1 Johana 1
1 Ũhoro ũrĩa warĩ kuo kuuma o kĩambĩrĩria, ũrĩa tũiguĩte, na ũrĩa tuonete na maitho maitũ, na tũkawĩrorera, namo moko maitũ makaũhutia, o ũhoro ũcio wa Kiugo kĩa muoyo, nĩguo tũhunjagia.
Det som var af begynnelsen, det vi hafve hört, det vi hafve sett med vår ögon, det vi hafve beskådat, och våra händer handterat hafva, af lifsens ord;
2 Muoyo ũcio nĩwonithanirio; na ithuĩ nĩtũwonete na tũkaheana ũira waguo, na ithuĩ tũkamũhunjagĩria ũhoro wa muoyo wa tene na tene, ũrĩa watũire na Ithe witũ, na ũkĩonithanio kũrĩ ithuĩ. (aiōnios g166)
Och lifvet är uppenbaradt, och vi hafve sett, och vittnom, och kungörom eder det eviga lifvet, hvilket var när Fadren, och är oss uppenbaradt; (aiōnios g166)
3 Ithuĩ tũmũhunjagĩria kĩrĩa tuonete na tũkaigua, nĩgeetha o na inyuĩ mũgĩe ngwatanĩro na ithuĩ. Nayo ngwatanĩro iitũ nĩ ngwatanĩro na Ithe witũ, o na Mũriũ Jesũ Kristũ.
Hvad vi hafve sett och hört, det förkunnom vi eder, på det ock I skolen hafva sällskap med oss, och vårt sällskap skall vara med Fadrenom, och hans Son Jesu Christo.
4 Tũramwandĩkĩra maũndũ maya nĩguo gĩkeno giitũ kĩiganĩre.
Och detta skrifve vi eder, på det edor glädje skall vara fullkommen.
5 Ĩno nĩyo ndũmĩrĩri ĩrĩa tũiguĩte kuuma kũrĩ we, na nĩyo tũramũmenyithia, atĩ: Ngai nĩ ũtheri; thĩinĩ wake gũtirĩ nduma o na hanini.
Och det är bebådelsen, som vi hafve hört af honom, och förkunnom eder, att Gud är ett ljus, och intet mörker är i honom.
6 Tũngiuga atĩ tũrĩ ngwatanĩro nake, tũgĩthiiaga na mĩthiĩre ya nduma-rĩ, ũguo nĩkũheenania, naguo ũhoro wa ma ndũtũũraga thĩinĩ witũ.
Om vi säge oss hafva sällskap med honom, och vandrom i mörkret, då ljugom vi och görom icke sanningen.
7 No tũngĩthiĩ na ũtheri, o ta ũrĩa we arĩ ũtheri-inĩ, tũrĩ na ngwatanĩro mũndũ na ũrĩa ũngĩ, nayo thakame ya Jesũ, Mũrũ wake, nĩĩtũtheragia, tũgathirwo nĩ mehia mothe.
Men vandrom vi i ljuset, såsom han är i ljuset; då hafve vi sällskap inbördes, och Jesu Christi, hans Sons, blod renar oss af alla synder.
8 Tũngiuga tũtirĩ na mehia, nĩ kwĩheenia tũkwĩheenia, naguo ũhoro wa ma ndũrĩ thĩinĩ witũ.
Säge vi, att vi hafve ingen synd, då bedrage vi oss sjelfva, och sanningen är icke i oss.
9 Tũngiumbũra mehia maitũ-rĩ, we nĩ mwĩhokeku na nĩ wa kĩhooto, na nĩegũtũrekera mehia maitũ na atũtherie tũthirwo nĩ maũndũ mothe marĩa matarĩ ma ũthingu.
Men om vi bekänne våra synder, han är trofast och rättvis, att han förlåter oss synderna, och renar oss af alla orättfärdighet.
10 Tũngiuga tũtiĩhĩtie-rĩ, tũkũmũtua wa maheeni, naguo ũhoro wake ndũrĩ na handũ thĩinĩ witũ.
Men säge vi, att vi hafve intet syndat, då göre vi honom till ljugare, och hans ord är icke i oss.
