Ayubu 22

1 Nake Elifazu ũrĩa Mũtemaani agĩcookia atĩrĩ:

Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

2 “Mũndũ aahota kũguna Mũrungu? O na mũndũ mũũgĩ-rĩ, akĩhota kũmũguna?

Menar du att en man kan liknas vid Gud; eller någor är så klok, att han kan likna sig vid honom?

3 Nĩ gĩkeno kĩrĩkũ ũthingu waku ũngĩrehere Mwene-Hinya-Wothe? Nĩ uumithio ũrĩkũ angĩgĩa naguo angĩkorwo mĩthiĩre yaku ndĩrĩ ũcuuke?

Menar du att dem Allsmägtiga behagar, att du räknar dig så from? Eller hvad hjelper det honom, om än dine vägar utan brist voro?

4 “Arakũrũithia na agagũthitanga nĩ ũndũ wa wĩtigĩri Ngai waku?

Menar du han fruktar att straffa dig, och gå till rätta med dig?

5 Githĩ waganu waku ti mũnene? Mehia maku-rĩ, makĩrĩ mũthia?

Ja, din ondska är fast stor, och uppå din orättfärdighet är ingen ände.

6 Wetirie ũgitĩri kuuma kũrĩ ariũ a thoguo hatarĩ gĩtũmi; nĩwaũrire andũ nguo, ũkĩmatiga njaga.

Du hafver tagit af dinom broder pant utan sak; du hafver dragit kläden af dem nakna.

7 Arĩa anogu ndwamaheire maaĩ, na nĩwaimire arĩa ahũtu irio,

Du hafver icke gifvit dem trötta vatten dricka; du hafver nekat dem hungroga ditt bröd.

8 o na gũtuĩka warĩ mũndũ ũrĩ hinya, ũrĩ na mĩgũnda: mũndũ ũheetwo gĩtĩĩo, na watũũraga kuo.

Du hafver brukat våld i landena, och bott deruti med stort prål.

9 Nĩwaingatire atumia a ndigwa matarĩ na kĩndũ, na ũkĩniina hinya wa arĩa matarĩ na maithe.

Enkor hafver du låtit gå ohulpna, och sönderbrutit de faderlösas armar.

10 Nĩkĩo ũthiũrũrũkĩirio nĩ mĩtego, nĩkĩo thĩĩna wa narua ũkũmakagia,

Derföre äst du omvefvad med snaro, och fruktan hafver dig hasteliga förskräckt.

11 nĩkĩo ũtumanĩirwo nĩ nduma, ũkaremwo nĩkuona, na nokĩo mũiyũro wa maaĩ ũkũhubanĩirie.

Skulle du då icke se mörkret, och vattufloden icke öfvertäcka dig?

12 “Githĩ Ngai ndarĩ o kũu igũrũ o igũrũ? O na ta kĩone ũrĩa njata iria irĩ igũrũ mũno itũũgĩrĩte!

Si, Gud är hög i himmelen, och ser stjernorna uppe i höjdene;

13 No rĩrĩ, wee ũroiga atĩrĩ, ‘Mũrungu nĩ atĩa angĩmenya? No atuanĩre ciira nduma-inĩ ta ĩno?

Och du säger: Hvad vet Gud? Skulle han kunna döma det i mörkret är?

14 Matu matumanu nĩmamũhumbĩrĩte, nĩ ũndũ ũcio ndangĩtuona rĩrĩa egũceera kũu igũrũ gacũmbĩrĩ.’

Skyn skyler för honom, och han ser intet; han vandrar i himmelens omgång.

15 Ũgũtũũra ũgeraga o njĩra ya tene ĩrĩa andũ aaganu managerera?

Vill du akta på verldenes lopp, der de orättfärdige uti gångne äro?

