< 2 Thessalonicher 1 >

1 Paulus und Silvanus und Timotheus an die Gemeinde der Thessalonicher in Gott unserem Vater und Herrn Jesus Christus.
paulaH silvAnastImathiyashchetinAmAno vayam asmadIyatAtam IshvaraM prabhuM yIshukhrIShTa nchAshritAM thiShalanIkinAM samitiM prati patraM likhAmaH|
2 Gnade sei mit euch und Friede von Gott unserem Vater und unserem Herrn Jesus Christus.
asmAkaM tAta IshvaraH prabhu ryIshukhrIShTashcha yuShmAsvanugrahaM shAnti ncha kriyAstAM|
3 Danken müssen wir Gott allezeit um euch, liebe Brüder, wie es sich gebührt, daß euer Glauben immer mehr zunimmt, und die Liebe eines jeglichen unter euch allen gegeneinander wächst,
he bhrAtaraH, yuShmAkaM kR^ite sarvvadA yathAyogyam Ishvarasya dhanyavAdo. asmAbhiH karttavyaH, yato heto ryuShmAkaM vishvAsa uttarottaraM varddhate parasparam ekaikasya prema cha bahuphalaM bhavati|
4 Also daß wir uns euer rühmen in den Gemeinden Gottes über eurer Beharrlichkeit und eurem Glauben, in allen euren Verfolgungen und Trübsalen, die ihr erduldet;
tasmAd yuShmAbhi ryAvanta upadravakleshAH sahyante teShu yad dheryyaM yashcha vishvAsaH prakAshyate tatkAraNAd vayam IshvarIyasamitiShu yuShmAbhiH shlAghAmahe|
5 Was anzeigt, daß Gott gerecht richtet, so daß ihr würdig werdet des Reiches Gottes, über dem ihr auch leidet.
tachcheshvarasya nyAyavichArasya pramANaM bhavati yato yUyaM yasya kR^ite duHkhaM sahadhvaM tasyeshvarIyarAjyasya yogyA bhavatha|
6 Zumal es gerecht ist vor Gott, daß Er denen, die euch Trübsal bereiten, Trübsal vergelte;
yataH svakIyasvargadUtAnAM balaiH sahitasya prabho ryIshoH svargAd AgamanakAle yuShmAkaM kleshakebhyaH kleshena phaladAnaM sArddhamasmAbhishcha
7 Und euch, die ihr bedrängt werdet, Ruhe mit uns, bei der Offenbarung des Herrn Jesus vom Himmel mit den Engeln Seiner Kraft,
klishyamAnebhyo yuShmabhyaM shAntidAnam IshvareNa nyAyyaM bhotsyate;
8 In Feuerflammen, Rache nehmend an denen, so Gott nicht erkennen, und die nicht dem Evangelium unseres Herrn Jesus Christus Gehorsam leisten;
tadAnIm IshvarAnabhij nebhyo. asmatprabho ryIshukhrIShTasya susaMvAdAgrAhakebhyashcha lokebhyo jAjvalyamAnena vahninA samuchitaM phalaM yIshunA dAsyate;
9 Welche die Strafe erleiden, ewiges Elend von dem Angesichte des Herrn und der Herrlichkeit Seiner Macht, (aiōnios g166)
te cha prabho rvadanAt parAkramayuktavibhavAchcha sadAtanavinAsharUpaM daNDaM lapsyante, (aiōnios g166)
10 Wenn Er kommen wird, um in Seinen Heiligen verherrlicht und in allen Gläubigen
kintu tasmin dine svakIyapavitralokeShu virAjituM yuShmAn aparAMshcha sarvvAn vishvAsilokAn vismApayitu ncha sa AgamiShyati yato. asmAkaM pramANe yuShmAbhi rvishvAso. akAri|
11 Darum beten wir auch allezeit für euch, daß unser Gott euch würdig erachte der Berufung, und jedwedes Wohlgefallen am Guten und das Werk des Glaubens mit Kraft zur Erfüllung bringe;
ato. asmAkam Ishvaro yuShmAn tasyAhvAnasya yogyAn karotu saujanyasya shubhaphalaM vishvAsasya guNa ncha parAkrameNa sAdhayatviti prArthanAsmAbhiH sarvvadA yuShmannimittaM kriyate,
12 Auf daß der Name unseres Herrn Jesus Christus in euch verherrlicht werde, und ihr in Ihm, nach der Gnade unseres Gottes und Herrn Jesus Christus.
yatastathA satyasmAkam Ishvarasya prabho ryIshukhrIShTasya chAnugrahAd asmatprabho ryIshukhrIShTasya nAmno gauravaM yuShmAsu yuShmAkamapi gauravaM tasmin prakAshiShyate|

< 2 Thessalonicher 1 >