Thaburi 115
1 Ti ithuĩ, Wee Jehova, ti ithuĩ twagĩrĩire kũgoocwo, no goocithia rĩĩtwa rĩaku, tondũ wa wendo na wĩhokeku waku.
Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
2 Nĩ kĩĩ gĩtũmaga ndũrĩrĩ ciũrie atĩrĩ, “Ngai wao akĩrĩ ha?”
Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
3 Ngai witũ arĩ o igũrũ; we ekaga o ũrĩa endaga.
Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
4 No mĩhianano yao nĩ betha na thahabu, wĩra ũthondeketwo na moko ma andũ.
Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
5 Nĩĩrĩ tũnua, no ndĩaragia, nĩĩrĩ maitho, no ndĩonaga;
De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
6 nĩĩrĩ matũ, no ndĩiguaga, nĩĩrĩ na maniũrũ, no ndĩiguaga mũnungo;
De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
7 nĩĩrĩ moko, no ndĩngĩhambata kĩndũ, nĩĩrĩ magũrũ, no ndĩngĩĩtwara; o na nĩĩrĩ mĩmero, no ndĩngĩnyuria.
De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
8 Andũ arĩa mamĩthondekaga makaahaana o tayo, na noguo arĩa othe mamĩĩhokaga makaahaana.
De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
9 Wee nyũmba ya Isiraeli, wĩhokage Jehova: we nĩwe ũteithio wao o na ngo yao.
Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
10 Wee nyũmba ya Harũni, wĩhokage Jehova: we nĩwe ũteithio wao o na ngo yao.
Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
11 Inyuĩ arĩa mũmwĩtigĩrĩte, mwĩhokagei Jehova: we nĩwe ũteithio wao na ngo yao.
De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
12 Jehova nĩatũririkanĩte na nĩegũtũrathima: Nĩekũrathima nyũmba ya Isiraeli, nĩekũrathima nyũmba ya Harũni,
Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
13 nĩekũrathima arĩa metigĩrĩte Jehova, anini na anene o ũndũ ũmwe.
Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
14 Jehova arotũma mũingĩhe, inyuĩ na ciana cianyu.
Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
15 Mũrorathimwo nĩ Jehova, Mũmbi wa igũrũ na thĩ.
I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
16 Kũu igũrũ mũno nĩ kwa Jehova, no thĩ nĩamĩheanĩte kũrĩ andũ.
Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
17 Andũ arĩa akuũ matigoocaga Jehova, acio maikũrũkaga kũu ũkiri-inĩ;
De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
18 nĩ ithuĩ tũrĩkumagia Jehova, kuuma rĩu nginya tene na tene. Goocai Jehova.
Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
