< Psalm 105 >

1 Danket dem HERRN, ruft seinen Namen an, macht unter den Völkern seine Taten bekannt!
Hina Godema nodone sia: ma! Ea gasa bagade hou olelema! Ea hamobe amo fifi asi gala huluanema olelema!
2 Singet vor ihm, spielet vor ihm, redet von allen seinen Wundern!
Hina Godema nodone gesami hea: le ima! Amola liligi noga: idafa Ea hamobe amo adodoma.
3 Rühmet euch seines heiligen Namens! Es freue sich das Herz derer, die den HERRN suchen!
Nini da Ea fi dunuba: le, hahawane nodoma. Amola dunu huluane Ema nodone sia: ne gadobe amo da hahawane nodoma: ma.
4 Fragt nach dem HERRN und nach seiner Macht, suchet sein Angesicht allezeit!
Hina Gode Ea fidima: ne lala masa, amola Ema mae yolele nodonanoma!
5 Gedenket seiner Wunder, die er getan, seiner Zeichen und der Urteile seines Mundes!
Dilia da Gode Ea hawa: hamosu dunu A: ibalaha: me amola Ya: igobe, Hi ilegele lai, egaga fifi mana. Dilia da Gode Ea musa: degabo hame ba: su hou hamoi amo dawa: ma, amola se imunusa: fofada: su Ea hamoi, amo bu dawa: ma.
6 O Same Abrahams, seines Knechtes, o ihr Söhne Jakobs, seine Auserkorenen!
7 Er, der HERR, ist unser Gott; auf der ganzen Erde gilt sein Recht.
Hina Gode da ninia Gode. Ea hamoma: ne sia: i, E da osobo bagade fifi asi huluane ilima sia: i.
8 Er gedenkt auf ewig an seinen Bund, an das Wort, das er tausend Geschlechtern befohlen hat;
E da Ea Gousa: su sema hamoi amo eso huluane mae fisili ouligilalumu. E hamomusa: ilegei da fifi manebe 1,000 bobaligila masunu, ilima dialumu.
9 [des Bundes, ] den er mit Abraham geschlossen, seines Eides, den er Isaak geschworen hat.
E da A: ibalaha: me amola Aisage elama hamomusa: ilegele sia: i, amo E da gagui dialumu.
10 Er stellte ihn auf für Jakob als Satzung, für Israel als ewigen Bund,
Hina Gode da Ya: igobema eso huluane dialoma: ne gousa: su hamoi.
11 da er sprach: «Dir gebe ich das Land Kanaan als euer Erbteil»,
E amane ilegele sia: i, “Na da Ga: ina: ne soge dima imunu. Amo soge da di fawane gaguli esalumu.”
12 da sie noch leicht zu zählen waren, gar wenige und Fremdlinge darin,
Gode Ea fi dunu da bagahame galu. Ilia da Ga: ina: ne soge ganodini ga fi dunu agoane ba: i.
13 und wandern mußten von einem Volk zum andern und von einem Königreich zum andern.
Ilia da soge enoga enogaia udigili lafiadalu. Ilia da fifilai enoga enogaia udigili lafiadalu.
14 Er ließ sie von keinem Menschen bedrücken und züchtigte Könige um ihretwillen:
Be Gode da ili gaga: iba: le, eno fi da ili hame banenesi. Ili gaga: ma: ne, Gode da eno hina bagade dunu ilima amane sisane i,
15 «Tastet meine Gesalbten nicht an und tut meinen Propheten kein Leid!»
“Na ilegei hawa: hamosu dunu, ilima mae se nabasima. Na balofede dunuma, mae digili ba: ma!”
16 Und er rief eine Hungersnot herbei über das Land und zerschlug jegliche Stütze an Brot.
Hina Gode da ilia sogega ha: iasi amola ilia ha: i manu logo hedofai dagoi.
17 Er sandte einen Mann vor ihnen her, Joseph ward zum Sklaven verkauft!
Be E da dunu ea dio amo Yousefe, (e da udigili hawa: hamomusa: bidi lai) amo ili bisima: ne asunasi.
18 Sie zwangen seinen Fuß in einen Stock; seine Seele geriet in Fesseln;
Ea emo da sia: inega la: gi amola ea galogoa sisiga: le, ouli gisa: gisu ba: i.
19 bis zur Zeit, da sein Wort eintraf und der Ausspruch des HERRN ihn geläutert hatte.
E da se nabawane ouesalu amogainini ea musa: ba: la: lusu liligi da dafawane doaga: i dagoi ba: i. Hina Gode Ea sia: da ea ba: la: lusu da dafawane olelei.
20 Der König sandte hin und befreite ihn; der die Völker beherrschte, ließ ihn los.
Amalalu, Idibidi hina bagade (e da fifi asi gala bagohame ouligisu) ea se iasu diasu logo doasima: ne sia: i.
21 Er setzte ihn zum Herrn über sein Haus und zum Herrscher über alle seine Güter,
E da Yousefe amo Idibidi gamane ouligima: ne sia: i. E da Idibidi soge huluane, ea fawane ouligima: ne sia: i. Yousefe da eagene dunu amola hina bagade
22 daß er seine Fürsten nach Belieben binde und seine Ältesten unterweise.
Hina bagade ea sia: beba: le, Yousefe da eagene dunu amola hina bagade ea fada: i sia: su dunu huluanema ouligi galu.
23 Da zog Israel nach Ägypten, und Jakob wurde ein Fremdling im Lande Hams.
Amalalu, Ya: igobe da Idibidi sogega asili, ha: ini fi.
24 Und er machte sein Volk sehr fruchtbar und ließ es zahlreicher werden als seine Dränger.
Hina Gode da Ea fi dunuma, mano bagohame i. E da ilima ha lai dunu baligima: ne, gasa bagade Ea fi dunuma i.
25 Er wandte ihr Herz, sein Volk zu hassen, arglistig zu handeln an seinen Knechten.
Hina Gode da hamobeba: le, Idibidi dunu da Gode Ea fi dunuma bagade higasu. Idibidi dunu da Isala: ili dunuma bagadewane ogogosu.
26 Er sandte Mose, seinen Knecht, Aaron, den er erwählt hatte.
Amalalu, Gode da Ea ilegei hawa: hamosu dunu Mousese amola Elane ela asunasi.
27 Die verrichteten seine Zeichen unter ihnen und taten Wunder im Lande Hams.
Ela da Gode Ea gasa bagade hou amola musa: hame ba: su hou amo Idibidi soge ganodini hamoi.
28 Er sandte Finsternis, und es ward Nacht, damit sie seinen Worten nicht widerstreben möchten.
Gode da Idibidi sogega gasi iasi. Be Idibidi dunu da Ea hamoma: ne sia: i nabawane hame hamoi.
29 Er verwandelte ihre Gewässer in Blut und tötete ihre Fische;
E da ilia hano huluane maga: me a: i asili, menabo huluane bogogia: i.
30 ihr Land wimmelte von Fröschen bis in die Gemächer ihrer Könige.
Guama da ilia soge huluane nabalesi. Hina bagade ea diasu amolawane guamaga nabalesi.
31 Er sprach; und es kamen Fliegenschwärme, Mücken in alle ihre Grenzen.
Gode da hamoma: ne sia: beba: le, gagoba: amola mimini da soge huluane ganodini bagadewane wa: le lafia: su.
32 Er gab ihnen Hagel statt Regen, Feuerflammen auf ihr Land;
E da gibu mae iawane, mugene amola ha: ha: na fawane ilia sogega iasi.
33 und er schlug ihre Weinstöcke und Feigenbäume und zerbrach die Bäume in ihrem Land.
Amoga E da ilia waini efe amola figi ifa amola ifa huluane gugunufinisi dagoi.
34 Er sprach; da kamen Heuschrecken und Käfer ohne Zahl,
E da hamoma: ne sia: beba: le, danuba: wa: i osea: i, idimu hamedeidafa, amo ilima asunasi.
35 die fraßen alles Kraut im Lande und verzehrten ihre Feldfrüchte.
Ilia da ifalabo amola ha: i manu bugi amo huluane na dagoi.
36 Und er schlug alle Erstgeburt in ihrem Lande, alle Erstlinge ihrer Kraft.
E da Idibidi sosogo fi magobo dunu mano huluane fane lelegei.
37 Aber sie ließ er ausziehen mit Silber und Gold, und es war kein Strauchelnder unter ihren Stämmen.
Amalalu, E da Isala: ili dunu gadili oule asi. Ilia da silifa amola gouli gisawene gadili asi. Ilia huluane da dagumui amola gasa bagade ba: i.
38 Ägypten war froh, daß sie gingen; denn der Schrecken vor ihnen war auf sie gefallen.
Idibidi dunu da iliba: le beda: i, amola ili ahoabeba: le hahawane ba: i.
39 Er breitete vor ihnen eine Wolke aus zur Decke und Feuer, um die Nacht zu erleuchten.
Gode da Ea fi dunuma mu mobiga dedeboi. Amola gasia hadigima: ne lalu iasi.
40 Sie forderten; da ließ er Wachteln kommen und sättigte sie mit Himmelsbrot.
Ilia Ema edegeiba: le, e da ilima aiyei (quail) sio i. E da Hebeneganini, ili sadima: ne, ha: i manu i.
41 Er öffnete den Felsen; da floß Wasser heraus; es floß ein Bach in der Wüste.
E da igi da: iya fabeba: le, hano fudagala: le, musa: le sa: ili, hano bagadewane hafoga: i sogega hano yogo asi.
42 Denn er gedachte an sein heiliges Wort, an Abraham, seinen Knecht.
E da musa: Ea hawa: hamosu dunu A: ibalaha: mema hadigi ilegele sia: su, amo bu dawa: i.
43 Er ließ sein Volk ausziehen mit Freuden, mit Jubel seine Auserwählten.
Amaiba: le, e da Ea ilegei fi dunu gadili oule asi. Amola ilia da hahawaneba: le, nodone gesami hea: i amola wele sia: i.
44 Und er gab ihnen die Länder der Heiden; und woran die Völker sich abgemüht hatten, das nahmen sie in Besitz;
45 auf daß sie seine Satzungen halten und seine Lehren bewahren möchten. Hallelujah!
Ea fi dunu da Ea sema amo noga: le nabawane hamoma: ne, amola Ea hamoma: ne sia: i amo huluane noga: le fa: no bobogema: ne, E da eno dunu fi ilia soge samogene, Ea fi dunuma i. Amola Ea fi dunu da eno dunu ilia bugili nasu soge gesoama: ne, E da logo doasi. Hina Godema nodoma!

< Psalm 105 >