< 2 Mose 18 >
1 Und Jethro, der Priester von Midjan, Moses Schwäher, hörte alles, was Gott an Mose und seinem Volke Israel getan, daß Jehovah Israel von Ägypten herausgebracht hatte;
Ni Jetro a padi dagiti Midian, a katugangan a lalaki ni Moises ket nangngegna amin nga inaramid ti Dios para kenni Moises ken para iti Israel a tattaona. Nangngegna nga inruar ni Yahweh ti Israel manipud iti Egipto.
2 Und Jethro, Moses Schwäher, nahm Zipporah, Moses Weib, nach ihrer Entlassung;
Inkuyog ni Jetro, a katugangan ni Moises, ni Sipora nga asawa ni Moises, kalpasan nga imbaonna isuna idiay balayda,
3 Und ihre zwei Söhne, von denen der Name des einen Gerschon war; denn er sprach: Ich war ein Fremdling in auswärtigem Lande.
ken dagiti dua nga annakna a lallaki; ti nagan ti maysa ket Gersom, ta kinuna ni Moises, “Nagbalinak a ganggannaet iti sabali a daga.”
4 Und der Name des anderen war Eleser; denn der Gott meines Vaters war mein Beistand und errette mich von dem Schwerte Pharaos.
Ti nagan ti maysa ket Eliezer, ta kinuna ni Moises, “Ti Dios dagiti kapuonak ti katulongak. Inispalnak manipud iti kampilan ni Faraon.”
5 Und es kam Jethro, Moses Schwäher, und seine Söhne und sein Weib zu Mose in die Wüste, wo er lagerte am Berge Gottes,
Napan kenni Moises ni Jetro a katuganganna, kaduana dagiti putot a lallaki ni Moises ken ti asawana idiay let-ang a nagkampoanna idiay bantay ti Dios.
6 Und er sprach zu Mose: Ich, dein Schwäher Jethro, komme zu dir und dein Weib und ihre zwei Söhne mit ihr.
Kinunana kenni Moises, “Siak, ti katugangam a ni Jetro, ket umayak kenka a kaduak ti asawam ken dagiti dua a putotmo a lallaki.”
7 Und Mose ging hinaus seinem Schwäher entgegen und verbeugte sich vor ihm und küßte ihn; und sie fragten einander um den Frieden und kamen in das Zelt.
Rimmuar ni Moises a nangsabat iti katuganganna, nagdumog ken inagkanna isuna. Nagkinnomustada maipanggep iti kasasaad ti tunggal maysa ket sada simrek iti tolda.
8 Und Mose erzählte seinem Schwäher alles, was Jehovah an Pharao und an den Ägyptern um Israels willen getan, all das Mühsal, das sie auf dem Wege getroffen und wie Jehovah sie errettet hätte.
Imbaga ni Moises iti katuganganna ti amin nga inaramid ni Yahweh kenni Faraon ken kadagiti Egipcio para iti pagimbagan ti Israel, maipanggep kadagiti amin a rigrigat a napadtengda kabayatan ti kaaddada iti dalan, ken no kasano nga inispal ida ni Yahweh.
9 Und Jethro freute sich über alles Gute, das Jehovah an Israel getan, daß Er es aus der Hand der Ägypter errettet hatte.
Nagrag-o ni Jetro iti amin a nasayaat nga inaramid ni Yahweh iti Israel, iti panangispalna kadakuada manipud iti ima dagiti Egipcio.
10 Und Jethro sprach: Gesegnet sei Jehovah, Der euch errettet aus der Hand der Ägypter und aus der Hand Pharaos, Der das Volk aus der Hand der Ägypter errettet hat.
Kinuna ni Jetro, “Maidaydayaw koma ni Yahweh, ta inispalnakayo manipud iti ima dagiti Egipcio ken iti ima ni Faraon, ken winayawayaanna dagiti tattao manipud iti panangtengngelda.
11 Nun weiß ich, daß Jehovah größer ist denn alle Götter; denn es war in der Sache, in der sie sich vermaßen über sie.
Ita, ammok a nain-indaklan ni Yahweh ngem dagiti amin a didiosen, gapu ta idi trinato dagiti Egipcio dagiti Israelita a sitatangsit, inispal ti Dios dagiti tattaona.”
12 Und Jethro, Moses Schwäher, nahm für Gott Brandopfer und Schlachtopfer, und Aharon kam und alle Ältesten Israels, das Brot zu essen mit Moses Schwäher vor Gott.
Nangiyeg ni Jetro, a katugangan ni Moises iti daton a maipuor amin ken datdaton a maipaay iti Dios. Immay ni Aaron ken dagiti amin a panglakayen ti Israel a mangan iti sangoanan ni Yahweh a kaduada ti katugangan ni Moises.
13 Und am morgenden Tage geschah, daß Mose saß das Volk zu richten; und das Volk stand bei Mose vom Morgen bis zum Abend.
Iti simmaruno nga aldaw, nagtugaw ni Moises tapno mangukom kadagiti tattao. Nagtakder dagiti tattao iti aglawlawna manipud bigat agingga iti rabii.
14 Und Moses Schwäher sah alles, was er dem Volke tat, und sagte: Was ist dies, das du dem Volke tust? Warum sitzest du allein und alles Volk stellt sich bei dir vom Morgen bis zum Abend?
