Marqqoosa 11
1 Entti Yerusalaame matishe, Shamaho Deriya matan de7iya Beetefaagenne Bitaaniya katamata gakkidosona. Yesuusi ba tamaaretappe nam77ata sinthe kiittidi,
När de nu nalkades Jerusalem och voro nära Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han åstad två av sina lärjungar
2 “Hinttefe sinthan de7iya gutaa biite; yaa gelida mela oonikka toggiboonna qashon de7iya hare mari hintte demmana, iya billidi, haa ekki yiite.
och sade till dem: »Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I, strax då I kommen ditin, finna en åsnefåle stå där bunden, som ännu ingen människa har suttit på; lösen den och fören den hit.
3 Oonikka hinttena, ‘Hayssa ays ootheetii?’ yaagidi oychchiko, ‘Goday iya koyees, ellesidi haa yeddana’ yaagite” yaagis.
Och om någon frågar eder varför I gören detta, så skolen I svara: 'Herren behöver den, men han skall strax sända den tillbaka hit.»
4 Entti bidi, hare mari kare bolla oge matan qashettidi de7eyssa demmidi billidosona.
Då gingo de åstad och funno en åsnefåle stå där bunden utanför en port vid vägen, och de löste den.
5 He besan eqqida issi issi asati enttako, “Hare maraa waatanaw billeeti?” yaagidosona.
Och några som stodo där bredvid sade till dem: »Vad gören I? Varför lösen I fålen?»
6 Iya tamaareti Yesuusi banttana kiittidayssa odin, asati yeddi aggidosona.
Men de svarade dem såsom Jesus hade bjudit. Då lät man dem vara.
7 Entti hare maraa Yesuusakko ehidi, bantta ma7uwa iya zokkon hiixin Yesuusi he hare maraa toggis.
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den.
8 Daro asay bantta ma7uwa ogiyan hiixidosona; qassi harati mitha tashe tashidi, ogen hiixidosona.
Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen.
9 Yesuusappe sinthara hamuttiya asaynne iya kaalliya asay bantta qaala dhoqqu oothidi, “Hosaana! Xoossay galatetto! Godaa sunthan yeyssi anjjettidayssa.
Och de som gingo före och de som följde efter ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.
10 Godaa sunthan yaa nu aawa Dawite kawotethay anjjettidayssa. Ubbaafe Bolla Saluwan de7iya Xoossay galatetto” yaagidosona.
Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!»
11 Yesuusi Yerusalaame bidi, Xoossaa Keetha gelis. Qassi ubbabaa yuuyi xeellidaappe guye, sa7ay qammiya gisho, tammanne nam77u tamaaretara Bitaaniya giya katama bis.
Så drog han in i Jerusalem och kom in i helgedomen; och när han hade sett sig omkring överallt och det redan var sent på dagen, gick han med de tolv ut till Betania.
12 Wonttetha gallas entti Bitaaniyappe keyidi bishin, Yesuusi koshattis.
När de dagen därefter voro på väg tillbaka från Betania, blev han hungrig.
13 Haahon issi balase mithiw haytha xalaala ma77a uttidaaro be7idi, I bolla ayfey beettiko gidi, be7anaw iikko bis, shin iikko I biya wode, haytha xalaalappe attin issi ayfekka demmibeenna; ays giikko, balasey ayfiyaa wodey gakkibeenna.
Och då han på avstånd fick se ett fikonträd som hade löv, gick han dit för att se om han till äventyrs skulle finna något därpå; men när han kom fram till det, fann han intet annat än löv, det var icke då fikonens tid.
14 Yesuusi he balasiw, “Hiza, neeppe merinaw asi ayfe mooppo” yaagis. Iya tamaareti I geyssa si7idosona. (aiōn g165)
Då talade han och sade till trädet: »Aldrig någonsin mer äte någon frukt av dig.» Och hans lärjungar hörde detta. (aiōn g165)
15 Entti Yerusalaame bidosona; Yesuusi Xoossa Keetha gelidi, yan bayzeyssatanne shammeyssata kare goodo oykkis; qassi miishe laammeyssata xarpheezanne holle bayzeyssata oydiya aathi yeggidi,
När de sedan kommo fram till Jerusalem, gick han in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde och köpte i helgedomen. Och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten;
16 asi aybibaakka tookkidi, Xoossa Keetha giddora aadhdhonna mela diggis.
han tillstadde icke heller att man bar någonting genom helgedomen.
