Psalm 83
1 Ein Psalmlied; von Asaph. Bleibe nicht stille, o Gott, schweige nicht und halte nicht inne!
En sång, en psalm av Asaf.
2 Denn siehe, deine Feinde toben, und die dich hassen, erheben das Haupt.
Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.
3 Sie machen listige Anschläge wider dein Volk, verabreden sich wider deine Schutzbefohlenen.
Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.
4 Sie sprechen: «Kommt, wir wollen sie vertilgen, daß sie kein Volk mehr seien, daß des Namens Israel nicht mehr gedacht werde!»
Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.
5 Ja, sie fassen einen einmütigen Beschluß, sie schließen einen Bund wider dich;
De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»
6 die Zelte Edoms und die Ismaeliter, Moab und die Hagariter;
Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:
7 Gebal, Ammon und Amalek, die Philister samt denen zu Tyrus.
Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,
8 Auch Assur hat sich mit ihnen befreundet und leiht den Kindern Lots seinen Arm. (Pause)
Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;
9 Tue ihnen wie Midian, wie Sisera, wie Jabin am Bach Kison,
Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. (Sela)
10 die vertilgt wurden zu Endor, zu Dünger wurden fürs Ackerfeld.
Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,
11 Mache ihre Edlen wie Oreb und Seb, wie Sebach und Zalmuna alle ihre Fürsten,
dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.
12 die da sagen: «Wir wollen die Wohnstätten Gottes für uns erobern!»
Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,
13 O Gott, setze sie dem Wirbelsturm aus, mache sie wie Stoppeln vor dem Wind;
eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»
14 wie ein Feuer, das den Wald verbrennt, und wie eine Flamme, welche die Berge versengt;
Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.
15 also verfolge sie mit deinem Wetter und schrecke sie mit deinem Sturm!
Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg
16 Mache ihr Angesicht voll Schande, daß sie deinen Namen suchen, o HERR!
förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.
17 Laß sie beschämt und abgeschreckt werden für immer, laß sie schamrot werden und umkommen,
Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.
18 so daß sie erfahren müssen, daß du, der du HERR heißest, allein der Höchste bist über die ganze Erde!
Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
