< Thaburi 31 >

1 Thaburi ya Daudi Wee Jehova, nĩ harĩwe njũrĩire; ndũkanareke njonorithio; nĩ ũndũ wa ũthingu waku-rĩ, ndeithũra.
Til sangmesteren; en salme av David. Til dig, Herre, tar jeg min tilflukt. La mig aldri i evighet bli til skamme, frels mig ved din rettferdighet!
2 Ndegera gũtũ na ũhiũhe ũũke ũũhatũre; tuĩka rwaro rwakwa rwa ihiga rwa kũũrĩra, ũtuĩke gĩikaro kĩirigĩre na hinya, ũũhonokie.
Bøi ditt øre til mig, skynd dig og redd mig, vær mig et klippevern, en borg til å frelse mig!
3 Nĩgũkorwo Wee nĩwe Rwaro rwakwa rwa Ihiga na gĩikaro gĩakwa kĩirigĩre na hinya, nĩ ũndũ wa rĩĩtwa rĩaku, ndongoria na ũnyonie njĩra.
For du er min klippe og min borg, og for ditt navns skyld vil du føre og lede mig.
4 Ndeithũkithia mũtego-inĩ ũrĩa nyambĩirwo, nĩgũkorwo nĩwe rĩũrĩro rĩakwa.
Du vil føre mig ut av garnet som de lønnlig har lagt for mig; for du er mitt vern.
5 Roho wakwa ndaũiga moko-inĩ maku; Wee Jehova, ngũũra, o Wee Mũrungu ũrĩa wa ma.
I din hånd overgir jeg min ånd; du forløser mig, Herre, du trofaste Gud.
6 Nĩthũire arĩa mahooyaga ngai cia mĩhianano ĩtarĩ kĩene; niĩ ndĩhokete o Jehova.
Jeg hater dem som akter på tomme avguder, men jeg, jeg setter min lit til Herren.
7 Niĩ nĩngũcanjamũka na ngenage nĩ ũndũ wa wendo waku, nĩgũkorwo nĩwonire mĩnyamaro yakwa, na ũkĩmenya ruo rũnene rwa ngoro yakwa.
Jeg vil fryde og glede mig over din miskunnhet, at du har sett min elendighet, aktet på min sjels trengsler;
8 Ndũũneanĩte kũrĩ thũ, no nĩũkinyithĩtie magũrũ makwa handũ haariĩ.
du har ikke overgitt mig i fiendehånd, du har satt mine føtter på et rummelig sted.
9 Njiguĩra tha, Wee Jehova, nĩgũkorwo ndĩ mũnyamarĩku; maitho makwa nĩmaroorwo nĩ hinya nĩ ũndũ wa kĩeha, ngoro yakwa na mwĩrĩ wakwa ikoorwo nĩ hinya nĩ ũndũ wa ihooru.
Vær mig nådig, Herre! for jeg er i trengsel; borttæret av sorg er mitt øie, min sjel og mitt legeme.
10 Muoyo wakwa nĩũniinĩtwo nĩ ruo rũnene, na mĩaka yakwa ĩkaniinwo nĩ gũcaaya; nĩnjũrĩtwo nĩ hinya nĩ ũndũ wa mĩnyamaro yakwa, namo mahĩndĩ makwa makaaga hinya.
For mitt liv svinner bort med sorg, og mine år med sukk; min kraft er brutt for min misgjernings skyld, og mine ben er uttæret.
11 Nĩ ũndũ wa thũ ciakwa ciothe, nduĩkĩte wa kũnyararwo nĩ andũ a itũũra rĩakwa; nduĩkĩte kĩndũ gĩa gwĩtigĩrwo nĩ arata akwa, nao arĩa maanyona njĩra-inĩ nĩ kũũra moraga.
For alle mine fienders skyld er jeg blitt til stor spott for mine naboer og til en skrekk for mine kjenninger; de som ser mig på gaten, flyr for mig.
12 Nĩmariganĩirwo nĩ niĩ o ta mũndũ ũkuĩte; ngakĩhaana o ta nyũngũ nguũ.
Jeg er glemt og ute av hjertet som en død, jeg er blitt som et ødelagt kar.
