku vu'noane.
15 καὶ εἶπεν ὁ οἰκεῖος πρὸς Σαουλ ἀπάγγειλον δή μοι τί εἶπέν σοι Σαμουηλ
Huke hakeno Soli nenogo'a huno, muse huranantoanki na'ane huno tanasami'nefi nasami'o.
16 καὶ εἶπεν Σαουλ πρὸς τὸν οἰκεῖον αὐτοῦ ἀπήγγειλεν ἀπαγγέλλων μοι ὅτι εὕρηνται αἱ ὄνοι τὸ δὲ ῥῆμα τῆς βασιλείας οὐκ ἀπήγγειλεν αὐτῷ
Higeno Soli'a nenogona kenona hunteno, donki afu'tamina fanane hu'neana hago ke'za erifore hu'naze huno agra tasami'ne. Hianagi kini manigahanema huno asami'nea nanekea osami'ne.
17 καὶ παρήγγειλεν Σαμουηλ παντὶ τῷ λαῷ πρὸς κύριον εἰς Μασσηφα
Hagi henka Samueli'a Israeli vahera ke hige'za Ra Anumzamofo avuga Mispa kumate e'naze.
18 καὶ εἶπεν πρὸς υἱοὺς Ισραηλ τάδε εἶπεν κύριος ὁ θεὸς Ισραηλ λέγων ἐγὼ ἀνήγαγον τοὺς υἱοὺς Ισραηλ ἐξ Αἰγύπτου καὶ ἐξειλάμην ὑμᾶς ἐκ χειρὸς Φαραω βασιλέως Αἰγύπτου καὶ ἐκ πασῶν τῶν βασιλειῶν τῶν θλιβουσῶν ὑμᾶς
Hagi anante agra Israeli vahera zamasamino, Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a anage huno huama hie, Isipi vahe zamazampintira tamavre atiramina mareri'na ne-ena, mika knama tamamiza kuma'tamimofo hanavefintira tamavre'na atirami'noe.
19 καὶ ὑμεῖς σήμερον ἐξουθενήκατε τὸν θεόν ὃς αὐτός ἐστιν ὑμῶν σωτὴρ ἐκ πάντων τῶν κακῶν ὑμῶν καὶ θλίψεων ὑμῶν καὶ εἴπατε οὐχί ἀλλ’ ἢ ὅτι βασιλέα στήσεις ἐφ’ ἡμῶν καὶ νῦν κατάστητε ἐνώπιον κυρίου κατὰ τὰ σκῆπτρα ὑμῶν καὶ κατὰ τὰς φυλὰς ὑμῶν
Hianagi tamagra menina hazenke zampinti'ene knazampinti'ma tamagu'vazi'nea Anumzana atreta tamage'na humi'naze. Hagi tamagra huta kini vahe huhamprintegeno kva huranteno hu'naze. Hagi menina Ra Anumzamofo avuga nagate nofite omeritru emeri tru hiho.
20 καὶ προσήγαγεν Σαμουηλ πάντα τὰ σκῆπτρα Ισραηλ καὶ κατακληροῦται σκῆπτρον Βενιαμιν
Hagi Samueli'a Israeli naga nofira miko kehige'za erava'o hutazageno, Ra Anumzamofo avesi kenaku taisi zokago reno kegeno Ra Anumzamo'a Benzameni naga zamazeri fore hu'ne.
21 καὶ προσάγει σκῆπτρον Βενιαμιν εἰς φυλάς καὶ κατακληροῦται φυλὴ Ματταρι καὶ προσάγουσιν τὴν φυλὴν Ματταρι εἰς ἄνδρας καὶ κατακληροῦται Σαουλ υἱὸς Κις καὶ ἐζήτει αὐτόν καὶ οὐχ εὑρίσκετο
Hagi anama hute'za ete Benzameni nagate ana taisi zokago re'za kazageno, Matri naga huhampri zamante'ne. Hutegeno anampinti Kisi nemofo Soli huhamprinte'ne. Hianagi Soli'a anampina omani'nege'za ke'za erifore osu'naze.