17 Yesuusi asa hayssada yaagidi tamaarssis: “Geeshsha Maxaafan, ‘Ta keethay asi ubbay Xoossaa woossiya keethi gidana’ geetettidi xaafettis. Shin hintte iya panggati qosettiya gonggolo oothideta” yaagis.
Och han undervisade dem och sade: »Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»
18 Kahine halaqatinne higge asttamaareti hessa si7idi, iya wodhanaw oge koshshi oykkidosona. Shin daro asay iya timirttiyan malaalettiya gisho, iyaw yayyidosona.
Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning.
19 Sa7ay omarssiya wode Yesuusinne iya tamaareti katamaappe gaxa keyidosona.
När det blev afton, begåvo de sig ut ur staden.
20 Entti wonttetha gallas he ogiyara aadhdhishe, he balasiya xaphora melidaaro be7idosona.
Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten.
21 Phexiroosi akeekidi, “Asttamaariyaw, hekko, neeni qanggida balasiya melasu” yaagis.
Då kom Petrus ihåg vad som hade skett och sade till honom: »Rabbi, se, fikonträdet som du förbannade är förtorkat.»
22 Yesuusi zaaridi, “Xoossaa ammanite.
Jesus svarade och sade till dem: »Haven tro på Gud.
23 Taani hinttew tuma odays; oonikka ba wozanan sidhonna gidabay hananayssa ammanidi, ha deriya, ‘Denddada abban kundda’ yaagikko iyaw hanana.
Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: 'Häv dig upp, och kasta dig i havet' och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så.
24 Hessa gisho, taani hinttew odays; Xoossaa hintte woossiyabaanne oychchiyabaa aybaa gidikkoka ekkidaada ammanite, hintte ekkana.
Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så.
25 Xoossaa woossanaw hintte eqqiya wode, salon de7iya hintte Aaway hintte nagara atto gaana mela, oonikka hinttena naaqidabay de7ikko, iyaw atto giite.
Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser.»
26 Shin asa nagara hintte atto goonna ixxiko, salon de7iya hintte Aawaykka hintte nagaraa hinttew atto geenna” yaagis.
27 Entti zaaridi Yerusalaame bidosona. Yesuusi Xoossa Keethan hamuttishin, kahine halaqati, higge asttamaaretinne cimati iyaakko yidi,
Så kommo de åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i helgedomen, kommo översteprästerna och de skriftlärde och de äldste fram till honom;
28 “Neeni hayssa oothanaw new ay maati de7ii? Woykko new ha maata immiday oonee?” yaagidosona.
och de sade till honom: »Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig myndighet att göra detta?»
29 Yesuusi zaaridi enttako, “Ta hinttena issibaa oychchana, taw odite. Ta qassi hayssa ay maatan oothiyako, hinttew odana.
Jesus svarade dem: »Jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta.
30 Yohaannisa xinqqatey Xoossafeyye woykko asappe? Taw odite” yaagis.
Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor? Svaren mig härpå.»
31 Entti bantta giddon palama doomidi, “Nuuni, ‘Xoossafe’ giikko, I nuukko, ‘Yaatin, Yohaannisi odidayssa ays ammanibeekketii?’ yaagana.
Då överlade de med varandra och sade: »Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
32 ‘Asappe giikko’ asay ubbay Yohaannisi nabe gideyssa eroosona.” Yaaniya gisho asaas yayyidosona.
Eller skola vi svara: 'Från människor'?» -- det vågade de icke av fruktan för folket, ty alla höllo före att Johannes verkligen var en profet.
33 Hessa gisho, entti Yesuusakko, “Nuuni erokko” yaagidi zaaridosona; Yesuusi, “Taanikka hayssa ay maatan oothiyako, hinttew odikke” yaagis.
De svarade alltså Jesus och sade: »Vi veta det icke.» Då sade Jesus till dem: »Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.» Se Messias i Ordförklaringarna. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.