16 Nĩmahuririo ihinda rĩao rĩtanakinya, mĩthingi yao ĩgĩthererio nĩ mũiyũro wa maaĩ.

Hvilke förgångne äro, förr än tid var, och vattnet hafver bortsköljt deras grund;

17 Nao meerire Mũrungu atĩrĩ, ‘Tigana na ithuĩ! Mwene-Hinya-Wothe-rĩ, angĩtwĩka atĩa?’

De som till Gud sade: Far ifrån oss; hvad skulle den Allsmägtige kunna göra dem?

18 No rĩrĩ, nĩwe waiyũririe nyũmba ciao na indo njega, nĩ ũndũ ũcio niĩ njikaraga haraaya na kĩrĩra kĩa andũ arĩa aaganu.

Ändock han uppfyllde deras hus med ägodelar; men de ogudaktigas råd vare långt ifrå mig.

19 “Andũ arĩa athingu nĩmeyonagĩra mwanangĩko wa acio aaganu, magakena; arĩa matarĩ na ũũru mekĩte mamanyũrũragia makiugaga atĩrĩ:

De rättfärdige skola få det se, och glädja sig; och den oskyldige skall bespotta dem.

20 ‘Ti-itherũ thũ ciitũ nĩnyanange, mwaki nĩũcinĩte ũtonga wao.’

Deras väsende skall försvinna, och det qvart är af dem, skall elden förtära.

21 “Athĩkĩra Ngai ũikare ũrĩ na thayũ nake, ũndũ ũyũ nĩguo ũgaakũrehere ũgaacĩru.

Så förlika dig nu med honom, och haf frid; derutaf skall du hafva mycket godt.

22 Ĩtĩkĩra ũrutani wa kanua gake, na ũige ciugo ciake ngoro-inĩ yaku.

Hör lagen utaf hans mun, och fatta hans tal uti ditt hjerta.

23 Ũngĩcookerera ũcio Mwene-Hinya-Wothe, nĩegũkwamũkĩra; ũngĩeheria waganu kũraya na hema yaku,

Om du omvänder dig till den Allsmägtiga, så skall du uppbyggd varda; och kasta det orätt är långt ifrå dine hyddo;

24 na ũte ngũmba ciaku cia thahabu rũkũngũ-inĩ, na thahabu yaku ya Ofiri ũmĩte na kũu ndwaro-inĩ cia mahiga kũu mũkuru-inĩ,

Så skall han gifva guld igen för stoft, och för sten gyldene bäcker.

25 hĩndĩ ĩyo ũcio Mwene-Hinya-Wothe agaatuĩka thahabu yaku, na atuĩke betha ĩrĩa njega mũno harĩ we.

Och du skall hafva guld nog, och silfver skall dig med hopom tillfalla.

26 Ti-itherũ, hĩndĩ ĩyo nĩũkona gĩkeno thĩinĩ wa ũcio Mwene-Hinya-Wothe, na nĩũgatiirĩra Ngai ũthiũ waku.

Då skall du hafva din lust i dem Allsmägtiga, och upplyfta ditt anlete till Gud.

27 Nĩũkamũhooya, nake nĩagakũigua, nawe nĩũkahingia mĩĩhĩtwa yaku.

Du skall bedja honom, och han skall höra dig; och ditt löfte skall du betala.

28 Ũrĩa watua wĩkwo nĩguo ũrĩkagwo, naguo ũtheri nĩ ũkaara njĩra-inĩ ciaku.

Ehvad du tager dig före, det skall han låta dig väl af gå; och ljus skall skina på dina vägar.

29 Hĩndĩ ĩrĩa andũ angĩ manyiihio, nawe ũkoiga, ‘Nĩmatũũgĩrio!’ Hĩndĩ ĩyo nĩakahonokia arĩa makuĩte ngoro.

Förty de som sig ödmjuka, dem upphöjer han; och den som sin ögon nederslår, han skall blifva frälst;

30 Nĩakahonokia o na ũrĩa ũrĩ na ũcuuke, ahonokio nĩ ũndũ wa ũtheru wa moko maku.”

Och den oskyldige skall hulpen varda; för sina händers renhets skull skall han hulpen varda.