Isaia 17
1 Ĩno nĩyo ndũmĩrĩri nditũ ĩkoniĩ Dameski: “Atĩrĩrĩ, itũũra rĩa Dameski rĩtigũcooka gũtuĩka itũũra inene rĩngĩ, no rĩrĩ, rĩgaatuĩka hĩba ya mwanangĩko.
Utsaga om Damaskus. Se, Damaskus skall upphöra att vara en stad; det skall falla och bliva en stenhop.
2 Matũũra marĩa manene ma Aroeri nĩmagatiganĩrio, matigĩrwo ndũũru cia mbũri iria igaakomaga kũu, gũtarĩ mũndũ wa gũcimakia.
Aroers städer varda övergivna; de bliva tillhåll för hjordar, som lägra sig där ostörda.
3 Kĩĩgitĩro kĩrĩa kĩrũmu kĩa Efiraimu nĩgĩkeherio, o na hinya wa ũthamaki weherio Dameski; namo matigari ma Suriata makaahaana o ta riiri wa andũ a Isiraeli,” ũguo nĩguo Jehova Mwene-Hinya-Wothe ekuuga.
Det är förbi med Efraims värn, med Damaskus' konungadöme och med kvarlevan av Aram. Det skall gå med dem såsom med Israels barns härlighet, säger HERREN Sebaot.
4 “Ihinda rĩu riiri wa Jakubu nĩ ũgaatheũka; naguo mwĩrĩ ũcio wake mũnoru ũhĩnje.
Och det skall ske på den tiden att Jakobs härlighet vändes i armod, och att hans feta kropp bliver mager.
5 Gũkaahaana o ta rĩrĩa mũgethi acookanagĩrĩria ngano ĩrĩa ĩtarĩ ngethe, akagetha ngano na guoko gwake: gũkahaana ta mũndũ ũkũhaara itira cia ngano Gĩtuamba-inĩ kĩa Refaimu.
Det går, såsom när skördemannen samlar ihop säden och med sin arm skördar axen; det går, såsom när man plockar ax i Refaims-dalen:
6 No rĩrĩ, nĩgũgatigwo ngano ĩngĩhaarwo, o ta ũrĩa maciaro ma mũtamaiyũ matangĩitĩka mothe mũtĩ ũcio ũngĩinainio, no ndamaiyũ igĩrĩ kana ithatũ nĩitigaraga honge-inĩ iria irĩ igũrũ gacũmbĩrĩ, o na inya kana ithano igatigara honge-inĩ iria irĩ na maciaro maingĩ,” ũguo nĩguo Jehova Ngai wa Isiraeli ekuuga.
en ringa efterskörd lämnas kvar där, såsom när man slår ned oliver, två eller tre bär lämnas kvar högst uppe i toppen, fyra eller fem på trädets kvistar, säger HERREN, Israels Gud.
7 Mũthenya ũcio, andũ magaacũthĩrĩria Ũrĩa Mũũmbi wao, namo maitho mao marore Ũrĩa Mũtheru wa Isiraeli.
På den tiden skola människorna blicka upp till sin Skapare och deras ögon se upp till Israels Helige.
8 Matigacũthĩrĩria igongona iria mathondekete na moko mao, na matikarũmbũiya itugĩ cia Ashera, na magongona marĩa methondekeire ma gũcinĩra ũbumba.
Människorna skola ej vända sin blick till de altaren som deras händer hava gjort; på sina fingrars verk skola de icke se, icke på Aserorna eller på solstoderna.
9 Mũthenya ũcio matũũra mao manene marĩa marĩ hinya, marĩa maatiganĩirio makĩũrĩra andũ a Isiraeli, makahaana ta kũndũ gũtiganĩrie gũgatuĩka gĩthaka, na gũgakũra mahuti. Namo matũũra macio magaakira ihooru.
På den tiden skola deras fasta städer bliva lika de övergivna fästen i skogarna och på bergstopparna, som övergåvos, när Israels barn drogo in; allt skall bliva ödelagt.
10 Nĩmũriganĩirwo nĩ Ngai, Mũhonokia wanyu; nĩmwagĩte kũririkana Rwaro rũu rwa Ihiga, o rũu kĩĩgitĩro kĩanyu. Nĩ ũndũ ũcio o na mũngĩkahaanda mĩmera ĩrĩa mĩega mũno, na mũhaande mĩthabibũ ya kuuma kũndũ kũngĩ,
Ty du har förgätit din frälsnings Gud, och du tänker icke på din fasta klippa. Därför planterar du ljuvliga planteringar och sätter i dem främmande vinträd.
11 o na mũngĩgaatũma ĩkũre mũthenya o ro ũcio mũkaamĩhaanda, o na rũciinĩ rũrũ rũngĩ mũtũme ĩrute kĩro-rĩ, gũtirĩ magetha mũkoona mũthenya ũcio wa mũrimũ na ruo rũtangĩthira.
Och väl får du dem att växa högt samma dag du planterar dem, och morgonen därefter får du dina plantor att blomma, men skörden försvinner på hemsökelsens dag, då plågan bliver olidlig.
12 Ĩiya-ĩ, mũrurumo wa ndũrĩrĩ nyingĩ, iraruruma ta iria rĩkĩhuhũkania! Ĩiya-ĩ, inegene rĩa kĩrĩndĩ kĩranegena, o ta mũrurumo wa maaĩ maingĩ.
Hör, det brusar av många folk, det brusar, såsom havet brusar. Det dånar av folkslag, det dånar, såsom väldiga vatten dåna.
13 O na gũtuĩka ndũrĩrĩ iranegena na mũrurumo ta wa ndiihũ cia maaĩ maingĩ-rĩ, hĩndĩ ĩrĩa we mwene aacikũũma, ciũraga igathiĩ kũndũ kũraya mũno, ihurutĩtwo nĩ rũhuho ta ũrĩa mũũngũ ũrĩ irĩma-inĩ ũmbũragwo, kana ta riya rĩgĩthiũrũrũkio nĩ rũhuho rũnene.
Ja, det dånar av folkslag, såsom stora vatten dåna. Men han näpser dem, och de fly bort i fjärran; de jagas bort såsom agnar för vinden, uppe på bergen, och såsom virvlande löv för stormen.
14 Hwaĩ-inĩ, o rĩmwe gũkagĩa kĩmako kĩnene! Gũtanakĩa-rĩ, andũ matirĩ ho! Rĩu nĩrĩo igai rĩa andũ arĩa matũtunyaga indo ciitũ, ũcio nĩguo mũtĩ ũrĩa ũgwĩrĩire andũ arĩa matũtahaga indo ciitũ.
När aftonen är inne, se, då kommer förskräckelsen, och förrän morgonen gryr, äro de sin kos. Detta bliver våra skövlares del, våra plundrares lott. Se Plantering i Ordförkl.
