Thaburi 147
1 Goocai Jehova. Kaĩ nĩ ũndũ mwega kũgooca Ngai witũ na rwĩmbo-ĩ, kaĩ nĩ ũndũ mwega na mwagĩrĩru kũmũgooca-ĩ!
Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.
2 Jehova nĩwe wakaga Jerusalemu; nĩwe ũcookagĩrĩria andũ a Isiraeli arĩa matahĩtwo.
HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.
3 Nĩwe ũhonagia arĩa athuthĩku ngoro, na akamooha ironda ciao.
Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.
4 Nĩwe ũmenyaga mũigana wa njata, na akahe njata o njata rĩĩtwa rĩayo.
Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.
5 Mwathani witũ nĩwe mũnene na nĩ arĩ hinya mũingĩ; ũmenyo wake ndũrĩ mũthia.
Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.
6 Jehova nĩwe ũtiiragĩrĩra andũ arĩa ahooreri, no arĩa aaganu amatungumanagia thĩ.
HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.
7 Inĩrai Jehova mũmũcookerie ngaatho; inĩrai Ngai witũ na kĩnanda kĩa mũgeeto.
Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,
8 Nĩahumbagĩra igũrũ na matu; nĩwe uuragĩria thĩ mbura, na agatũma nyeki ĩmere tũrĩma-inĩ.
honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,
9 Nĩwe ũheaga ngʼombe irio, na akahe tũcui twa mahuru irio rĩrĩa twamũkaĩra.
honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.
10 We ndakenagĩra hinya wa mbarathi, o na kana agakenera magũrũ ma mũndũ;
Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.
11 Jehova akenagio nĩ andũ arĩa mamwĩtigagĩra, o arĩa maigaga mwĩhoko wao harĩ wendo wake ũrĩa ũtathiraga.
HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.
12 Wee Jerusalemu, kumia Jehova; gooca Ngai waku, wee Zayuni,
Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.
13 nĩgũkorwo nĩwe wĩkagĩra mĩgĩĩko ya ihingo ciaku hinya, na akarathima andũ aku arĩa marĩ thĩinĩ waku.
Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.
14 Nĩatũmĩte kũgĩe thayũ mĩhaka-inĩ yaku, na agakũhũũnia na ngano ĩrĩa njega mũno.
Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.
15 Atũmaga wathani wake ũkinye gũkũ thĩ; kiugo gĩake kĩhanyũkaga narua mũno.
Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.
16 Oiragia tharunji ĩhaana ta guoya mwerũ cua, nayo mbaa akamĩhurunja ta mũhu.
Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.
17 Mbura ya mbembe amiuragia taarĩ kagoto karoira. Nũũ ũngĩhota gwĩtiiria heho ĩyo yake?
Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?
18 Atũmaga kiugo gĩake agatũma itwekũke; ahurutithanagia rũhuho, namo maaĩ magatherera.
Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.
19 Nĩaguũrĩtie kiugo gĩake harĩ Jakubu, akaguũrĩria Isiraeli mawatho make na kĩrĩra kĩa watho wake wa kũrũmĩrĩrwo.
Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.
20 Ndarĩ ekĩra rũrĩrĩ rũngĩ ta ũguo, mawatho macio make ndũrĩrĩ itirĩ ciamamenya. Goocai Jehova.
Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!
