Yohaannisa 1
1 Qaalay koyro de7ees. Qaalaykka Xoossaara de7ees; he Qaalay Xoossaa.
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
2 Koyroppe Qaalay Xoossaara de7ees.
Detta var i begynnelsen hos Gud.
3 Xoossay ubbabaa Qaalaa baggara medhdhis. Medhettidabaappe issoykka iya baggara medhettonabay baawa.
Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
4 Iyan de7oy de7ees; he de7oy asaas poo7o.
I det var liv, och livet var människornas ljus.
5 Poo7oy dhuman poo7ees; dhumay poo7uwa xoonibeenna.
Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
6 Xoossay kiittida, issi Yohaannisa giya asi de7ees.
En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
7 Asa ubbay poo7uwan ammanana mela I poo7os markka gididi yis.
Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
8 I poo7uwabaa markkattanaw yisippe attin ba huu7en poo7o gidenna.
Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
9 Asa ubbaas poo7isiya tuma poo7oy alamiya yees.
Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
10 Qaalay alamen de7is. Xoossay Qaalan alamiya medhdhis, shin alamey iya eribeenna.
I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
11 I bayssatakko yis, shin iyayssati iya ekkibookkona.
Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
12 Shin I bana ekkidayssatasinne iya sunthan ammanidayssatas Xoossaa nayta gidana mela maata immis.
Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
13 Entti Xoossafe yelettidosonappe attin asi yelettiya wogan woykko adde shenen woykko asa amon yelettibookkona. Xoossay I entta aawa.
och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
14 Qaalay ase gidis; aadho keehatethaanne tumaa kumidi nu giddon de7is. I aawas issi na7aa gididi ekkida iya bonchchuwa nuuni be7ida.
Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
15 Yohaannisi iyabaa markkattis. Ba qaalaa dhoqqu oothidi, “Taani, ‘Taappe guyera yeyssi taappe kase de7iya gisho taappe aadhdhees’ gada markkattidayssi hayssa” yaagis.
Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: "Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'"
16 Nuuni ubbay iya aadho keehatethaa kumethaafe anjjo bolla anjjo ekkida.
Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
17 Xoossay higgiya Muse baggara immis, shin aadho keehatethaynne tumatethay Yesuus Kiristtoosa baggara yis.
ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
18 Xoossaa be7ida asi oonikka baawa; ba Aawa matan de7iya issi Na7aa xalaali baw Xoosse gididayssi iya qonccisis.
Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
19 Yerusalaamen de7iya Ayhude halaqati, kahinetanne Leeweta, “Neeni oonee?” gidi, Yohaannisa oychchana mela iyaakko kiittin, Yohaannisi enttaw markkattida markkatethay hayssa.
Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
20 Yohaannisi, “Taani Kiristtoosa gidikke” yaagidi, geeshshidi markkattisippe attin kaddibeenna.
Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: "Jag är icke Messias."
21 Entti, “Yaatin, neeni oonee? Neeni Eliyaaseyye?” yaagidi oychchidosona. Yohaannisi, “Akkay gidikke” yaagis. Qassi entti, “Neeni yaana geetettida nabiyayye?” yaagidi oychchidosona. Yohaannisi, “Akkay” gidi zaaris.
Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag icke." -- "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej."
22 Yaatin, “Neeni oonee? Nuuni nuna kiittidayssatas odana mela neeni nena oona gay?” yaagidosona.
Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
23 Yohaannisi zaaridi, “Nabiya Isayaasi gidayssada, ‘Godaa ogiya suurisite!’ gidi bazzo biittan waassiya uraa qaalay tana” yaagis.
Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."
24 Qassi Farisaaweti kiittida asati
Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
25 Yohaannisakko, “Neeni Kiristtoosa woykko Eliyaasa woykko nabe gidonna ixxiko, yaatin ays xammaqay?” gidi oychchidosona.
Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?"
26 Yohaannisi zaaridi, “Taani haathan xammaqays, shin hintte eronna asi hintte giddon eqqis.
Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
27 I taappe guyera yees. Taani hari attoshin iya caammaa wodoruwa billanaw bessike” yaagis.
han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa."
28 Hessi ubbay Yorddaanose Shaafappe hefinthan, Bitaaniya giya biittan, Yohaannisi xammaqiya bessan hanis.
Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
29 Yohaannisi wonttetha gallas Yesuusi baakko yishin be7idi, “Alamiya nagara quchchiya Xoossaa Dorssay hayssa!
Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
30 Taani, ‘Taappe guyera issi asi yaana. I taappe kase de7iya gisho taappe aadhdhees’ gada odidayssi hayssa.
Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
31 I ooneekko taani erikke. Shin Isra7eele asaas iya qonccisanaw haathan xammaqashe yas” yaagis.
Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten."
