Sprueche 16
1 Die Entwürfe des Herzens sind des Menschen Sache; aber die Rede des Mundes kommt vom HERRN.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Alle Wege des Menschen sind rein in seinen Augen; aber der HERR prüft die Geister.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Befiehl dem HERRN deine Werke, so kommen deine Pläne zustande.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 Alles hat der HERR zu seinem bestimmten Zweck gemacht, sogar den Gottlosen für den bösen Tag.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Alle stolzen Herzen sind dem HERRN ein Greuel; die Hand darauf! sie bleiben nicht ungestraft.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Durch Gnade und Wahrheit wird Schuld gesühnt, und durch die Furcht des HERRN weicht man vom Bösen.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Wenn jemandes Wege dem HERRN wohlgefallen, so macht er auch seine Feinde mit ihm zufrieden.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Besser wenig mit Gerechtigkeit, als ein großes Einkommen mit Unrecht.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 Des Menschen Herz denkt sich einen Weg aus; aber der HERR lenkt seine Schritte.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Weissagung ist auf den Lippen des Königs; beim Rechtsprechen verfehlt sich sein Mund nicht.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 Gesetzliches Maß und Gewicht kommen vom HERRN; alle Gewichtsteine im Beutel sind sein Werk.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Freveltaten sind den Königen ein Greuel; denn durch Gerechtigkeit wird ein Thron befestigt.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Gerechte Lippen gefallen den Königen wohl, und wer aufrichtig redet, macht sich beliebt.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 Des Königs Zorn ist ein Todesengel; aber ein weiser Mann versöhnt ihn.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 Im Leuchten des königlichen Angesichts ist Leben, und seine Gunst ist wie eine Wolke des Spätregens.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 Wieviel besser ist's, Weisheit zu erwerben als Gold, und Verstand zu erwerben ist begehrenswerter als Silber!
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 Die Bahn der Redlichen bleibt vom Bösen fern; denn wer seine Seele hütet, gibt acht auf seinen Weg.
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Vor dem Zusammenbruch wird man stolz, und Hochmut kommt vor dem Fall.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Besser demütig sein mit dem Geringen, als Beute teilen mit den Stolzen.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Wer auf das Wort achtet, findet Glück; und wohl dem, der auf den HERRN vertraut!
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Wer weisen Herzens ist, wird verständig genannt; und Süßigkeit der Lippen verstärkt die Belehrung.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Wer Klugheit besitzt, hat eine Quelle des Lebens; aber mit ihrer Dummheit strafen sich die Narren selbst.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Wer weisen Herzens ist, spricht vernünftig und mehrt auf seinen Lippen die Belehrung.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Freundliche Reden sind wie Honigseim, süß der Seele und heilsam dem Gebein.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Ein Weg mag dem Menschen richtig erscheinen, und schließlich ist es doch der Weg zum Tod.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Die Seele des Arbeiters läßt es sich sauer werden; denn sein Hunger treibt ihn an.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 Ein Nichtsnutz gräbt Unglücksgruben, und auf seinen Lippen brennt es wie Feuer.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 Ein verdrehter Mann richtet Hader an, und ein Ohrenbläser trennt vertraute Freunde.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 Ein frecher Mensch überredet seinen Nächsten und führt ihn einen Weg, der nicht gut ist.
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Wer die Augen verschließt, denkt verkehrt; wer die Lippen zukneift, hat Böses vollbracht.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Graue Haare sind eine Krone der Ehren; sie wird gefunden auf dem Wege der Gerechtigkeit.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Besser ein Langmütiger als ein Starker, und wer sich selbst beherrscht, als wer Städte gewinnt.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 Im Busen [des Gewandes] wird das Los geworfen; aber vom HERRN kommt jeder Entscheid.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
