Galaatiya 4
1 Ta geyssi hayssa. Laattey na7aa gidi de7ishe, shalo ubbay iyabaa gidikkoka, I ayllefe aykkoka dummatenna.
Vad jag vill säga är detta: Så länge arvingen är barn, finnes ingen skillnad mellan honom och en träl, fastän han är herre över alla ägodelarna;
2 Shin iya aaway gida wodey gakkanaw I hadara ekkidayssata kusheninne naageyssata kushen de7ees.
ty han står under förmyndare och förvaltare, intill den tid som fadern har bestämt.
3 Hessadakka, nuuni na7atethan de7iya wode alamiya wogaas ayllettidi de7ida.
Sammalunda höllos ock vi, när vi voro barn, i träldom under världens »makter».
4 Shin wodey gakkida wode Xoossay higgefe garssan, maccasappe yelettida ba na7aa kiittis.
Men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen,
5 I hessa oothiday, higges haarettidi de7eyssata wozanawunne nuna ba nayta oothanaassa.
för att han skulle friköpa dem som stodo under lagen, så att vi skulle få söners rätt.
6 Nu Xoossaa nayta gidiya gisho, “Abbaa, Aawaw” gidi xeegiya ba Na7aa Ayyaana nu wozanaa giddo kiittis.
Och eftersom I nu ären söner, har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: »Abba! Fader!»
7 Hessa gisho, hizappe neeni Xoossaa na7appe attin aylle gidakka. Neeni iya na7a gidikko, Xoossaa laatteyssa gidadasa.
Så är du nu icke mer träl, utan son; och är du son, så är du ock arvinge, insatt därtill av Gud.
8 Hintte kase Xoossaa eronna wode xoosse gidonnayssatas aylle gididi haarettideta.
Förut, innan I ännu känden Gud, voren I trälar under gudar som till sitt väsende icke voro gudar.
9 Shin ha77i hintte Xoossaa erideta; ubbarakka Xoossan erettideta. Yaatin pathonnanne go77onna alame wogatakko guye waanidi simmeetii? Wodhdhi eqqidi, waanidi enttaw aylle gidanaw koyeetii?
Men nu, sedan I haven lärt känna Gud och, vad mer är, haven blivit kända av Gud, huru kunnen I nu vända tillbaka till de svaga och arma »makter», under vilka I åter på nytt viljen bliva trälar?
10 Dumma gidida gallasata, ageenata, wodetanne laythata hintte loythi bonchcheta.
I akten ju på dagar och på månader och på särskilda tider och år. --
11 Tana hinttebay yashshees; ta hinttew coo daaburadinaashsha?
Jag är bekymrad för eder och fruktar att jag till äventyrs har arbetat förgäves för eder.
12 Ta ishato, ta hintteda hanida gisho, hintteka taada hanite gada hinttena woossays. Hintte tana aybinkka qohibeekketa.
Jag beder eder, mina bröder: Bliven såsom jag är, eftersom jag har blivit såsom I voren. I haven icke gjort mig något för när.
13 Taani koyro harggettashe hinttew Wonggelaa odidayssa hintte ereeta.
I veten ju att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången kom att förkunna evangelium för eder.
14 Ta harggey hinttew paace gidikkoka, tana saletibekketa; ixxibeeketa. Shin tana Xoossaa kiitanchcho woykko Kiristtoos Yesuusa mokkeyssada mokkideta.
Och fastän mitt kroppsliga tillstånd då väl hade kunnat innebära en frestelse för eder, så sågen I det ändå icke med ringaktning eller leda, utan togen emot mig såsom en Guds ängel, ja, såsom Kristus Jesus själv.
15 Yaatin, he hinttew de7iya ufayssay ubbay aw bidee? Hinttew dandda7ettidaakko, hintte taw, hintte ayfiyaa kessidi immiyako ixxonnayssa ta markkattays.
När hör man eder nu prisa eder saliga? Det vittnesbördet kan jag nämligen giva eder, att I då, om så hade varit möjligt, skullen hava rivit ut edra ögon och givit dem åt mig.
16 Yaatin, ta hinttew tuma odida gisho hinttew morkke gidadinaayye?
Så har jag då blivit eder ovän därigenom att jag säger eder sanningen!
