Luuqaasa 21
1 Dure asay Xoossa Keethan muxaata saaxiniyan yeggishin Yesuusi dhoqqu gidi asaa be7is.
Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
2 Qassi issi manqo am77iya nam77u sikkina yeggishin be7idi,
Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
3 “Ta hinttew tuma odays; ha manqo am77iya ubbaafe aathada immasu.
Då sade han: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
4 Ays giikko, ha asa ubbay banttaw de7iyabaappe immidosona, shin iya ba pacciyaafe, baw de7iya aquwaa ubbaa immasu” yaagis.
Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.»
5 Yesuusa tamaaretappe issoti issoti Xoossa Keethay daro lo77iya shuchchaninne asay Xoossaas immida imotan lo77idayssa odettoosona.
Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
6 Shin Yesuusi, “Ha hintte be7iyabay ubbay laalettonna, shuchchi shuchcha bolla gimbbettida mela attonna wodey yaana” yaagis.
»Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.»
7 Enttika, “Asttamaariyaw, ha ubbay hananay awude? Qassi hayssi hananayssas malaatay aybee?” yaagidi oychchidosona.
Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?»
8 Yesuusi yaagidi enttaw zaaro immis; “Balettonna mela naagettite. Daroti, ‘Taani Kiristtoosa, wodey matattis’ yaagishe ta sunthan yaana, shin hintte entta kaallofite.
Han svarade: »Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
9 Hintte olabaanne asaa geellatethaa si7iya wode dagammofite. Hessi sinthattidi hananayssi attonnabaa gidiya gisho wodiya wurssethay ellesidi yeenna” yaagis.
Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.»
10 Kaallidikka, “Derey deriya bolla, kawotethay kawotethaa bolla denddana.
Därefter sade han till dem: »Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
11 Gita biitta qaaxoy hanana, koshaynne gadoy dumma dumma bessan darana, yashshiyabaynne gita malaatati saloppe qonccana.
och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
12 Shin ha ubbay hananaappe sinthe ta sunthaa gisho gidi asay hinttena gooddananne oykkana. Ayhude Woosa Keethaninne qasho keethan hinttena yeggana. Kawota sinthenne deriya haareyssata sinthe hinttena efana.
Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
13 Hessika tabaa hintte enttaw markkattanaw lo77o oge gidana.
Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
14 Hessa gisho, hintte oyshettiya wode woygidi zaaro immanee gidi hintte wozanan un77ettonna mela akeekite.
Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
15 Ays giikko, hintte morkketi hinttera eqettanawunne palamanaw dandda7onna doonanne cinccatethi ta hinttew immana.
Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
16 Hari attoshin, hinttena yelidayssati, hintte ishati, hintte dabbotinne laggeti hinttena aathi immana. Hintte giddofe issota issota wodhana.
I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
17 Ta sunthaa gisho asa ubbaa sinthan hintte ixettidayssata gidana.
Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
18 Shin hari attoshin, hintte binaanappe issoykka dhayenna.
Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
19 Polo dandda7an hintte, hintte shemppuwa ashshana.”
Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
20 “Yerusalaame katamay wotaaddaren direttidi uttidashin hintte be7ikko iyaw dhayoy matattidayssa erite.
Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
21 He wode Yihudan de7iya ubbay deriyakko baqato, kataman de7eyssati yaappe keyo, gaxariyan de7eyssati katama geloppo.
Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
22 Ays giikko, ha xaafettidabay polettana mela hessi Xoossay kushe zaariya wode.
Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
23 Sa7a bolla gita metoy yaana, hessankka asaa bolla Xoossaa hanqoy yaana. Hessa gisho, qanthatidayssatanne dhantheyssata ayye.
Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
24 Entti mashshan hayqqana, asay ubbay allaga biitta di7ettana. Ayhude gidonna asaa wodey polettana gakkanaw Yerusalaamey enttanan yedhettidayssa gidana.
Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
25 “Awan, ageenaninne, xoolintuwa bolla malaatati hanidi benttana. Abbaafenne zuliya deshuwappe denddoyssan biittan de7iya asay un77ettananne yarkkana.
Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
26 Saluwa wolqqati buqettana gisho asay yashshaninne biitta bolla aybi hananddeshsha gidi naagon banttana balettana.
då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
27 He wode Asa Na7ay wolqqaninne gita bonchchuwan shaarara yishin entti be7ana.
Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
28 Hintte atotethay matattida gisho ha hanoti poletethi oykkiya wode giigeti eqqite, hintte huu7iya dhoqqu oothidi xeellite” yaagis.
Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.»
29 Kaallidikka, hayssada gidi leemiso odis; “Balase giya mithaanne hara mithata ubbaa be7ite.
Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
30 Entti aaciya wode torchchey matattidayssa hintte ereeta.
När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
31 Hessada ha hanoti polettishin hintte be7ikko Xoossaa kawotethay matattidayssa erite.
Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
32 “Ta hinttew tuma odays; ha ubbay polettana gakkanaw ha yeletethay aadhdhenna.
Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
33 Saloynne sa7ay aadhdhana, shin ta qaalay aadhdhenna.
Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
34 “Hiza, dhassi baynna de7on, ushsha daroninne duussabaas un77etethan hintte wozanay oykettonna melanne he qammay akeekonna xiheda hintte bolla gakkonna mela naagettite.
Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
35 He qammay biitta kumethan de7iya ubbaa bolla gakkana.
ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
36 Hessa gisho, yaa iitaappe attanawunne Asa Na7a sinthan eqqanaw dandda7ana mela ubba wode minnidi woossite” yaagis.
Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»
37 Gallas gallas Yesuusi Xoossa Keethan tamaarssishe, qamma qamma Shamaho Deriya bolla keyidi aqees.
Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
38 Asay ubbay iya si7anaw wontta guura iyaakko Xoossaa Keethi yoosona.
Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
