< Psalm 61 >

1 Dem Musikmeister über das Saitenspiel; von David. Höre, o Gott, mein lautes Rufen,
En Psalm Davids, till att föresjunga på strängaspel. Hör, Gud, mitt rop, och akta uppå mina bön.
2 Vom Ende der Erde ruf’ ich zu dir, da mein Herz verschmachtet. Auf einen Felsen, der mir zu hoch ist, wollest du mich führen!
Härnedre på jordene ropar jag till dig, när mitt hjerta i ångest är: För mig dock uppå en hög klippo.
3 Denn du bist mir stets eine Zuflucht gewesen, ein starker Turm vor dem Feinde.
Ty du äst min tillflykt; ett starkt torn för mina fiendar.
4 Könnt’ ich doch allzeit weilen in deinem Zelt, im Schutze deiner Flügel mich bergen! (SELA)
Jag vill bo uti dine hyddo till evig tid, och min tröst hafva under dina vingar. (Sela)
5 Denn du, Gott, hörst auf meine Gelübde, hast Besitz (mir) gewährt, wie die ihn erhalten, die deinen Namen fürchten.
Ty du, Gud, hörer mina löften; du lönar dem väl, som ditt Namn frukta.
6 Füge neue Tage den Tagen des Königs hinzu, laß seine Jahre dauern für und für!
Du gifver Konungenom långt lif, att hans år vara ifrå slägte till slägte;
7 Ewig möge er thronen vor Gottes Angesicht! Entbiete Gnade und Treue, daß sie ihn behüten!
Att han må evigliga för Gudi sittandes blifva. Bevisa honom godhet och trohet, att de bevara honom;
8 Dafür will ich ewig deinem Namen lobsingen, auf daß ich meine Gelübde bezahle Tag für Tag.
Så vill jag lofsjunga dino Namne evinnerliga, att jag må betala mina löften dageliga.

< Psalm 61 >