Psalm 60

1 Dem Vorsänger. Auf Schuschan Edut. Eine Denkschrift von David; zum Lehren. Als er gestritten hatte mit den Syrern von Mesopotamien und mit den Syrern von Zoba, und Joab zurückkehrte und die Edomiter im Salztal schlug, zwölftausend Mann. O Gott, der du uns verstoßen und in deinem Zorn zerrissen hast, stelle uns wieder her!

För sångmästaren, efter "Vittnesbördets lilja"; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

2 Der du die Erde erschüttert und zerspalten hast, heile ihre Brüche; denn sie wankt.

Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

3 Du hast dein Volk Schweres sehen lassen, du tränktest uns mit Taumelwein.

Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

4 Du hast denen, die dich fürchten, ein Panier gegeben, daß sie sich erheben angesichts [deiner] Treue. (Pause)

Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)

5 Auf daß deine Geliebten errettet werden, laß siegen deine Rechte und erhöre uns!

På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

6 Gott hat gesprochen in seinem Heiligtum: «Ich will frohlocken! Ich will Sichem teilen und das Tal Suchot vermessen;

Gud har talat i sin helgedom: "Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

7 Gilead ist mein, und Manasse ist mein, Ephraim ist meines Hauptes Wehr, Juda mein Herrscherstab;

Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

8 Moab ist mein Waschbecken, über Edom werfe ich meinen Schuh, jauchze mir zu, Philisterland!»

Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land."

9 Wer führt mich in eine feste Stadt, wer geleitet mich nach Edom?

Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

10 Wirst du es nicht tun, o Gott, der du uns verstoßen hast? Oder solltest du, o Gott, nicht ausziehen mit unserm Heer?

Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

11 Schaffe uns Hilfe in der Not, denn eitel ist Menschenhilfe!

Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

12 Mit Gott wollen wir Taten tun; er wird unsre Feinde untertreten.

Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.