Thaama 25
1 Jehova akĩĩra Musa atĩrĩ,
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 “Ĩra andũ a Isiraeli mandehere iruta. Nĩwe ũkwamũkĩra iruta rĩu handũ hakwa kuuma kũrĩ mũndũ o wothe ũrĩa ngoro yake ĩkwenda kũheana.
Säg Israels barnom, att de gifva mig ett häfoffer; och tager det af hvar man, den som dertill ett frivilligt hjerta hafver.
3 Maruta marĩa ũrĩamũkagĩra kuuma kũrĩ o nĩmo maya: thahabu, na betha na gĩcango;
Och detta är häfoffret, som I skolen taga af dem: Guld, silfver, koppar;
4 na ndigi cia rangi wa bururu, na cia rangi wa ndathi, na cia rangi mũtune ta gakarakũ, na gatani ĩrĩa njega, o na guoya wa mbũri;
Gult silke, skarlakan, rosenrödt, hvitt tvinnadt silke, getahår;
5 na njũa cia ndũrũme itoboketio rangi-inĩ mũtune, na njũa cia pomboo, na mbaũ cia mũgaa;
Rödlett vädurskinn, tackskinn, furoträ;
6 na maguta ma mũtamaiyũ ma gwakia tawa; na mahuti manungi wega ma gũthondeka maguta ma gũitanĩrĩrio, na ũbumba ũrĩa mũnungi wega;
Oljo till lampor, speceri till smörjelse, och godt rökverk;
7 na tũhiga twa onigithi, na tũhiga tũngĩ twa goro twa gwĩkĩrwo ebodi-inĩ na gakuo ga gĩthũri.
Onichsten, och infattade stenar till lifkjortelen, och till skölden.
8 “Ningĩ ũnjakithĩrie handũ haamũre, na niĩ nĩngatũũranagia nao.
Och de skola göra mig en helgedom, att jag må bo ibland dem.
9 Thondekai hema ĩno nyamũre, na mwĩkĩre indo cia thĩinĩ kũringana na mũhano ũrĩa ngũkuonia.
Efter som jag vill visa dig en eftersyn till tabernaklet, och till allt det som dertill hörer, så skolen I göra det.
10 “Nĩmathondekere ithandũkũ rĩa mbaũ cia mũgaa. Ũraihu warĩo ũkorwo ũrĩ mĩkono ĩĩrĩ na nuthu, na kwarama kwarĩo gũkorwo kũrĩ mũkono ũmwe na nuthu, na kũraiha na igũrũ kwarĩo gũkorwo nĩ mũkono ũmwe na nuthu.
Görer en ark af furoträ; halftredje aln skall vara längden, halfannor aln bredden, och halfannor aln höjden.
11 Ithandũkũ rĩu rĩgemio na thahabu therie mĩena yeerĩ nja na thĩinĩ, na mũrĩtirihe na mũcibi wa thahabu mĩena yothe.
Och du skall bedraga honom med godt guld, innan och utan; och gör en gyldene krans ofvan omkring.
12 Rĩtwekerie icũhĩ inya cia thahabu, na ũcioherere magũrũ-inĩ marĩo mana, icũhĩ igĩrĩ mwena ũmwe na icũhĩ igĩrĩ mwena ũrĩa ũngĩ.
Och gjut fyra ringar af guld; dem skall du sätta i alla fyra hörnen, så att två ringar äro på den ena sidone, och två på den andra sidone.
13 Ũcooke ũthondeke mĩtĩ mĩraaya ya mũgaa ũmĩgemie na thahabu.
Och gör stänger af furoträ, och bedrag dem med guld;
14 Toonyia mĩtĩ ĩyo mĩraaya icũhĩ-inĩ iria irĩ mĩena ya ithandũkũ nĩgeetha rĩkuuĩkage.
Och stick dem in i ringarna på sidone af arken, att man må bära honom dermed.
15 Mĩtĩ ĩyo mĩraaya ĩrekwo ĩikarage icũhĩ-inĩ cia ithandũkũ rĩĩrĩ, na ndĩkeheragio.
Och skola de blifva i ringomen, och icke varda utdragna;
16 Ũcooke wĩkĩre thĩinĩ wa ithandũkũ rĩu Ũira, ũrĩa ngũkũhe.
