< Rwĩmbo 1 >

1 Rũrũ nĩruo rwĩmbo rwa Solomoni rũrĩa rwega gũkĩra nyĩmbo ciothe.
Sångernas sång av Salomo.
2 Ta nĩamumunye na mamumunya ma kanua gake: nĩ ũndũ wendo waku nĩ mwega gũkĩra ndibei.
Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3 Mũtararĩko wa maguta macio wĩhakĩte nĩ mwega; rĩĩtwa rĩaku no ta mũtararĩko wa maguta manungi wega magĩitanĩrĩrio. Na nokĩo wendetwo nĩ airĩtu!
Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4 Ndũkandige, nĩtũthiĩ nawe; reke twĩhĩke! Mũthamaki nĩandoonyie nyũmba ciake cia thĩinĩ. Arata Tũgũcanjamũka na tũkene nĩ ũndũ waku; tũrĩkumagia wendo waku gũkĩra ndibei. Mwendwa Kaĩ marĩ na kĩhooto gĩa gũkwenda-ĩ!
Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär.
5 Niĩ ndĩ mũirũ, no ndĩ mũthaka, inyuĩ aarĩ a Jerusalemu, njirĩte o ta hema cia Kedari, ngaagĩra o ta itambaya cia gũcuuria hema cia Solomoni.
Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6 Tigai kũndora nĩ ũndũ ndĩ mũirũ, tondũ njirĩte nĩ kũhĩa nĩ riũa. Ariũ a maitũ nĩmandakarĩire, makĩndua mũrori wa mĩgũnda ya mĩthabibũ; no mũgũnda wakwa wa mĩthabibũ nĩndĩũrekereirie.
Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7 Atĩrĩrĩ, wee nyendete, ta njĩra harĩa ũrarĩithĩria rũũru rwaku rwa mbũri, njĩĩra harĩa ũkwarahia ngʼondu ciaku mĩaraho. Ingĩikara atĩa ta mũtumia mũhumbe maitho ndũũru-inĩ cia arata aku?
»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8 We mũthaka kũrĩ andũ-a-nja othe, akorwo ndũũĩ-rĩ, umagara ũrũmĩrĩre makinya ma ngʼondu, ũkarĩithĩrie tũũri twaku hakuhĩ na hema cia arĩithi.
»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.»
9 Wee, mwendwa wakwa-rĩ, ngũgerekanagia na mbarathi ya mũgoma yohereirwo ngaari ĩmwe ya ngaari cia ita rĩa Firaũni.
»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 Makai maku-rĩ, mathakarĩirwo mũno nĩ icũhĩ cia matũ, nayo ngingo yaku ĩkaagĩrĩrwo nĩ mĩgathĩ ya tũhiga twa goro.
Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11 Tũgũgũthondekera icũhĩ cia matũ cia thahabu, ciohanĩtio na tũbungo twa betha.
Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12 Rĩrĩa mũthamaki aarĩ metha-inĩ yake-rĩ, maguta makwa manungi wega maiyũrĩtie mũtararĩko wamo kũu.
»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13 Mwendwa wakwa harĩ niĩ-rĩ, ahaana ta koohe ka manemane gakomeire gatagatĩ ka nyondo ciakwa.
Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14 Mwendwa wakwa harĩ niĩ-rĩ, nĩ ta kamanja ka mahũa ma mũhanuni kuuma mĩgũnda-inĩ ya mĩthabibũ ya Eni-Gedi.
Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15 Hĩ! Kaĩ wee mwendwa wakwa ũkĩrĩ mũthaka-ĩ! Hĩ, ti-itherũ ũrĩ mũthaka! Maitho maku magĩrĩte o ta ma ndutura.
»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16 Hĩ! Kaĩ wee mwendwa wakwa ũkĩrĩ mũthaka-ĩ! Kaĩ ũkĩrĩ wa kwendeka-ĩ! Na ũrĩrĩ witũ nĩ ta nyeki ĩrĩa nduru.
»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17 Mĩratho ya nyũmba iitũ nĩ ya mĩtarakwa; nayo mĩitĩrĩro yayo nĩ ya mĩkarakaba.
Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»

< Rwĩmbo 1 >