< Psalm 80 >
1 Dem Musikmeister, nach (der Singweise = Melodie) »Lilien(rein) ist das Zeugnis«; von Asaph ein Psalm. O Hirte Israels, merk auf,
En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
2 Als Anführer Ephraims und Benjamins und Manasses biete deine Heldenkraft auf und komm uns zu Hilfe!
Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
3 O Gott (der Heerscharen), stelle uns wieder her und laß dein Angesicht leuchten, damit uns Rettung widerfährt!
Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
4 O HERR, Gott der Heerscharen, wie lange noch raucht dein Zorn trotz der Gebete deines Volkes?
Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
5 Du hast uns Tränenbrot essen lassen und uns eimerweise getränkt mit Tränen;
Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
6 du hast uns gemacht zum Zankapfel unsern Nachbarn, und unsere Feinde spotten über uns.
Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
7 O Gott der Heerscharen, stelle uns wieder her und laß dein Angesicht leuchten, damit uns Rettung widerfährt!
Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
8 Einen Weinstock hast aus Ägypten du ausgehoben, hast Heidenvölker vertrieben, ihn eingepflanzt,
Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
9 hast weiten Raum vor ihm her geschafft, daß er Wurzeln schlug und das Land erfüllte;
Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
10 die Berge wurden von seinem Schatten bedeckt und von seinen Reben die Zedern Gottes;
Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
11 er streckte seine Ranken aus bis ans Meer und seine Schößlinge bis zum Euphratstrom.
Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
12 Warum hast du sein Gehege eingerissen, so daß alle ihn zerpflücken, die des Weges ziehn?
Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
13 Es zerwühlt ihn der Eber aus dem Walde, und die Tiere des Feldes fressen ihn kahl.
De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
14 O Gott der Heerscharen, kehre doch zurück, schaue vom Himmel nieder und blicke her und nimm dich dieses Weinstocks an,
Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
15 des Setzlings, den deine Rechte gepflanzt, und des Schößlings, den du dir großgezogen!
Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
16 Er ist mit Feuer verbrannt, ist abgehauen: vor dem Zornblick deines Angesichts kommen sie um.
Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
17 Halte schirmend die Hand über den Mann deiner Rechten, den Menschensohn, den du dir großgezogen:
Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
18 so wollen wir nimmer von dir weichen! Schenke uns neues Leben, so wollen wir deinen Namen preisen!
Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
19 O HERR, Gott der Heerscharen, stelle uns wieder her, laß dein Angesicht leuchten, damit uns Rettung widerfährt!
Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.