Och du skall lägga uti arken det vittnesbörd, som jag skall få dig.
17 “Thondeka gĩtĩ gĩa tha gĩa thahabu therie, gĩkorwo kĩrĩ kĩa ũraihu wa mĩkono ĩĩrĩ na nuthu, na wariĩ wa mũkono ũmwe na nuthu.
Du skall ock göra en nådastol af klart guld; halftredje aln skall vara längden på honom, och halfannor aln bredden.
18 Na ũture makerubi meerĩ ma thahabu, ũmekĩre mĩthia-inĩ ya gĩtĩ kĩu gĩa tha.
Och du skall göra två Cherubim af tätt guld, på båda ändarna af nådastolenom;
19 Thondeka ikerubi rĩmwe rĩikare mũthia-inĩ ũmwe, na ikerubi rĩu rĩngĩ rĩikare mũthia-inĩ ũrĩa ũngĩ wa gĩtĩ gĩa tha; thondeka makerubi macio maanyiitanĩte na gĩtĩ gĩa tha mĩthia-inĩ yeerĩ.
Så att en Cherub är på denna ändanom, den andra på den andra ändanom; och alltså äro två Cherubim på nådastolens ändom.
20 Makerubi macio makorwo matambũrũkĩtie mathagu mamo na igũrũ, magathiĩka gĩtĩ kĩu gĩa tha namo. Makerubi macio makorwo maroranĩte, na marorete gĩtĩ kĩu gĩa tha.
Och de Cherubim skola uträcka sina vingar ofvan öfver, så att de öfvertäcka nådastolen med sina vingar, och hvarsannars anlete stå emot hvartannat; och deras anlete skola se uppå nådastolen.
21 Igĩrĩra gĩtĩ kĩu gĩa tha igũrũ rĩa ithandũkũ, na wĩkĩre thĩinĩ wa ithandũkũ rĩu Ũira ũrĩa ngũkũhe.
Och du skall sätta nådastolen ofvanuppå arken; och lägga i arken det vittnesbörd, som jag skall få dig.
22 Na hau igũrũ wa gĩtĩ gĩa tha, gatagatĩ ka makerubi macio meerĩ marĩ igũrũ wa ithandũkũ rĩa Ũira nĩngacemania nawe ngũhe maathani makwa mothe nĩ ũndũ wa andũ a Isiraeli.
Och dädan vill jag betyga dig, och tala med dig, nämliga utaf nådastolenom, emellan de två Cherubim, som äro uppå vittnesbördsens ark, allt det som jag vill befalla dig till Israels barn.
23 “Thondeka metha na mbaũ cia mũgaa, ũraihu wayo ũkorwo ũrĩ wa mĩkono ĩĩrĩ, na wariĩ wayo ũkorwo ũrĩ wa mũkono ũmwe, na kũraiha na igũrũ ĩkorwo ĩrĩ na mũkono ũmwe na nuthu.
Du skall ock göra ett bord af furoträ; två alnar skall dess längd vara, och en aln bredden, och halfannor aln höjden.
24 Ũmĩgemie na thahabu therie, na ũmĩtirihe na mũcibi wa thahabu.
Och du skall bedraga det med klart guld, och göra en gyldene krans omkring det;
25 Mĩthondekere karũbaũ gaceke ka wariĩ wa rũhĩ gathiũrũrũkĩrie metha ĩyo, na ũgatirihe na mũcibi wa thahabu.
Och ena listo omkring, en hand bredt hög, och en gyldene krans omkring listona.
26 Thondekera metha ĩyo icũhĩ inya cia thahabu, ũcioherere koona-inĩ iria inya o harĩa magũrũ macio mana marĩ.
Och du skall göra der fyra gyldene ringar till, uppå de fyra hörnen på dess fyra fötter.
27 Icũhĩ icio ikorwo irĩ hakuhĩ na mũcibi wa karũbaũ karĩa gaceke, nĩgeetha inyiitagĩrĩre mĩtĩ ĩrĩa ya gũkuuaga metha ĩyo.
Hardt under listone skola ringarna vara, att man må stinga stänger derin, och bära bordet.
