< Psalm 57 >

1 Dem Vorsänger. «Verdirb nicht.» Eine Denkschrift Davids; als er vor Saul in die Höhle floh. Sei mir gnädig, o Gott, sei mir gnädig; denn bei dir birgt sich meine Seele, und unter dem Schatten deiner Flügel nehme ich Zuflucht, bis das Unglück vorüber ist.
Kathutkung: Devit, Sawl koehoi lungngoum dawk a yawng navah, a sak e la Na pahren haw, Oe Cathut, na pahren haw. Bangkongtetpawiteh, ka hringnae ni na kâuep. Hete yawthoenae heh a baw hoehroukrak na rathei tâhlip dawk ka kâhro han.
2 Ich rufe zu Gott, dem Allerhöchsten, zu Gott, der wohltut an mir.
Lathueng Poung Cathut, bangpuengpa na kasakpouhkung, ka Cathut teh na kaw han.
3 Er wird mir vom Himmel Rettung senden, zum Hohn machen den, der wider mich schnaubt. (Pause) Gott wird seine Gnade und Wahrheit senden.
Kalvan hoi a patoun vaiteh, na rungngang han, payawp hanlah kakâcainaw hah a yue han. (Selah)
4 Meine Seele ist mitten unter Löwen, ich liege zwischen Feuerbränden, wohne unter Menschenkindern, deren Zähne Speere und Pfeile und deren Zungen scharfe Schwerter sind.
Cathut ni lungmanae hoi lawkkatang hah a patoun han. Ka hringnae heh sendek um doeh ao. Lungkhueknae hmai ka kang lahun e taminaw um vah ka i. Ahnimae hânaw teh tahroe hoi palanaw patetlah ao awh. Ahnimae lai hai kahran e tahloinaw patetlah ao awh.
5 Erhebe dich, o Gott, über den Himmel, über die ganze Erde deine Herrlichkeit!
Oe Cathut, kalvannaw lathueng vah, pholen lah awm haw. Na bawilennae teh talai van pueng awm lawiseh.
6 Sie haben meinen Füßen ein Netz gestellt, meine Seele niedergebeugt; sie höhlten eine Grube aus, fielen aber selbst hinein! (Pause)
Ka khok hanlah, tamlawk a yangda awh teh, ka hringnae teh a tabut. Ka hmalah tangkom a tai awh. Hatei, a lungui vah amamouh letlang a bo awh. (Selah)
7 Mein Herz ist bereit, o Gott, mein Herz ist bereit, ich will singen und spielen.
Ka lungthin teh a cak doeh, Oe Cathut, ka lungthin teh a cak doeh, pholennae hoi la ka sak han.
8 Wache auf, meine Ehre, Psalter und Harfe, wacht auf! Ich will mit dem Morgenrot erwachen.
Ka bawilennae kâhlaw haw, ratoung hoi tamawinaw kâhlaw awh haw. Kai ni teh kho ka dai khai han.
9 Herr, ich will dich preisen unter den Völkern, ich will dir lobsingen unter den Leuten;
Oe BAWIPA, tamimaya koe na pholen han. Miphun pueng koe nang pholen hoi la ka sak han.
10 denn deine Gnade ist groß; sie reicht bis zum Himmel, und deine Wahrheit bis zu den Wolken!
Bangkongtetpawiteh, na lungmanae ni kalvan a pha teh, na lawkkatang ni tâmai a pha.
11 Erhebe dich, o Gott, über den Himmel, über die ganze Erde deine Herrlichkeit!
Oe Cathut, kalvan vah pholen lah awm naseh, na bawilennae teh talai van pueng awm lawiseh.

< Psalm 57 >