< Psalm 43 >
1 Richte mich, o Gott, und hadere meinen Hader mit der unheiligen Völkerschaft; von dem Mann des Trugs und der Verkehrtheit befreie mich.
I Pǝrwǝrdigar, mǝn toƣruluⱪ ⱨɵküm qiⱪarƣaysǝn, Dǝwayimni ǝⱪidisiz bir hǝlⱪ aldida soriƣaysǝn; Meni ⱨiyligǝr ⱨǝm ⱪǝbiⱨ adǝmdin ⱪutuldurƣaysǝn.
2 Denn Du bist meiner Stärke Gott! Warum verwirfst Du mich? Warum muß ich düster wandeln unter des Feindes Druck?
Qünki Sǝn panaⱨgaⱨim bolƣan Hudadursǝn; Nemixⱪa meni taxlawǝtkǝnsǝn? Nemixⱪa düxmǝnning zulumiƣa uqrap, Ⱨǝmixǝ azab qekip yüriwatimǝn?» — dǝymǝn.
3 Sende Dein Licht und Deine Wahrheit, daß sie mich führen und bringen mich herein zu dem Berge Deiner Heiligkeit, und zu Deinen Wohnungen.
Ɵz ⱨǝⱪiⱪiting wǝ nurungni ǝwǝtkin, Ular meni yetǝkligǝy! Meni muⱪǝddǝs teƣingƣa, Makaningƣa elip kǝlgǝy!
4 Und ich hineingehe zum Altare Gottes, zum Gotte der Fröhlichkeit meines Frohlokkens, auf daß ich Dich bekenne auf der Harfe, o Gott, mein Gott.
Xuning bilǝn mǝn Hudaning ⱪurbangaⱨi aldiƣa baray, Yǝni mening qǝksiz huxluⱪum bolƣan Tǝngrining yeniƣa baray; Bǝrⱨǝⱪ, qiltar qelip Seni mǝdⱨiyilǝymǝn, i Huda, mening Hudayim!
5 Was bist du niedergebeugt, meine Seele, und was bist du beunruhigt über mich? Warte auf Gott; denn noch werde ich Ihm bekennen, dem Heil meines Angesichts und meinem Gott.
I jenim, sǝn nemixⱪa bundaⱪ ⱪayƣurisǝn? Nemixⱪa iqimdǝ bundaⱪ biaram bolup ketisǝn? Hudaƣa ümid baƣla! Qünki mǝn Uni yǝnila mǝdⱨiyilǝymǝn, Yǝni qirayimƣa salamǝtlik, nijatliⱪ ata ⱪilƣuqi Hudayimni mǝdⱨiyilǝymǝn!