< Thaburi 57 >

1 Thaburi ya Daudi Wee Ngai, njiguĩra tha, ũnjiguĩre tha, nĩgũkorwo nĩ harĩwe njũragĩra. Niĩ ngũũrĩra kĩĩruru-inĩ kĩa mathagu maku, o nginya mwanangĩko ũhĩtũke.
Dem Sangmeister, nach (der Melodie des Liedes: ) "Verderbe nicht!" / Ein Gedicht Davids. Als er vor Saul in die Höhle floh.
2 Ngũkaĩra Ngai-Ũrĩa-ũrĩ-Igũrũ-Mũno, o kũrĩ Mũrungu, ũrĩa ũũhingagĩria maũndũ.
Sei mir gnädig, Elohim, sei mir gnädig! / Denn meine Seele sucht Zuflucht bei dir. / In deiner Flügel Schatten bin ich geborgen, / Bis das Verderben vorüber ist.
3 Atũmaga ũteithio kuuma igũrũ akaahonokia, akarũithia arĩa maahanyũkagia mũno; Ngai agakĩndũmĩra wendani na wĩhokeku wake.
Ich rufe zu Elohim, dem Höchsten, / Zu El, der's für mich hinausführt.
4 Niĩ ndĩ gatagatĩ-inĩ ka mĩrũũthi; ngomete gatagatĩ ka nyamũ ndĩĩani, na nĩo andũ arĩa magego mao mahaana ta matimũ na mĩguĩ, o acio nĩmĩ ciao ihaana ta hiũ cia njora njũgĩ.
Er sendet vom Himmel (sein Heil) und hilft mir. / Wenn mich mein Verfolger zum Kampf reizt, (Sela) Dann sendet Elohim seine Huld und Treu.
5 Wee Ngai, tũũgĩra, ũtũũgĩrio igũrũ rĩa igũrũ; riiri waku nĩũgĩe igũrũ rĩa thĩ yothe.
Ich muß unter Löwen weilen, / Unter Leuten ruhn, die Flammen sprühn, / Ihre Zähne sind Spieß und Pfeile, / Ihre Zungen ein scharfes Schwert.
6 Thũ ciakwa nĩciambĩire magũrũ makwa mũtego wa wabu, na niĩ ngĩĩthikĩra nĩ kũnyamarĩka. Cienjete irima njĩra-inĩ yakwa, no nĩcio igũĩte thĩinĩ warĩo.
Elohim, erheb dich über die Himmel, / Deine Herrlichkeit über alle Welt!
7 Wee Ngai, ngoro yakwa nĩĩkindĩirie, ngoro yakwa no ĩkindĩirie; nĩkũina ngũina, ngũgooce na rwĩmbo.
Sie hatten meinen Füßen ein Netz gestellt, / So daß meine Seele in Angst sich wand. / Sie höhlten vor mir eine Grube aus — / Und fallen nun selbst hinein. (Sela)
8 Wee muoyo wakwa arahũka! Arahũka wee kĩnanda kĩa mũgeeto, o nawe kĩnanda gĩa kĩnũbi! Ngwarahũka ruoro rũgĩtema.
Mein Herz ist getrost, Elohim, mein Herz ist getrost; / Ich will singen und spielen.
9 Wee Mwathani, nĩngũkũgooca, gatagatĩ-inĩ ka ndũrĩrĩ; nĩngũkũinĩra ngũgooce ndĩ gatagatĩ-inĩ ka andũ.
Wach auf, mein Herz! / Wach auf, du Harfe und Zither! / Wecken will ich das Morgenrot.
10 Nĩgũkorwo wendo waku nĩ mũnene, ũgagĩkinya o igũrũ; wĩhokeku waku ũkinyĩte o matu-inĩ.
Unter Völkern, Adonái, will ich dich preisen, / Dir singen unter den Leuten.
11 Wee Ngai, tũũgĩra, ũtũũgĩrio igũrũ rĩa igũrũ; riiri waku nĩũgĩe igũrũ rĩa thĩ yothe.
Denn groß bis zum Himmel ist deine Gnade, / Bis zu den Wolken reicht deine Treu. Elohim, erheb dich über die Himmel, / Deine Herrlichkeit über alle Welt!

< Thaburi 57 >