Thaburi 105
1 Cookeria Jehova ngaatho, kaĩrai rĩĩtwa rĩake; menyithiai ndũrĩrĩ maũndũ marĩa ekĩte.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Mũinĩrei, mũmũinĩre mũkĩmũgoocaga; heanai ũhoro wa ciĩko ciake ciothe cia magegania.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Mwĩrahei nĩ ũndũ wa rĩĩtwa rĩake itheru; ngoro cia arĩa marongoragia Jehova nĩikene.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Cũthĩrĩriai Jehova na hinya wake; mathaai ũthiũ wake hĩndĩ ciothe.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Ririkanai magegania marĩa ekĩte, na ciama ciake, na matuĩro ma ciira marĩa atuĩte,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 inyuĩ njiaro cia Iburahĩmu ndungata yake, o inyuĩ ciana cia Jakubu, inyuĩ ake athuure.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Jehova nĩwe Ngai witũ; matuĩro make ma ciira marĩ thĩ yothe.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Nĩaririkanaga kĩrĩkanĩro gĩake nginya tene, nĩkĩo kiugo kĩrĩa aathanire, nĩ ũndũ wa njiarwa ngiri,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 kĩrĩkanĩro kĩrĩa aarĩkanĩire na Iburahĩmu, na noguo mwĩhĩtwa ũrĩa eehĩtire harĩ Isaaka.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Nĩagĩĩkĩrire hinya harĩ Jakubu kĩrĩ kĩrĩra gĩake kĩa watho wa kũrũmagĩrĩrwo, agĩgĩĩkĩra hinya harĩ Isiraeli kĩrĩ kĩrĩkanĩro gĩa gũtũũra tene na tene:
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 “Wee nĩwe ngaahe bũrũri wa Kaanani ũtuĩke igai rĩrĩa ũkaagaya.”
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Hĩndĩ ĩrĩa maarĩ o anini magĩtarwo, o anini biũ, na marĩ ageni kuo-rĩ,
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 morũũraga kuuma rũrĩrĩ rũmwe nginya rũrĩa rũngĩ, na kuuma ũthamaki-inĩ ũmwe nginya ũrĩa ũngĩ.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Ndarĩ mũndũ o na ũmwe eetĩkĩririe amanyariire; nĩ ũndũ wao akĩrũithia athamaki, akĩmeera atĩrĩ:
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 “Mũtikanahutie andũ arĩa akwa aitĩrĩrie maguta; mũtikaneke anabii akwa ũũru.”
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Agĩtũma bũrũri ũcio ũgĩe ngʼaragu, na akĩniina mĩthiithũ yao yothe ya irio;
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 agĩtũma mũndũ athiĩ mbere yao: nĩwe Jusufu, ũrĩa wendirio arĩ ngombo.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Nĩmamũtiihirie magũrũ na bĩngũ, na makĩmuoha ngingo na igera,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 nginya ũrĩa oigĩte ũgĩkinyanĩra, nginya kiugo kĩa Jehova gĩkĩonania atĩ aarĩ mũndũ wa ma.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Mũthamaki agĩtũmana na akĩmuohorithia, mwathi ũcio wa ndũrĩrĩ akĩmũrekereria.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Akĩmũtua mwathi wa indo cia nyũmba yake, na mũrori wa indo iria ciothe aarĩ nacio,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 nĩguo ataarage anene ake o ũrĩa angĩonire kwagĩrĩire, na arutage athuuri ake ũũgĩ.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Hĩndĩ ĩyo Isiraeli agĩthiĩ Misiri; Jakubu agĩtũũra arĩ mũgeni bũrũri-inĩ ũcio wa Hamu.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Jehova agĩtũma andũ ake maciarane mũno; agĩtũma maingĩhe mũno gũkĩra thũ ciao,
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 iria aagarũrire ngoro ciao agĩtũma ithũũre andũ ake, agĩtũma ithugundĩre ndungata ciake ũũru.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Aatũmire Musa ndungata yake, na Harũni, ũrĩa aathurĩte.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Nao makĩringa ciama ciake gatagatĩ-inĩ kao, magĩĩka magegania make bũrũri-inĩ wa Hamu.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Agĩtũma kũgĩe nduma naguo bũrũri ũcio ũgĩtumana, tondũ-rĩ, githĩ ti ciugo ciake maaremeire?
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Akĩgarũra maaĩ mao magĩtuĩka thakame, agĩtũma thamaki ciao ikue.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Bũrũri wao ũkĩiyũra ciũra, iria ciatoonyire nginya tũnyũmba twa toro twa anene ao.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Aaririe, gũgĩũka mĩrumbĩ ya ngi, na rwagĩ rũkĩiyũra bũrũri wao wothe.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Akĩgarũra mbura yao ĩgĩtuĩka ya mbembe, na heni ikĩhenũka bũrũri-inĩ wao wothe;
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 akĩrũnda mĩthabibũ yao, na mĩkũyũ, na akiunanga mĩtĩ ya bũrũri wao.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Aaririe, nacio ngigĩ igĩũka, na ndaahi itangĩtarĩka;
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 ikĩrĩa kĩndũ gĩothe kĩarĩ kĩĩruru bũrũri-inĩ wao, na ikĩrĩa maciaro ma tĩĩri wao.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Ningĩ akĩũraga marigithathi mothe ma bũrũri wao, maciaro ma mbere ma ũciari wao wothe.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Nĩaarutire Isiraeli makiuma kuo, makuuĩte betha na thahabu, na gatagatĩ ka mĩhĩrĩga yao hatiarĩ mũndũ o na ũmwe warĩ mũhinyaru.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Andũ a Misiri nĩmakenire moima kuo, tondũ nĩmanyiitĩtwo nĩ guoya wa andũ acio a Isiraeli.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Nĩatambũrũkirie itu rĩmahumbagĩre, o na mwaki wa kũmamũrĩkagĩra ũtukũ.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Metirie irio, nake akĩmarehere tũmakia-arũme, na akĩmahũũnia na irio cia igũrũ.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Aatũranirie rwaro rwa ihiga, namo maaĩ magĩtothoka; magĩgĩtherera ta rũũĩ kũu werũ-inĩ.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Nĩgũkorwo nĩaririkanire kĩĩranĩro gĩake gĩtheru kĩrĩa aarĩkanĩire na ndungata yake Iburahĩmu.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Nĩaarutire andũ ake makiuma kũu makenete, akĩruta acio ake athuure makĩanagĩrĩra nĩ gũkena;
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 akĩmahe mabũrũri ma ndũrĩrĩ, nao magĩtuĩka a kũgaya kĩrĩa andũ angĩ maanogeire,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 nĩguo marũmagie mataaro make, na maathĩkagĩre mawatho make. Goocai Jehova.
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