28 Thondeka mĩtĩ mĩraaya ya mbaũ cia mũgaa, ũmĩgemie na thahabu na ũkuuage metha nayo.
Och du skall göra stängerna af furoträ, och bedraga dem med guld, att bordet må dermed varda buret.
29 Na ũthondeke thaani ciayo, na thaani nene cia thahabu therie na ndigithũ, na mbakũri cia gũitaga maruta.
Du skall ock göra dess fat, skedar, kannor, skålar, af klart guld, att man dermed ut och in skänker.
30 Iga mĩgate ĩrĩa ĩigagwo mbere yakwa igũrũ rĩa metha ĩyo, nayo ĩikarage hau mbere yakwa mahinda mothe.
Och skall du alltid lägga skådobröd fram för mig på bordet.
31 “Thondeka mũtĩ wa kũigĩrĩrwo matawa ma thahabu therie, kĩrũgamo o na gĩtina kĩaguo iturwo inyiitanĩte; ikombe ciaguo ihaana ta mahũa, na tũkonyo twaguo o na mahũa ikorwo irĩ kĩndũ kĩmwe inyiitanĩte naguo.
Du skall ock göra en ljusastaka af klart tätt guld; läggen deruppå skall vara med rör, skålar, knöpar och blommor.
32 Honge ithathatũ ciumĩre mĩena-inĩ ya mũrũgamo wa mũtĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa, ithatũ mwena ũmwe na ithatũ mwena ũrĩa ũngĩ.
Sex rör skola utgå på sidorna af ljusastakan, af hvarjo tre rör.
33 Ikombe ithatũ iturĩtwo na mũhiano wa mahũa ma mũrothi irĩ na tũkonyo na mahũa ikorwo irĩ rũhonge-inĩ rũmwe, nacio ithatũ ikorwo rũu rũngĩ; honge icio ciothe ithathatũ ikorwo ihaana o ũguo, ciumĩte mũtĩ-inĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa.
Hvar och en rör skall hafva tre skålar, såsom mandelnötter, knöpar och blommor. Detta skola vara de sex rör, som utgå af ljusastakanom.
34 Na mũtĩ-inĩ ũcio wa kũigĩrĩra matawa hagĩe ikombe inya cia mũhiano wa mahũa ma mũrothi irĩ na tũkonyo na mahũa.
Men läggen af ljusastakanom skall hafva fyra skålar, och dertill knöpar och blommor;
35 Gakonyo kamwe gakorwo karĩ rungu rwa honge cia mbere igĩrĩ ciumĩte mũrũgamo-inĩ wa mũtĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa, nako gakonyo ga keerĩ kagĩe rungu rwa honge cia keerĩ igĩrĩ, nako gakonyo ga gatatũ kagĩe thĩ wa honge cia gatatũ igĩrĩ, ciothe nĩ honge ithathatũ.
Och ju en knöp under två rör af de sex, som gå utaf ljusastakanom.
36 Tũkonyo tũu na honge icio ikorwo irĩ kĩndũ kĩmwe na mũtĩ ũcio wa kũigĩrĩrwo matawa, iturĩtwo na thahabu therie.
Ty både knöpar och rör skola gå derutaf; och alltsamman klart tätt guld.
37 “Ningĩ ũthondeke matawa mũgwanja maguo na ũmaigĩrĩre igũrũ rĩaguo nĩgeetha mamũrĩke hau mbere ya guo.
Och du skall göra sju lampor ofvanuppå, så att de lysa emot hvarandra;
38 Magathĩ ma gũtinia ndaambĩ na thaani cia mũrarĩ wa ndaambĩ ikorwo irĩ cia thahabu therie.
Och ljusanäpor, och släcketyg, allt af klart guld.
39 Taranda ya thahabu therie ĩhũthĩrwo gũthondeka mũtĩ wa kũigĩrĩrwo matawa o na indo icio ciothe.
Utaf en centener klart guld skall du göra honom, med all desse tyg.
40 Ũtigĩrĩre atĩ nĩwacithondeka kũringana na mũhianĩre ũrĩa wonirio ũrĩ kĩrĩma-inĩ.
Och se till, att du allt gör efter den eftersyn, som du på bergena sett hafver.
