< Sprueche 23 >
1 Wenn du zu Tische sitzest mit einem Herrscher, so bedenke, wen du vor dir hast!
No makisangoka a mangan iti maysa a turay, paliiwem a nasayaat ti adda iti sangoanam,
2 Setze ein Messer an deine Kehle, wenn du allzu gierig bist!
ket mangikabilka iti kampit iti karabukobmo no sika tay tao a pagaayatna ti mangan iti adu a taraon.
3 Laß dich nicht gelüsten nach seinen Leckerbissen; denn das ist ein trügerisches Brot!
Saanmo a tarigagayan dagiti naimas a taraon, ta taraon daytoy ti kinaulbod.
4 Bemühe dich nicht, reich zu werden; aus eigener Einsicht laß davon!
Saanka nga agtrabaho iti kasta unay tapno bumaknangka; ammom koma no kaanoka nga aginana.
5 Kaum hast du dein Auge darauf geworfen, so ist er nicht mehr da; denn sicherlich schafft er sich Flügel wie ein Adler, der gen Himmel fliegt.
No dagita matam ket masisirap iti kuarta, agpukaw daytoy, ket kasla giddato nga iyunnatna dagiti payakna sa tumayab iti tangatang a kasla agila.
6 Iß kein Brot bei einem Mißgünstigen und sei nicht begierig nach seinen Leckerbissen!
Saanmo a kankanen ti taraon ti dakes a tao- isu ti tao a nabayagen a kumitkita iti taraonmo- ken saanmo a tarigagayan dagiti naimas a taraonna,
7 Denn so sehr es ihm auch in der Seele zuwider ist, so spricht er doch zu dir: «Iß und trink!» aber er gönnt es dir nicht.
ta isuna tay kita iti tao a mangbilbilang ti gatad ti taraon. Kunana kenka, “Manganka ken uminomka!” ngem saan a dayta ti adda iti pusona.
8 Den Bissen, den du gegessen hast, mußt du wieder ausspeien, und deine freundlichen Worte hast du verschwendet.
Kayatmo pay ketdin nga isarua ti sangabassit a nakanmo, ket sayang laeng ti panagyamanmo kenkuana.
9 Sprich keinem Toren zu; denn er wird deine weisen Reden nur verachten!
Saanmo a kasarsarita ti maag, ta umsiennanto dagiti nasirib a sasaom.
10 Verrücke die Grenze der Witwe nicht und betritt nicht das Feld der Waisen!
Saanmo nga iyakar ti nagkakauna a mohon wenno agumen dagiti talon dagiti ulila,
11 Denn ihr Erlöser ist stark; der wird ihre Sache wider dich führen.
ta napigsa ti Mannubbotda, ket isunanto ti mangirupir iti kalinteganda a maibusor kenka.
12 Ergib dein Herz der Zucht und neige deine Ohren zu den Lehren der Erfahrung.
Ipapusom dagiti sursuro, ken denggem dagiti sasao iti kinasirib.
13 Erspare dem Knaben die Züchtigung nicht; wenn du ihn mit der Rute schlägst, stirbt er nicht.
Saanka a bumdeng a mangisuro iti ubing, ta no bautem isuna, saan isuna a matay.
14 Indem du ihn mit der Rute schlägst, rettest du seine Seele vom Tode. (Sheol )
No bautem isuna, maisalakanmo ti kararuana manipud iti sheol. (Sheol )
15 Mein Sohn, wenn dein Herz weise wird, so ist das auch für mein Herz eine Freude!
Anakko, no nasirib ta pusom, naragsak met ngarud toy pusok;
16 Und meine Nieren frohlocken, wenn deine Lippen reden, was richtig ist.
agrag-o toy kaunggak no agisawsawang dagita bibigmo iti nasayaat.
17 Dein Herz ereifere sich nicht für die Sünder, sondern für die Furcht des HERRN den ganzen Tag!
Saanmo nga ipalubos nga apalan ta pusom dagiti managbasol, ngem itultuloymo ketdi ti agbuteng kenni Yahweh iti inaldaw.
18 Denn sicherlich gibt es eine Zukunft, und deine Hoffnung soll nicht vernichtet werden.
Awan duadua nga adda masakbayan ket saanto a mapukaw ti namnamam.