17 He asati hinttena banttako zaaranaw koyoosona, shin entta qofay lo77ossa gidenna. Entta qofay hinttena shaakkanaassanne hintte enttaw qoppana mela oothanaassa.
Man söker med iver att vinna eder för sig, men icke med en god iver; nej, del vilja avspärra eder från andra, för att I med så mycket större iver skolen hålla eder till dem.
18 Lo77obaa oothanaw amottiko lo77o, shin hessi ta hinttera de7iya wode xalaala gidonnashin ubba wode gido.
Och det är nu gott att I bliven omfattade med ivrig omsorg, i en god sak, alltid, och icke allenast när jag är tillstädes hos eder,
19 Ta siiqo nayto, Kiristtoosi hinttenan misilettana gakkanaw yelos maccasi miixotteyssada ta hintte gisho miixottays.
I mina barn, som jag nu åter med vånda måste föda till livet, intill dess att Kristus har tagit gestalt i eder.
20 Hinttebay taw haddirssi gidin ta un77ettas; ha77i hintte giddon ta benttada shenetada odiyakko ay mela dosaynashin.
Jag skulle önska att jag just nu vore hos eder och kunde göra min röst rätt bevekande. Ty jag vet mig knappt någon råd med eder.
21 Muse higgen haarettidi daanaw koyeyssato, ane taw odite; higgey ay giyakko erekketii?
Sägen mig, I som viljen stå under lagen: haven I icke hört vad lagen säger?
22 Geeshsha Maxaafay, “Abrahames ayllefenne godattefe yelettida nam77u nayti de7oosona” yaagees.
Det är ju skrivet att Abraham fick två söner, en med sin tjänstekvinna, och en med sin fria hustru.
23 Aylle na7ay asi na7a yeliya maaran yelettis, shin godatte na7ay Xoossaa ufayssa qaalan yelettis.
Men tjänstekvinnans son är född efter köttet, då däremot den fria hustruns son är född i kraft av löftet.
24 Ha maccasati nam77u caaqotas leemiso gididi ekettoosona. Enttafe issinniya, Siina Deriyappe yidaara, ba nayta aylletethas yelasu; iyakka Aggaaro.
Dessa ord hava en djupare mening; ty de båda kvinnorna beteckna två förbund. Av dessa kommer det ena från berget Sina och föder sina barn till träldom, och detta har sin förebild i Agar.
25 Aggaara Arabe biittan de7iya Siina Deriyan leemisettada ha77i de7iya Yerusalaame daanawusu. Ays giikko, iya ba naytara aylletethan de7awusu.
Berget Sina kallas nämligen i Arabien för Agar och svarar emot det nuvarande Jerusalem, ty detta lever med sina barn i träldom.
26 Shin salon de7iya Yerusalaamey aylletethan de7ukku; iya nu ubbaas aayo.
Men det Jerusalem som är därovan, det är fritt, och det är vår moder.
27 Geeshsha Maxaafay, “Naatte, yelonna maynthete ufaytta; naatte miixotta eronnaree ilila. Azinara de7iya maccaseeppe, azini baynna maccasees nayti daro” yaagees.
Så är ju skrivet: »Jubla, du ofruktsamma, du som icke föder barn; brist ut och ropa, du som icke bliver moder, Ty den ensamma skall hava många barn, flera än den som har man.»
28 Ta ishato, hintte Yisaaqada Xoossaa ufayssa qaalan yelettida nayta.
Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.
29 Shin he wode asa maarada yelettidayssi, Ayyaana wolqqan yelettidayssa goodis. Hachchika hessa mela.
Men likasom förr i tiden den son som var född efter köttet förföljde den som var född efter Anden, så är det ock nu.
30 Shin Geeshsha Maxaafay woygi? “Aylle na7ay godatte na7aara issife laattonna gisho, aylliw I na7aara wolla kessa yedda” yaagees.
Dock, vad säger skriften? »Driv ut tjänstekvinnan och hennes son; ty tjänstekvinnans son skall förvisso icke ärva med den fria hustruns son.»
31 Hessa gisho, ta ishato, nuuni godattee naytappe attin ayllee nayta gidokko.
Alltså, mina bröder, vi äro icke barn av en tjänstekvinna, utan av den fria hustrun. Se Makter i Ordförkl.
