< Luuqaasa 1 >
1 Bonchcho Tewofiloosa, nu giddon polettidabas daroti, banttaw dandda7ettida mela xaafidosona.
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 He taarikiya entti xaafiday koyroppe doomidi ayfe markkatinne qaala haggaazeyssati nuus odidayssa.
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 Takka ta baggara koyroppe akeeka xeellidaappe guye, he taarikiya hanotaa maarayada new xaafoy taw lo77o gidi benttis.
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 Hessika, ne tamaaridabay tuma gideyssa erisanaassa.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 Yihuda kawuwa Heroodisa wode Abbaya yaraappe gidida Zakkariyaasa giya Ayhude kahiney de7ees. Iya machchiyaka Aarona sheeshaappe. I sunthaykka Elsabeexo.
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 Nam77ayka Godaa woganne kiita ubbaa naagidi borey baynna Xoossaa sinthan xillotethan de7idosona.
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Hanoppe attin Elsabeexa maynthi gidida gisho enttaw na7i baawa. Nam77ayka qassi cimidosona.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Issi gallas Zakkariyaasi ba gishuwa maaran Xoossaa sinthan kahinetethan haggaazees.
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 Kahinetetha wogan Xoossa Keethi gelidi ixaane cuyisanaw iya saami gakkis.
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Ixaaney cuya wode asay karen woossees.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Godaa kiitanchchoy yarshshuwa yarshshiya bessaafe ushachcha baggara eqqidi benttis.
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Zakkariyaasi iya be7ida wode dagammidi daro yayyis.
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Shin kiitanchchoy iyaakko, “Zakkariyaasa yayyofa; ne woosay si7ettis. Ne machchiya Elsabeexa adde na7a yelana, iya Yohaannisa gada ne sunthana.
Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 I new injjenne ufayssi gidana; daroti iya yeletethan ufayttana.
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 Godaa sinthan I gita gidana woyne ushshaa gidin hara mathoya ushshaa uyenna. Ba aaye ulon de7ishe Geeshsha Ayyaanan kumana.
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Isra7eele asatappe darota bantta Godaa, Xoossaakko zaarana.
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Aawata wozana naytakko zaarana, kiitettonayssata xillota cinccatethaako zaarana mela, Godaas bessiya dere giigisanaw Eliyaasa ayyaananinne wolqqan Godaa sinthan baana” yaagis.
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18 Zakkariyaasi kiitanchchuwako, “Ta hessa aybin eranee? Taaranne ta machcheera cimida” yaagis.
Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
19 Kiitanchchoy zaaridi, “Taani Xoossaa sinthan eqqiya Gabreele. Ha mishirachchuwa new odanaw Xoossaafe kiitetas.
Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Hekko, wodiya naagidi polettiya ta qaala ne ammanonna ixxida gisho, hayssi polettana gakkanaw neeni muume gidana, odettanawukka dandda7akka” yaagis.
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21 He wode Zakkariyaasi Xoossa Keethi gelidi gam77ida gisho, aybi hanide gidi asay karen naagishe gam77is.
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 I kare keyidi enttana odisanaw dandda7ibeenna. Malli besoppe attin odettanaw dandda7onayssa be7ida wode qonccethi be7idayssa eridosona.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Zakkariyaasi ba haggazuwa polidi soo simmis.
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Hessafe guye, iya machchiya Elsabeexa qanthatasu. Ichchashu ageena kumethi bana geenthada gam77asu.
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 Iya, “Goday ba maarotan ta boriya asaa giddofe digganaw be7idi ha wodiyan hayssa oothis” yaagasu.
och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
26 Elsabeexa qanthatin usuppuntha ageenan, Xoossay kiitanchchuwa Gabreele Galiila biittan de7iya Naazirete katamaa kiittis.
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 Kawuwa Dawite sheeshaappe gidida Yoosefa giya uraas oyshettida geela7eekko kiittis. He geela7iya Mayraamo geetettawusu.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Kiitanchchoy iikko bidi, “Daro dosettidare, saroy new gido, Xoossay neera de7ees” yaagis.
Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29 Mayraama iya odan daro dagammada, “Hayssi aybi sarotho” gada heetasu.
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Kiitanchchoy zaaridi, “Mayraame babbofa; neeni Xoossaa sinthan saba demmadasa.
Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 Hekko neeni qanthatana adde na7a yelana, iya sunthaaka Yesuusa gada sunthana.
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 I gita gidana, Ubbaafe Bolla Xoossaa na7aa geetetti xeegettana. Godaa Xoossay iya aawa Dawite araata iyaw immana.
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 I Yayqooba sheeshaa bolla merinaw kawotana; iya kawotethaas zawi baawa” yaagis. (aiōn )
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» (aiōn )
34 Mayraama kiitanchchuwako, “Hessi waanidi hananee? Ta adde erikke” yaagasu.
Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35 Kiitanchchoy zaaridi, “Geeshsha Ayyaanay ne bolla wodhdhana, Ubbaafe Bolla Xoossaa wolqqay ne bolla kuyattana. Hessa gisho, yelettiya geeshsha na7ay Xoossaa Na7aa geetettana.
Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Hekko, ne dabbiya Elsabeexa ba cimatetha laythan adde na7a qanthatasu. Iya maynthi geetettidaaro, shin ha77i usuppuntha ageena oykkasu.
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Xoossaa xooniyabay baawa” yaagis.
Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38 Mayraama, “Hekko, taani Godaa aylliw, ne qaalada taw hano” yaagasu. Hessafe guye, kiitanchchoy iippe shaakettis.
Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
39 Mayraama he saaminttan denddada Yihuda biittan de7iya issi geze katama basu.
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Zakkariyaasa soo gelada Elsabeexo sarothasu.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 Elsabeexa Mayraami sarothuwa si7ida wode I uluwan de7iya na7ay ufayssan guppis. Elsabeexa Geeshsha Ayyaanan kumada,
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 ba qaala dhoqqu oothada, “Neeni maccasaa giddofe anjjettidaaro, ne qanthatida na7aykka anjjettidayssa.
och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Hanoshin, ta Godaa aaye, neeni taakko yaana mela taani oonee?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Hekko ne sarothuwa ta si7ida wode ta uluwan de7iya na7ay ufayssan guppis.
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Goday polana gidi immida qaala ammanidaara, iya anjjettidaaro” yaagasu.
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
46 Mayraama hayssada yaagasu: “Ta shemppiya Godaa bonchchawusu,
Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47 ta Ayyaanay dhaliya Xoossan ufayttees.
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 I ba aylle kawushshatethaa be7is. Hachchife doomidi yeletethi ubbay tana anjjettidaaro gaana.
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 Ays giikko, wolqqaama gidida I, taw gitabaa oothis. Iya sunthay Geeshshaa.
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Iya bonchcheyssata bolla, iya maarotethay merinaappe merinaa gakkanaassa.
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Ba qesiyan minobaa oothis, bantta wozanan otortteyssata laallis.
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Wolqqaama kawota araataappe kawushshis; banttana kawushshidayssata kabboys.
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 Koshattidayssata lo77oban kalssis, shin dureta mela kushe yeddis.
hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Ba maarota qoppidi, Ba aylliya Isra7eele maaddis.
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
55 Hessika nu aawatas odida qaalaa, Abrahamesinne iya sheeshas gidayssa merinaw polanaassa” yaagasu. (aiōn )
mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.» (aiōn )
56 Mayraama Elsabeexi matan heedzu ageena mela gam77ada ba soo simmasu.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Elsabeexis yelo qammay gakkin adde na7a yelasu.
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 I shoorotinne I dabboti Goday gita maarota oothidayssa si7idi, iira issife ufayttidosona.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Hosppuntha gallasan yooga na7a qaxxaranaw yidosona. Iya aawa sunthan Zakkariyaasa gidi sunthanaw koyidosona.
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Shin aayiya, “Akkay, Yohaannisa geetettanaw bessees” yaagasu.
Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
61 Enttika, “Ne dabbotappe ha sunthan xeegettiday oonikka baawa” yaagidosona.
Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62 Iya aaway oona gidi sunthaneekko eranaw koyidi iya malla oychchidosona.
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 I xaafiyabaa oychchi ekkidi, “Iya sunthay Yohaannisa” gidi xaafis. Ubbay I xaafidayssa be7idi malaalettidosona.
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64 Iira Zakkariyaasa inxarssay bilettis, Xoossaa galatishe odetethi oykkis.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Shooroti ubbay yashshan kumidosona. Ha hanidabay geze Yihuda biittan odettis.
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Hessa si7ida ubbay, “Ha na7ay ay hananddeshsha” gidi bantta giddon odettidosona. Godaa kushey iyara de7ees.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
67 Yohaannisa aaway Zakkariyaasi Geeshsha Ayyaanan kumidi hayssada yaagidi tinbbite odis.
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 “Isra7eeliya Goday galatetto, yidi ba asaa wozis.
»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 Ba aylliya Dawite keethan atotethaa kaciya denthis.
och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
70 Hessika beni wode geeshsha nabeta doonan odettidayssa mela, (aiōn )
såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn )
71 Iya ashoy nu morkketappenne nuura eqettiya ubbaa kushiyappe.
Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 Hessa I oothiday nu aawatas ba maarota bessanaasinne, ba geeshsha caaquwa naaganaassa.
och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 Nu aawa Abrahames caaqqida caaquwa qoppanasinne
vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 nu morkketa kusheppe kessidi yashshi baynna iya haggaazana melassa.
Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 Nu laytha ubban geeshshatethaninne xillotethan ba sinthan nuna essanaassa.
ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Qassi laa na7aw, neeni Ubbaafe Bolla Xoossaa nabe geetettana. Godaa ogiya loythanaw ne iya sinthan baana.
Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 Entta nagaray qushettin, entti atotethi demmanayssa ne Godaa deriyas odana.
till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Nu Xoossaa lo77o maarotethaafe denddoyssan wontta xalqey nuus saluwappe keyis.
Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 Hessika dhumaninne, hayqo kuya garssan de7eyssatas poo7isanaassa, nu tohuwakka saro ogiyakko zaaranaassa” yaagis.
för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80 Na7ay diccis, Ayyaanan minnis, Isra7eele asaas qonccana gakkanaw bazzo biittan de7is.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.