Idi nakita ti katugangan ni Moises amin nga inaramidna para kadagiti tattao, kinunana, “Ania daytoy nga ar-aramidem kadagiti tattao? Apay nga agtugtugawka nga agmaymaysa ket agtaktakder iti aglawlawmo dagiti amin a tattao manipud iti bigat agingga iti rabii?”
15 Und Mose sprach zu seinem Schwäher: Das Volk kommt zu mir, Gott zu befragen.
Kinuna ni Moises iti katuganganna, “Umay kaniak dagiti tattao a dumawat iti panangiwanwan ti Dios.
16 So sie eine Sache haben, kommen sie zu mir, und ich richte zwischen dem Mann und seinem Genossen und lasse sie die Satzungen Gottes und seine Gesetze wissen.
No addaanda iti saan a pagkikinnaawatan, umayda kaniak. Mangngeddengak iti nagbaetan dagiti tattao, ken isursurok kadakuada ti maipanggep kadagiti alagaden ken linteg ti Dios.”
17 Und Moses Schwäher sagte zu ihm: Das Wort ist nicht gut, das du tust.
Kinuna ti katugangan ni Moises kenkuana, “Saan a nasayaat ti ar-aramidem.
18 Du ermattest und auch dieses Volk, das bei dir ist. Denn die Sache ist zu schwer für dich, du vermagst es allein nicht zu tun.
Awan dua-dua a maibusto ti pigsam ken dagiti tattao nga umay kenka, gapu ta nadagsen unay a trabaho daytoy para kenka. Saanmo a maaramid daytoy a siksika.
19 So höre denn auf meine Stimme. Ich will dir raten und Gott sei mit dir! Sei du für das Volk vor Gott und bringe du die Sachen vor Gott.
Dinggennak. Balakadanka ket makikaaddanto ti Dios kenka gapu ta sika ti mangibagbagi kadagiti tattao ti Dios, ken sika ti mangiyum-uman kenkuana kadagiti saanda a pagkikinnaawatan.
20 Und warne sie ob der Satzungen und Gesetze, und laß sie den Weg wissen, den sie gehen und das Werk, das sie tun sollen.
Masapul nga isurom kadakuada dagiti alagaden ken lintegna. Masapul nga ipakitam kadakuada ti dalan a surotenda iti panagbiagda ken ti trabaho nga aramidenda.
21 Und du erschaue dir aus allem Volk tüchtige Männer, gottesfürchtige, Männer der Wahrheit, die Gewinn hassen, und setze sie über dasselbe als Oberste über tausend, als Oberste über hundert, als Oberste über fünfzig und als Oberste über zehn.
Maysa pay, nasken a mangpilika kadagiti makabael a lallaki manipud kadagiti amin a tattao, lallaki a mangraraem iti Dios, lallaki a napudno ken manggurgura iti saan a nalinteg a panangtagikua. Masapul a pagturayem ida kadagiti tattao, nga agbalin a mangidaulo a mangimaton kadagiti sagsasangaribu, sagsasangagasut, saglilimapulo ken sagsasangapulo.
22 Und sie sollen das Volk richten zu jeder Zeit. Und soll sein, jede große Sache sollen sie zu dir bringen und jede kleine Sache selber richten; so wirst du es leichter haben und sie tragen mit dir.
Isuda ti mangukom kadagiti tattao iti amin a kadawyan a parikut, ngem iyegda kenka dagiti naririgat a parikut. No maipapan kadagiti amin a babassit a parikut, mabalinda nga ukomen dagidiay nga is-isuda. Iti dayta a wagas, nalaklakanto para kenka, ken makipag-baklaydanto kenka iti dadagsen.
23 Tust du dies Ding und gebietet dir es Gott, so vermagst du zu bestehen, und auch dies Volk mag in Frieden an seinen Ort kommen.
No aramidem daytoy, ken no isu't bilin ti Dios nga aramidem, ket maibturamto, ken makaawidto dagiti amin a tattao a napnapnek.”
24 Und Mose hörte auf die Stimme seines Schwähers und tat alles, was er gesagt hatte.
Dimngeg ngarud ni Moises kadagiti sao ti katuganganna a lalaki ken inaramidna ti amin nga imbaga daytoy.
25 Und Mose wählte tüchtige Männer aus ganz Israel und setzte sie zur Häuptern über das Volk, zu Obersten über tausend, zu Obersten über hundert, zu Obersten über fünfzig und zu Obersten über zehn.
Nangpili ni Moises kadagiti makabael a lallaki manipud iti amin nga Israel ket pinagbalinna ida a mangidadaulo kadagiti amin a tattao, mangidadaulo kadagiti sagsasangaribu, sagsasangagasut, saglilimapulo, ken sagsasangapulo.
26 Und sie richteten das Volk zu jeder Zeit, brachten die härtere Sache zu Mose, und alle kleinere Sache richteten sie selbst.
Inukomda dagiti tattao kadagiti gagangay a pasamak. Inyegda kenni Moises dagiti naririgat a parikut, ngem rinisutda nga is-isuda dagiti amin a babassit a parikut.
27 Und Mose entließ seinen Schwäher und er ging für sich in sein Land.
Kalpasanna, pinalubosan ni Moises a pumanaw ti katuganganna a lalaki, ket nagsubli ni Jetro iti bukodna a daga.