Sprueche 2
1 Mein Sohn, wenn du meine Lehren annimmst und meine Weisungen bei dir verwahrst,
Min son, om du tager emot mina ord och gömmer mina bud inom dig,
2 indem du dein Ohr auf Weisheit lauschen läßt und dein Herz der Einsicht zuwendest,
så att du låter ditt öra akta på visheten och böjer ditt hjärta till klokheten,
3 ja, wenn du nach der Verständigkeit rufst und deine Stimme laut nach der Einsicht erschallen läßt,
ja, om du ropar efter förståndet och höjer din röst till att kalla på klokheten,
4 wenn du nach ihr suchst wie nach Silber und ihr nachspürst wie verborgenen Schätzen:
Om du söker efter henne såsom efter silver och letar efter henne såsom efter en skatt,
5 dann wirst du die Furcht vor dem HERRN verstehen lernen und die Erkenntnis Gottes gewinnen –
då skall du förstå HERRENS fruktan, och Guds kunskap skall du då finna.
6 denn der HERR ist’s, der Weisheit verleiht: aus seinem Munde kommt Erkenntnis und Einsicht;
Ty HERREN är den som giver vishet; från hans mun kommer kunskap och förstånd.
7 er hält für die Rechtschaffenen Glück in Bereitschaft und ist ein Schild für die, welche unsträflich wandeln,
Åt de redliga förvarar han sällhet, han är en sköld för dem som vandra i ostrafflighet,
8 indem er die Pfade des Rechts behütet und über dem Ergehen seiner Frommen wacht –;
ty han beskyddar det rättas stigar, och sina frommas väg bevarar han.
9 dann wirst du Verständnis gewinnen für Gerechtigkeit und Recht, für Rechtschaffenheit (und überhaupt) für jegliche Bahn des Guten.
Då skall du förstå rättfärdighet och rätt och redlighet, ja, det godas alla vägar.
10 Denn Weisheit wird in dein Herz einziehen und Erkenntnis deiner Seele erfreulich sein;
Ty visheten skall draga in i ditt hjärta och kunskapen kännas ljuvlig för din själ,
11 Besonnenheit wird über dich wachen und Einsicht dich behüten,
eftertänksamheten skall vaka över dig, klokheten skall beskydda dig.
12 indem sie dich vor dem Wege der Bösen bewahrt, vor den Menschen, die Verkehrtes reden,
Så skall hon rädda dig från de ondas väg, från män som tala vad vrångt är,
13 vor denen, welche die geraden Pfade verlassen, um auf den Wegen der Finsternis zu wandeln;
från dem som hava övergivit det rättas stigar. för att färdas på mörkrets vägar,
14 die ihre Freude daran haben, Böses zu verüben, und über boshafte Verkehrtheit frohlocken;
från dem som glädjas att göra om och fröjda sig åt ondskans vrånga väsen,
15 deren Pfade krumm sind und die in ihren Bahnen auf Abwege geraten –;
från dem som gå på krokiga stiga och vandra på förvända vägar.
16 indem sie dich vom Eheweibe eines anderen fernhält, von der fremden Frau, die glatte Reden führt,
Så skall hon rädda dig ifrån främmande kvinnor, från din nästas hustru, som talar hala ord,
17 die den trauten Freund ihrer Jugend verlassen und den vor ihrem Gott geschlossenen Ehebund vergessen hat;
från henne som har övergivit sin ungdoms vän och förgätit sin Guds förbund.
18 denn zum Tode sinkt ihr Pfad hinab, und zum Schattenreich (führen) ihre Bahnen;
Ty en sådan sjunker med sitt hus ned i döden, och till skuggornas boning leda hennes stigar.
19 keiner von denen, die zu ihr eingehen, kehrt zurück, und keiner erreicht die Pfade des Lebens –;
Ingen som har gått in till henne vänder åter Och hittar tillbaka till livets vägar.
20 damit du auf dem Wege der Guten wandelst und die Pfade der Gerechten einhältst.
Ja, så skall du vandra på de godas väg och hålla dig på de rättfärdigas stigar.
21 Denn die Rechtschaffenen werden das Land bewohnen und die Unsträflichen darin übrigbleiben;
Ty de redliga skola förbliva boende i landet och de ostraffliga få stanna kvar däri.
22 die Gottlosen aber werden aus dem Lande ausgerottet und die Treulosen aus ihm entwurzelt.
Men de ogudaktiga skola utrotas ur landet och de trolösa ryckas bort därur.