19 Höre, mein Sohn, sei weise, und dein Herz wandle den richtigen Weg!
Dumngegka, anakko, ket agbalinka a masirib ken agbiagka iti umno a wagas.
20 Geselle dich nicht zu den Weinsäufern und zu denen, die sich übermäßigem Fleischgenuß ergeben;
Saanka a makikadua kadagiti mammartek, wenno kadagiti narawet a mangan iti karne,
21 denn Säufer und Schlemmer verarmen, und Schläfrigkeit kleidet in Lumpen.
ta pumanglawto dagiti mammartek ken narawet, ket agkawesdanto iti rutay rutay.
22 Gehorche deinem Vater, der dich gezeugt hat, und verachte deine Mutter nicht, wenn sie alt wird.
Dengggem ti amam a nangiputot kenka ken saanmo a laisen ti inam inton bumaket isuna.
23 Kaufe Wahrheit und verkaufe sie nicht, Weisheit und Zucht und Vernunft!
Arigna a gatangem ti kinapudno, ngem saanmo nga ilaklako; arigna a gatangem ti kinasirib, panangisuro ken pannakaawat.
24 Ein Vater frohlockt über einen rechtschaffenen Sohn, und wer einen Weisen gezeugt hat, freut sich über ihn.
Agrag-o iti kasta unay ti ama ti tao nga agar-aramid iti nalinteg, ken agragsak met ti makin-anak iti maysa a masirib nga anak.
25 So mögen sich denn Vater und Mutter deiner freuen und frohlocken, die dich geboren hat!
Maragsakan koma da amam ken inam ken agrag-o koma ti nangisikog kenka.
26 Gib mir, mein Sohn, dein Herz, und laß deinen Augen meine Wege wohlgefallen!
Anakko, itedmo kaniak ta pusom, ket paliiwen koma dagita matam dagiti wagasko.
27 Denn die Hure ist eine tiefe Grube, und die Fremde ist ein gefährliches Loch.
Ta ti maysa a balangkantis ket maiyarig iti nauneg nga abut, ken maiyarig met iti akikid nga abut ti asawa ti sabali pay a lalaki.
28 Dazu lauert sie wie ein Räuber und vermehrt die Abtrünnigen unter den Menschen.
Aglemlemmeng isuna nga agur-uray a kas iti agtatakaw, ken papaaddoenna ti bilang dagiti nagulib iti sangkataoan.
29 Wo ist Ach? Wo ist Weh? Wo sind Streitigkeiten? Wo ist Klage? Wo sind Wunden ohne Ursache? Wo sind trübe Augen?
Siasino aya ti kakaasi? Siasino aya ti agladladingit? Siasino aya ti makirangranget? Siasino aya ti agrekreklamo? Siasino aya ti nasugatan nga awan gapgapuna? Siasino aya ti limmablabbaga ti matana?
30 Bei denen, die sich beim Wein verspäten, die kommen, um Getränke zu versuchen!
Dagidiay naigamer iti arak, dagidiay agin-inom iti naglalaok nga arak.
31 Siehe nicht darauf, wie der Wein rötlich schillert, wie er im Becher perlt!
Saanmo a kitkitaen ti arak no nalabaga daytoy, no rumimat-rimat ti uneg ti kopa ken mayat ti panagaruyotna.
32 Er gleitet leicht hinunter; aber hernach beißt er wie eine Schlange und sticht wie eine Otter!
Iti udina, kumagat a kasla karasaen ken kumagat a kasla nagita nga uleg.
33 Deine Augen werden seltsame Dinge sehen, und dein Herz wird verworrenes Zeug reden;
Makakitanto dagiti matam kadagiti karkarna a banbanag, ket agisawangto ta pusom kadagiti saan nga um-umno a banbanag.
34 du wirst sein wie einer, der auf dem Meere schläft und wie einer, der im Mastkorb oben liegt.
Agbalinkanto a maysa kadagiti matmaturog kadagiti nangangato a taaw wenno agid-idda kadagiti tali ken kawar ti barko.
35 «Man schlug mich, aber es tat mir nicht weh; man prügelte mich, aber ich merkte es nicht! Wenn ich ausgeschlafen habe, so will ich ihn wieder aufsuchen!»
“Kinabildak!” kunamto, “ngem saanak a nasaktan. Pinang-ordak, ngem diak narikna. Kaanoakto a makariing? Mangbirukak pay iti sabali a mainum.”