Kohelethu 11
1 Ikia irio ciaku igũrũ rĩa maaĩ, nĩ ũndũ thuutha wa matukũ maingĩ nĩũgaaciona rĩngĩ.
Låt ditt bröd fara öfver vatten, så varder du det finnandes i längdene.
2 He andũ mũgwanja rwĩga, ĩĩ, o na ũhe andũ anana, nĩgũkorwo wee ndũngĩmenya mũtino ũrĩa ũngĩũka bũrũri-inĩ.
Skift ut emellan sju, ock emellan åtta; ty du vetst icke, hvad olycka på jordene komma kan.
3 Matu mangĩiyũra mbura, mamiuragia gũkũ thĩ. Mũtĩ ũngĩgũa na mwena wa gũthini, kana mwena wa gathigathini, o harĩa ũgũũaga, hau no ho ũikaraga.
När molnskyarna fulle äro, så gifva de regn på jordena; och när trät faller, det falle söderut, eller norrut, på hvilket rum det faller, der blifver det liggandes.
4 Mũndũ ũrĩa wothe ũcũthagĩrĩria rũhuho, ndahaandaga; nake ũrĩa ũroraga matu, ndagethaga.
Den som aktar på vädret, han sår intet, och den som uppå skyarna skådar, han skär intet upp.
5 Tondũ ndũũĩ njĩra ĩrĩa rũhuho rũgeraga, o na kana ũrĩa mwana athondekagwo nda-inĩ ya nyina, ũguo noguo ũtangĩmenya wĩra wa Ngai, o we Mũũmbi wa indo ciothe.
Såsom du icke vetst vädrens väg, och huru benen i moderlifvet tillredd varda, så kan du ock icke veta Guds verk, som han allt gör.
6 Haanda mbeũ ciaku rũciinĩ, na hwaĩ-inĩ-rĩ, ndũkahurũkie moko maku, nĩgũkorwo ndũũĩ iria ikaagĩra, kana nĩ ici, kana nĩ icio ingĩ, kana hihi ikaagĩra o cierĩ.
Så dina säd om morgonen, och håll icke upp med dine hand om aftonen; ty du vetst icke, hvilketdera bättre lyckas kan; och om både lyckades, så vore det dess bättre.
7 Ũtheri nĩ mwega, namo maitho nĩmakenagĩra kuona riũa.
Ljuset är sött, och ögonen är ljuft att se solena.
8 Na rĩrĩ, mũndũ o na angĩgĩtũũra muoyo mĩaka mĩingĩ atĩa-rĩ, nĩamĩkenagĩre yothe. No nĩaririkanage matukũ ma nduma, tondũ magaakorwo marĩ maingĩ. Maũndũ mothe magooka nĩ ma tũhũ.
Om en menniska i lång tid lefver, och är glad i all ting, så tänker han dock allenast på de onda dagar, att de så månge äro; ty allt det honom vederfars, är fåfängelighet.
9 Atĩrĩrĩ, wee mwanake ũyũ, kenagĩra ũnini waku, na ũreke ngoro yaku ĩgũkenagie matukũ-inĩ ma wĩthĩ waku. Thiiaga na mĩthiĩre ĩrĩa wĩyendeire na ngoro yaku, o na ĩrĩa yonagwo ĩrĩ mĩega nĩ maitho maku, no ũmenye atĩrĩ, harĩ maũndũ macio mothe, Ngai nĩagagũciirithia.
Så gläd dig nu, du yngling, i dinom ungdom, och låt ditt hjerta vara gladt i dinom ungdom; gör hvad dino hjerta lyster, och dinom ögom behagar; och vet, att Gud skall, för allt detta, hafva dig fram för domen.
10 Nĩ ũndũ ũcio, eheria gwĩtanga ngoro-inĩ yaku, na weherie mathĩĩna mwĩrĩ-inĩ waku, tondũ wĩthĩ waku na hinya wa mwĩrĩ no cia tũhũ.
Lägg bort sorg utaf ditt hjerta, och kasta bort det onda ifrå dinom kropp; ty barndom och ungdom är fåfängelighet.