22 καὶ ἐπηρώτησεν Σαμουηλ ἔτι ἐν κυρίῳ εἰ ἔρχεται ὁ ἀνὴρ ἐνταῦθα καὶ εἶπεν κύριος ἰδοὺ αὐτὸς κέκρυπται ἐν τοῖς σκεύεσιν
Ana hige'za Ra Anumzamofona zamagra antahige'za, iga Soli'a mani'ne, hazageno Ra Anumzamo'a huno, fenozantamima ante'nafi kankamumpi frakino mani'ne.
23 καὶ ἔδραμεν καὶ λαμβάνει αὐτὸν ἐκεῖθεν καὶ κατέστησεν ἐν μέσῳ τοῦ λαοῦ καὶ ὑψώθη ὑπὲρ πάντα τὸν λαὸν ὑπὲρ ὠμίαν καὶ ἐπάνω
Hige'za ananke'ma nentahi'za zamagare'za vu'za Solina anampinkati ome avre'za ageno, ana vahe'enema eme oti'neana agra za'za hu'negeno miko vahe'mo'za agri afunteke eme atre'naze.
24 καὶ εἶπεν Σαμουηλ πρὸς πάντα τὸν λαόν εἰ ἑοράκατε ὃν ἐκλέλεκται ἑαυτῷ κύριος ὅτι οὐκ ἔστιν αὐτῷ ὅμοιος ἐν πᾶσιν ὑμῖν καὶ ἔγνωσαν πᾶς ὁ λαὸς καὶ εἶπαν ζήτω ὁ βασιλεύς
Hagi anante Samueli'a maka vahera zamasamino, Ra Anumzamo'ma huhamprintea nera hago kazo? Hianagi miko vahe'mota atupa hu'nazanki ana ne'mo'a za'za huno tamagatere'ne, hige'za miko vahe'mo'za ranke hu'za, za'zate kinia manino vugahie.
25 καὶ εἶπεν Σαμουηλ πρὸς τὸν λαὸν τὸ δικαίωμα τοῦ βασιλέως καὶ ἔγραψεν ἐν βιβλίῳ καὶ ἔθηκεν ἐνώπιον κυρίου καὶ ἐξαπέστειλεν Σαμουηλ πάντα τὸν λαόν καὶ ἀπῆλθεν ἕκαστος εἰς τὸν τόπον αὐτοῦ
Hagi Samueli'a kini ne'mo'ma eri'zama erisia ke'a miko vahera nezamasamino, ana naneke avontafepi krenteno Ra Anumzamofo avuga ante'ne. Anama huteno'a miko vahera kuma'zmirega huzmantege'za vu'za e'za hu'naze.
26 καὶ Σαουλ ἀπῆλθεν εἰς τὸν οἶκον αὐτοῦ εἰς Γαβαα καὶ ἐπορεύθησαν υἱοὶ δυνάμεων ὧν ἥψατο κύριος καρδίας αὐτῶν μετὰ Σαουλ
Hagi Soli'enena kuma'arega Gibea nevige'za, Anumzamo'ma zamarimpama zamazeri otia hanavenentake sondia vahe'mo'za agrane vu'naze.
27 καὶ υἱοὶ λοιμοὶ εἶπαν τί σώσει ἡμᾶς οὗτος καὶ ἠτίμασαν αὐτὸν καὶ οὐκ ἤνεγκαν αὐτῷ δῶρα
Hianagi mago'a hazenke vahe'mo'za hu'za, inankna huno ama ne'mo'a tagu'vazigahie. Hagi ana vahe'mo'za huhaviza hunente'za musezana eri'za eme omi'naze. Hianagi Soli'a ana vahekura mago kea osu'ne.

< Βασιλειῶν Αʹ 10 >