< Jesaja 15 >

1 Weissagung wider Moab: Über Nacht wird Ar-Moab verwüstet; es ist vertilgt! Über Nacht wird Kir-Moab verwüstet; es ist vertilgt!
Atĩrĩrĩ, ĩno nĩyo ndũmĩrĩri nditũ ĩkoniĩ Moabi: Itũũra rĩa Ari kũu Moabi nĩrĩanange, rĩkaanangwo ũtukũ o ro ũmwe! Itũũra rĩa Kiri kũu Moabi nĩrĩanange, o narĩo rĩanangĩtwo ũtukũ o ro ũmwe!
2 Bait und Dibon steigen zu ihren Höhen hinauf, um zu weinen; Moab heult auf dem Nebo und zu Medeba; auf allen Häuptern sind Glatzen, und alle Bärte sind abgeschnitten.
Andũ a Diboni nĩmambatĩte magathiĩ hekarũ-inĩ yao, mambatĩte kũrĩa gũtũũgĩru makarĩrĩre kuo; andũ a Moabi maraagirĩka nĩ ũndũ wa Nebo na Medeba. Mĩtwe yao yothe nĩyenjetwo, na nderu ciao ciothe ikenjwo.
3 Auf ihren Gassen sind sie mit dem Sack umgürtet; auf ihren Dächern und Plätzen heult alles und geht weinend einher.
Marĩ njĩra-inĩ marathiĩ mehumbĩte nguo cia makũnia; othe no kũgirĩka maragirĩka marĩ nyũmba igũrũ na ihaaro-inĩ, makagũa thĩ, magakoma na nda makĩrĩraga.
4 Hesbon und Eleale schreien, daß man ihre Stimme bis gen Jahaz hört. Darob werden Moabs Bewaffnete laut schreien, der Mut wird ihnen entsinken.
Heshiboni na Eleale nĩkũrĩra maraarĩra maanĩrĩire, mĩgambo yao ĩraiguuo o nginya Jahazu. Nĩ ũndũ ũcio andũ a mbaara a Moabi nĩmararĩra maanĩrĩire, nacio ngoro ciao ikaringĩka.
5 Von Herzen jammere ich um Moab; sie fliehen bis nach Zoar, der dreijährigen Kuh, sie steigen weinend hinauf nach Luchit; auf dem Wege nach Horonaim erheben sie ein erschütterndes Geschrei.
Ngoro yakwa nĩĩrarĩrĩra Moabi, andũ arĩa maingatĩtwo kuo morĩire Zoari, magathiĩ nginya Egilathu-Shelishiya. Mambatĩte na njĩra ya gũthiĩ Luhithu, magathiĩ makĩrĩraga; o na ningĩ njĩra-inĩ ya gũthiĩ Horonaimu, maracakaya nĩ ũndũ wa mwanangĩko ũrĩa ũmakorete.
6 Denn die Quellen von Nimrim sind verschüttet, das Gras ist verdorrt, alles Kraut abgefressen, kein grünes Hälmchen ist mehr da!
Maaĩ ma kũu Nimurimu nĩmahũĩte, nayo nyeki nĩĩhoohete; namo mahuti mothe maigũ nĩmomĩte, na gũtirĩ kĩndũ kĩĩruru gĩtigaire.
7 Darum tragen sie den Rest ihrer Habe, was sie noch retten konnten, über den Weidenbach.
Nĩ ũndũ ũcio ũtonga ũrĩa magĩte naguo na makeigĩra, maũkuuĩte makaũringia mũrĩmo wa karũũĩ karĩa karĩ mĩtĩ hũgũrũrũ-inĩ ciako.
8 Denn das Geschrei geht im ganzen Land Moab um; ihr Wehklagen reicht bis nach Eglaim, bis zum Brunnen Elim ihr Geheul.
Kayũ ka mũkayo wao nĩkaiguĩtwo mĩhaka-inĩ ya Moabi; nakuo kũgirĩka kwao gũgakinya Egilaimu, o namo macakaya mao magakinya o Biri-Elimu.
9 Denn die Wasser Dimons sind voll Blut; ja, ich verhänge noch mehr über Dimon: über die entronnenen Moabiter kommt ein Löwe, auch über den Rest, der noch im Lande ist.
Maaĩ ma Dimoni maiyũrĩtwo nĩ thakame, no nĩngũrehe maũndũ mangĩ mooru makĩria kũu Dimoni, mahaana ta mũrũũthi ũgũtharĩkĩra andũ arĩa morĩte kuuma Moabi, o na ũtharĩkĩre arĩa matigaire kũu bũrũri-inĩ.

< Jesaja 15 >