< Psalm 120 >

1 Ein Wallfahrtslied. Ich rief zum HERRN in meiner Not, und er erhörte mich.
En visa i högre choren. Jag ropar till Herran i mine nöd, och han bönhörer mig.
2 HERR, rette meine Seele von den Lügenmäulern, von den falschen Zungen!
Herre, fräls mina själ ifrå lögnaktiga munnar, och ifrå falska tungo.
3 Was kann dir anhaben und was noch weiter tun die falsche Zunge?
Hvad kan den falska tungan göra dig? Och hvad kan hon uträtta?
4 Sie ist wie scharfe Pfeile eines Starken aus glühendem Ginsterholz.
Hon är såsom ens väldigs skarpe pilar, såsom eld i enebärsträ.
5 Wehe mir, daß ich in der Fremde zu Mesech weilen, daß ich bei den Zelten Kedars wohnen muß!
Ve mig, att jag en främling är ibland Mesech; jag måste bo ibland Kedars hyddor.
6 Lange genug hat meine Seele bei denen gewohnt, die den Frieden hassen!
Det varder mine själ långt att bo när dem, som friden hata.
7 Ich bin für den Frieden; doch wenn ich rede, so sind sie für den Krieg.
Jag håller frid; men när jag talar, så taga de till att örliga.

< Psalm 120 >