13 Nĩgũkorwo nĩndĩraigua njambanio ya andũ aingĩ; guoya mũnene ũkĩnyumaga na mĩena yothe; marathugunda manjĩke ũũru, makagĩa ndundu ya ũrĩa mangĩnjũraga.
For jeg hører baktalelse av mange, redsel fra alle kanter, idet de rådslår sammen imot mig; de lurer på å ta mitt liv.
14 No niĩ nĩwe ndĩhokete, Wee Jehova, ngoiga atĩrĩ, “Wee nĩwe Ngai wakwa.”
Men jeg, jeg setter min lit til dig, Herre! Jeg sier: Du er min Gud.
15 Mahinda makwa marĩ moko-inĩ maku; ndeithũra kuuma kũrĩ thũ ciakwa, na kuuma kũrĩ arĩa maathingataga.
I din hånd er mine tider; redd mig av mine fienders hånd og fra mine forfølgere!
16 Tũma ũthiũ waku warĩre ndungata yaku; honokia nĩ ũndũ wa wendo waku ũtathiraga.
La ditt åsyn lyse over din tjener, frels mig ved din miskunnhet!
17 Wee Jehova, ndũkareke njonorithio, nĩgũkorwo nĩwe ngayagĩra; no andũ arĩa aaganu ũreke maconorithio na makome mbĩrĩra-inĩ makirĩte ki. (Sheol h7585)
Herre, la mig ikke bli til skamme! for jeg kaller på dig. La de ugudelige bli til skamme, bli tause i dødsriket! (Sheol h7585)
18 Tũma mĩromo yao ya kũheenania ĩkirio, nĩgũkorwo maaragia na mwĩtĩĩo na kĩnyararo, maaragia na mwĩgaatho magookĩrĩra andũ arĩa athingu.
La løgnens leber bli målløse, som taler frekt imot den rettferdige med overmot og forakt!
19 Kaĩ wega waku ũrĩa ũigĩire arĩa magwĩtigĩrĩte, nĩ mũingĩ-ĩ, o wega ũrĩa ũheaga andũ arĩa moragĩra harĩwe andũ othe makĩonaga.
Hvor stor din godhet er, som du har gjemt for dem som frykter dig, som du har vist mot dem som tar sin tilflukt til dig, for menneskenes barns øine!
20 Ũmahithaga harĩa Wee ũrĩ o harĩa hegitĩtie, kuuma kũrĩ arĩa mamaciiragĩra kũmeka ũũru; ũmaigaga gĩikaro-inĩ gĩaku, ũkamagitĩra harĩ nĩmĩ iria icambanagia.
Du skjuler dem i ditt åsyns skjul for menneskers sammensvergelser, du gjemmer dem i en hytte for tungers kiv.
21 Jehova arogoocwo, nĩgũkorwo nĩanyonirie wendo wake wa magegania rĩrĩa ndaarĩ itũũra inene rĩrigiicĩirio nĩ thũ.
Lovet være Herren! for han har underlig vist sin miskunnhet imot mig i en fast by.
22 Rĩrĩa ndaarĩ mũmaku, ndoigire atĩrĩ, “Nĩnjeheretio maitho-inĩ maku!” No nĩwaiguire ngĩgũthaitha ũnjiguĩre tha, rĩrĩa ndagũkaĩire ũndeithie.
Og jeg, jeg sa i min angst: Jeg er revet bort fra dine øine. Dog hørte du mine inderlige bønners røst, da jeg ropte til dig.
23 Endai Jehova inyuĩ andũ ake aamũre! Jehova nĩamenyagĩrĩra arĩa ehokeku, no ũrĩa mwĩtĩĩi amũrĩhaga o ũrĩa kwagĩrĩire.
Elsk Herren, alle I hans fromme! Herren vokter de trofaste og gjengjelder rikelig den som farer overmodig frem.
24 Gĩai na hinya na mwĩyũmĩrĩrie ngoro, inyuĩ inyuothe arĩa mwĩhokete Jehova.
Vær ved godt mot, og eders hjerte være sterkt, alle I som venter på Herren!

< Thaburi 31 >