< Hohelied 1 >
1 Das Lied der Lieder, von Salomo.
Sångernas sång av Salomo.
2 O möcht’ er mich küssen mit seines Mundes Küssen! Denn deine Liebe ist wonniger als Wein!
Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3 Köstlich ist der Duft deiner Salben; wie ausgegossenes Salböl ist dein Name: drum haben die Mädchen dich lieb.
Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4 Zieh mich dir nach, komm, laß uns eilen! Führe mich, König, in deine Gemächer! »Wir wollen jubeln und deiner uns freuen, wollen preisen deine Liebe mehr als Wein!« Ach, inniglich lieben sie dich.
Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
5 Gebräunt bin ich, aber doch schön, ihr Töchter Jerusalems, wie die Zelte von Kedar, wie Salomos Teppiche.
Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6 Seht mich nicht an, daß so gebräunt ich bin, daß die Sonne mich so verbrannt hat! Meiner Mutter Söhne waren böse auf mich, bestellten mich zur Hüterin der Weinberge; meinen eignen Weinberg hab’ ich nicht gehütet.
Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7 Tu mir kund, du, den meine Seele liebt: wo weidest du, wo lagerst du zur Mittagszeit? Denn warum soll als Verirrte ich erscheinen bei den Herden deiner Genossen? –
"Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar."
8 »Wenn du das nicht weißt, du schönste unter den Weibern, so geh nur hinaus, den Spuren der Herde nach, und weide deine Zicklein bei den Zelten der Hirten!«
"Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält." ----
9 »Einem Prachtroß an Pharaos Prunkwagen vergleiche ich dich, meine Freundin:
"Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10 reizend sind deine Wangen im Schmuck der Kettchen, dein Hals in den Perlenschnüren!
Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11 Goldene Kettchen lassen wir dir machen mit Kügelchen von Silber.« –
Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på."
12 Solange der König noch in seinem Kreise weilte, gab meine Narde ihren Duft.
"Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13 Mein Geliebter ist mir wie ein Myrrhenbündlein, das am Busen mir ruht;
Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14 ein Cyprusgebinde ist mir mein Geliebter in den Weinbergen von Engedi. –
Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar."
15 »O schön bist du, meine Freundin, ja, du bist schön! Deine Augen sind Taubenaugen.« –
"Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor."
16 »O schön bist du, mein Geliebter, ja holdselig! Sieh, unser Lager ist frisches Grün;
"Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17 unsres Hauses Gebälk sind Zedern, unser Getäfel Zypressen.«
Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel."