Psalm 103

1 Von David. Lobe den HERRN, meine Seele,

Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

2 Lobe den HERRN, meine Seele, und vergiß nicht, was er dir Gutes getan!

Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

3 Der dir alle deine Schuld vergibt und alle deine Gebrechen heilt;

han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

4 der dein Leben erlöst vom Verderben, der dich krönt mit Gnade und Erbarmen;

han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

5 der dein Alter mit guten Gaben sättigt, daß, dem Adler gleich, sich erneut deine Jugend.

han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

6 Gerechtigkeit übt der HERR, schafft allen Unterdrückten ihr Recht;

HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

7 er hat Mose seine Wege kundgetan, den Kindern Israel seine Großtaten.

Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

8 Barmherzig und gnädig ist der HERR, voller Langmut und reich an Güte;

Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

9 er wird nicht ewig hadern und den Zorn nicht immerdar festhalten;

Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

10 er handelt nicht mit uns nach unsern Sünden und vergilt uns nicht nach unsern Missetaten;

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

11 nein, so hoch der Himmel über der Erde ist, so groß ist seine Gnade über denen, die ihn fürchten;

Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

12 so fern der Sonnenaufgang ist vom Niedergang, läßt er unsre Verschuldungen fern von uns sein;

Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

13 wie ein Vater sich über die Kinder erbarmt, so erbarmt der HERR sich derer, die ihn fürchten.

Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

14 Denn er weiß, welch ein Gebilde wir sind, er denkt daran, daß wir Staub sind.

Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

15 Der Mensch – dem Grase gleicht seine Lebenszeit, wie die Blume des Feldes, so blüht er:

En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

16 wenn ein Windstoß über sie hinfährt, ist sie dahin, und ihr Standort weiß nichts mehr von ihr.

När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

17 Doch die Gnade des HERRN erweist sich von Ewigkeit zu Ewigkeit an denen, die ihn fürchten, und seine Gerechtigkeit besteht für Kindeskinder

Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

18 bei denen, die seinen Bund bewahren und seiner Gebote gedenken, um sie auszuführen.

när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

19 Der HERR hat seinen Thron im Himmel festgestellt, und seine Königsmacht umschließt das All.

HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

20 Lobet den HERRN, ihr seine Engel, ihr starken Helden, die ihr sein Wort vollführt, gehorsam der Stimme seines Gebots!

Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

21 Lobet den HERRN, alle seine Heerscharen, ihr seine Diener, Vollstrecker seines Willens!

Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

22 Lobet den HERRN, alle seine Werke an allen Orten seiner Herrschaft! Lobe den HERRN, meine Seele!

Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.