32 Yohaannisi hayssada yaagidi markkattis: “Geeshsha Ayyaanay saloppe holeda wodhdhishininne iyara de7ishin be7as.
Och Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
33 Hessi hananaappe kase taani iya erikke. Shin haathan xammaqanaw tana kiittida Xoossay, ‘Geeshsha Ayyaanay wodhdhidi iyara de7ishin neeni be7anaysinne Geeshsha Ayyaanan xammaqanayssi iya’ yaagidi taw odis.
Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
34 Taani hessi hanishin be7ada, I Xoossaa Na7aa gididayssa markkattays” yaagis.
Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son."
35 Qassi wonttetha gallas Yohaannisi ba tamaaretappe nam77atara issife eqqis.
Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
36 Yesuusi aadhdhishin Yohaannisi be7idi, “Xoossaa dorssay haysish!” yaagis.
När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!"
37 Yohaannisa nam77u tamaareti Yohaannisi geyssa si7idi Yesuusa kaallidosona.
Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
38 Yesuusi bana kaalleyssata guye simmi be7idi, “Ay koyeetii?” yaagidi oychchis. Entti zaaridi, “Asttamaariyaw, neeni awun de7ay?” yaagidosona.
Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad viljen I?" De svarade honom: "Rabbi" (det betyder mästare) "var bor du?"
39 Yesuusi enttako, “Haa yidi be7ite” yaagis. Entti bidi I de7iyasuwa be7idosona. He gallas sa7ay tammu saate heera gidiya gisho iya matan pee7idosona.
Han sade till dem: "Kommen och sen." Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
40 Yohaannisi gidayssa si7idi, Yesuusa kaallida nam77u tamaaretappe issoy, Simoon Phexiroosa ishaa Inddiriyasa.
En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
41 Inddiriyasi koyro ba ishaa Simoonara gayttidi, “Nuuni Kiristtoosa demmida” yaagis.
Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: "Vi hava funnit Messias" (det betyder detsamma som Kristus).
42 Inddiriyasi Simoona Yesuusakko ehis. Yesuusi Simoona be7idi, “Neeni Yoona na7aa Simoona; ne sunthay Keefa gidi xeegettana” yaagis.
Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: "Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas" (det betyder detsamma som Petrus).
43 Wonttetha gallas Yesuusi Galiila biittaa baanaw qofa qachchis. I Filiphphoosara gayttidi, “Tana kaalla!” yaagis.
Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: "Följ mig."
44 Filiphphoosi, Inddiriyasinne Phexiroosi de7ida Beetesayda giya katamaappe yida ase.
Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
45 Filiphphoosi Natina7eelara gayttidi, “Musey higge maxaafan, qassi nabetikka iyabaa xaafida Yoosefa na7aa Naazirete Yesuusa nuuni demmida” yaagis.
Filippus träffade Natanael och sade till honom: "Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret."
46 Natina7eeli zaaridi, “Naazirete katamaappe lo77obay keyanaw dandda7ii?” yaagis. Filiphphoosi, “Yada be7a” yaagis.
Natanael sade till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?" Filippus svarade honom: "Kom och se."
47 Natina7eeli baakko yeyssa Yesuusi be7idi, “Geney baynna tuma Isra7eele asi hayssa!” yaagis.
När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: "Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek."
48 Natina7eeli Yesuusakko, “Neeni tana awun eray?” yaagis. Yesuusi zaaridi, “Filiphphoosi nena xeeganaappe sinthe, neeni balase mithaa garssan de7ishin taani nena be7as” yaagis.
Natanael frågade honom: "Huru kunna du känna mig?" Jesus svarade och sade till honom: "Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet."
49 Natina7eeli zaaridi, “Asttamaariyaw, neeni Xoossaa Na7aa! Neeni Isra7eele kawo!” yaagis.
Natanael svarade honom: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung."
50 Yesuusi iyaakko, “Taani nena balase mithee garssan be7as gida gisho ammanay? Neeni hayssafe aadhdhiyabaa be7ana!” yaagis.
Jesus svarade och sade till honom: "Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se."
51 Qassi Yesuusi, “Taani hinttew tuma odays; saloy dooyettin, Xoossaa kiitanchchoti Asa Na7aa bolla keyishininne wodhdhishin hintte be7ana” yaagis.
Därefter sade han till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen."
