Psalm 80

1 Dem Musikmeister, nach (der Singweise = Melodie) »Lilien(rein) ist das Zeugnis«; von Asaph ein Psalm. O Hirte Israels, merk auf,

För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

2 Als Anführer Ephraims und Benjamins und Manasses biete deine Heldenkraft auf und komm uns zu Hilfe!

Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

3 O Gott (der Heerscharen), stelle uns wieder her und laß dein Angesicht leuchten, damit uns Rettung widerfährt!

Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

4 O HERR, Gott der Heerscharen, wie lange noch raucht dein Zorn trotz der Gebete deines Volkes?

Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

5 Du hast uns Tränenbrot essen lassen und uns eimerweise getränkt mit Tränen;

HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

6 du hast uns gemacht zum Zankapfel unsern Nachbarn, und unsere Feinde spotten über uns.

Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

7 O Gott der Heerscharen, stelle uns wieder her und laß dein Angesicht leuchten, damit uns Rettung widerfährt!

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

8 Einen Weinstock hast aus Ägypten du ausgehoben, hast Heidenvölker vertrieben, ihn eingepflanzt,

Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

9 hast weiten Raum vor ihm her geschafft, daß er Wurzeln schlug und das Land erfüllte;

Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

10 die Berge wurden von seinem Schatten bedeckt und von seinen Reben die Zedern Gottes;

Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

11 er streckte seine Ranken aus bis ans Meer und seine Schößlinge bis zum Euphratstrom.

Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

12 Warum hast du sein Gehege eingerissen, so daß alle ihn zerpflücken, die des Weges ziehn?

det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

13 Es zerwühlt ihn der Eber aus dem Walde, und die Tiere des Feldes fressen ihn kahl.

Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

14 O Gott der Heerscharen, kehre doch zurück, schaue vom Himmel nieder und blicke her und nimm dich dieses Weinstocks an,

Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

15 des Setzlings, den deine Rechte gepflanzt, und des Schößlings, den du dir großgezogen!

Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

16 Er ist mit Feuer verbrannt, ist abgehauen: vor dem Zornblick deines Angesichts kommen sie um.

Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

17 Halte schirmend die Hand über den Mann deiner Rechten, den Menschensohn, den du dir großgezogen:

Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

18 so wollen wir nimmer von dir weichen! Schenke uns neues Leben, so wollen wir deinen Namen preisen!

Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

19 O HERR, Gott der Heerscharen, stelle uns wieder her, laß dein Angesicht leuchten, damit uns Rettung widerfährt!

Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.