< Sprueche 16 >

1 Die Entwürfe des Herzens sind des Menschen Sache; aber die Rede des Mundes kommt vom HERRN.
Dagiti panggep ti puso ket kukua ti makinpuso, ngem ti sungbat ni Yahweh ket agtaud iti mismo a dilana.
2 Alle Wege des Menschen sind rein in seinen Augen; aber der HERR prüft die Geister.
Amin a wagas ti maysa a tao ket nadalus iti panagkitana, ngem timtimbangen ni Yahweh dagiti pangpanggepenna.
3 Befiehl dem HERRN deine Werke, so kommen deine Pläne zustande.
Ikamangmo kenni Yahweh dagiti aramidmo, ket agballiginto dagiti panggepmo.
4 Alles hat der HERR zu seinem bestimmten Zweck gemacht, sogar den Gottlosen für den bösen Tag.
Inaramid ni Yahweh dagiti amin a banag para iti rumbeng a pakaaramatanda, uray dagiti nadangkes para iti aldaw ti riribuk.
5 Alle stolzen Herzen sind dem HERRN ein Greuel; die Hand darauf! sie bleiben nicht ungestraft.
Kagurgura ni Yahweh ti amin nga addaan iti natangsit a puso, uray puotenyo, madusadanto.
6 Durch Gnade und Wahrheit wird Schuld gesühnt, und durch die Furcht des HERRN weicht man vom Bösen.
Babaen iti kinapudno ti tulag ken kinamatalek ket naakkoban ti kinamanagbasol, ken babaen iti panagbuteng kenni Yahweh ket matallikudan dagiti tattao ti panagar-aramidda iti dakes.
7 Wenn jemandes Wege dem HERRN wohlgefallen, so macht er auch seine Feinde mit ihm zufrieden.
No dagiti wagas ti maysa a tao ket makaay-ayo kenni Yahweh, uray dagiti kabusor dayta a tao ket pagbalinen ni Yahweh a gayyemna.
8 Besser wenig mit Gerechtigkeit, als ein großes Einkommen mit Unrecht.
Nasaysayaat ti addaan iti bassit nga addaan iti kinalinteg, ngem ti addaan iti dakkel a sapul babaen iti kinadakes.
9 Des Menschen Herz denkt sich einen Weg aus; aber der HERR lenkt seine Schritte.
Agplanplano ti maysa a tao iti kaunggan ti pusona, ngem iturturong ni Yahweh dagiti addangna.
10 Weissagung ist auf den Lippen des Königs; beim Rechtsprechen verfehlt sich sein Mund nicht.
Adda nadiosan a panggeddeng kadagiti bibig ti ari, saan nga agisawang ti ngiwatna iti makaallilaw a pangngeddeng.
11 Gesetzliches Maß und Gewicht kommen vom HERRN; alle Gewichtsteine im Beutel sind sein Werk.
Aggapu kenni Yahweh dagiti napudno a pagtimbangan; isuna ti mangikedkeddeng iti dagsen dagiti adda iti supot.
12 Freveltaten sind den Königen ein Greuel; denn durch Gerechtigkeit wird ein Thron befestigt.
Tunggal agaramid dagiti ari iti nadangkes a banbanag, dayta ket maysa a rumbeng a malais, ta naipasdek ti trono babaen iti panagaramid iti nalinteg.
13 Gerechte Lippen gefallen den Königen wohl, und wer aufrichtig redet, macht sich beliebt.
Maragragsakan ti maysa nga ari kadagiti bibig a mangibagbaga iti umno ken ay-ayatenna ti tao nga agsasao iti pudno.
14 Des Königs Zorn ist ein Todesengel; aber ein weiser Mann versöhnt ihn.
Ti pungtot ti maysa nga ari ket maiyarig a mensahero ti patay ngem padasen ti nasirib a tao a pagkalmaen isuna.
15 Im Leuchten des königlichen Angesichts ist Leben, und seine Gunst ist wie eine Wolke des Spätregens.
Ti kinaraniag ti rupa ti ari ket biag, ken ti paraburna ket kasla ulep a mangiyeg iti tudo.
16 Wieviel besser ist's, Weisheit zu erwerben als Gold, und Verstand zu erwerben ist begehrenswerter als Silber!
Anian a nasaysayaat ti maaddaan iti kinasirib ngem iti maaddaan iti balitok. Rumbeng nga ad-adda a mapili ti maaddaan iti pannakaawat ngem iti maaddaan iti pirak.
17 Die Bahn der Redlichen bleibt vom Bösen fern; denn wer seine Seele hütet, gibt acht auf seinen Weg.
Arigna a ti dalan dagiti nalinteg a tattao ket adayo iti kinadakes; ti tao a mangsalsalaknib iti biagna ket arigna a banbantayanna ti dalanna.
18 Vor dem Zusammenbruch wird man stolz, und Hochmut kommt vor dem Fall.
Umuna ti kinatangsit sakbay ti pannakadadael, ken umuna ti napalangguad nga espiritu sakbay ti pannakatinnag.
19 Besser demütig sein mit dem Geringen, als Beute teilen mit den Stolzen.
Nasaysayaat ti agbalin a napakumbaba a kadua dagiti napanglaw a tattao ngem ti makibingay kadagiti napalangguad a tattao kadagiti sinamsamda.
20 Wer auf das Wort achtet, findet Glück; und wohl dem, der auf den HERRN vertraut!
Makabirok iti nasayaat ti siasinoman a mang-utob kadagiti naisuro kadakuada, ken agragsak dagiti agtalek kenni Yahweh.
21 Wer weisen Herzens ist, wird verständig genannt; und Süßigkeit der Lippen verstärkt die Belehrung.
Ti tao a nasirib iti kaungganna ket makuna a nanakem, ken ti kinasam-it ti balikas pasayaatenna ti kabaelan a mangisuro.
22 Wer Klugheit besitzt, hat eine Quelle des Lebens; aber mit ihrer Dummheit strafen sich die Narren selbst.
Ti pannakaawat ket maiyarig a burayok ti biag ti tao nga addaan iti daytoy, ngem ti dusa dagiti maag ket ti kinamaagda.
23 Wer weisen Herzens ist, spricht vernünftig und mehrt auf seinen Lippen die Belehrung.
Ti puso ti nasirib a tao ket mangmangted iti saririt iti ngiwatna ken mangnaynayon iti panangallukoy dagiti bibigna.
24 Freundliche Reden sind wie Honigseim, süß der Seele und heilsam dem Gebein.
Ti makaay-ayo a sasao ket maiyarig a balay ti ayukan—nasam-it iti kararua ken pannakapaimbag kadagiti tulang.
25 Ein Weg mag dem Menschen richtig erscheinen, und schließlich ist es doch der Weg zum Tod.
Adda dalan a kasla nalinteg iti maysa a tao, ngem ti murdongna ket dalan nga agturong iti patay.
26 Die Seele des Arbeiters läßt es sich sauer werden; denn sein Hunger treibt ihn an.
Ti ganas iti pannangan ti maysa a mangmangged ket mangparegta kenkuana nga agtrabaho; guyguyugoyen isuna ti bisinna nga agtultuloy nga agtrabaho.
27 Ein Nichtsnutz gräbt Unglücksgruben, und auf seinen Lippen brennt es wie Feuer.
Agkalkali iti dakes ti awan serserbina a tao, ken ti sasaona ket kasla makasinit nga apuy.
28 Ein verdrehter Mann richtet Hader an, und ein Ohrenbläser trennt vertraute Freunde.
Ti ballikug a tao ket rubrubanna ti riri, kasta met a pagsisinaen ti tsismis dagiti nasinged nga aggagayyem.
29 Ein frecher Mensch überredet seinen Nächsten und führt ihn einen Weg, der nicht gut ist.
Ul-ulbodan ti naranggas a tao ti kaarrubana ken iturturongna daytoy a pababa iti dalan a saan a nasayaat.
30 Wer die Augen verschließt, denkt verkehrt; wer die Lippen zukneift, hat Böses vollbracht.
Ti tao nga agkidda-kidday ket agpangpanggep iti dakes; dagiti mangikakaem iti bibigda ket agar-aramid iti dakes.
31 Graue Haare sind eine Krone der Ehren; sie wird gefunden auf dem Wege der Gerechtigkeit.
Ti uban ket korona ti kinadayag; magun-od daytoy babaen iti panagbiag iti nalinteg a wagas.
32 Besser ein Langmütiger als ein Starker, und wer sich selbst beherrscht, als wer Städte gewinnt.
Nasaysayaat ti saan a nalaka a makaunget ngem ti agbalin a maingel, ken ti tao nga iturturayanna ti espirituna ket napigpigsa ngem iti tao a makababael a mangsakup iti maysa a siudad.
33 Im Busen [des Gewandes] wird das Los geworfen; aber vom HERRN kommt jeder Entscheid.
Maipuruak iti saklot dagiti bato a mangikeddeng iti gasat, ngem ti pangngeddeng ket aggapu kenni Yahweh.

< Sprueche 16 >